No description available.

No description available.

<p>Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.</p>

Syftet med studien är att ge en bild av, och skapa förståelse för hur etablerade konsthantverkare i Östergötland prissätter sina produkter och på så sätt skapa en diskussion kring prissättningssituationen bland konsthantverkare i Östergötland. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats. Hur prissätter etablerade konsthantverkare i Östergötland sina produkter? Vad finns det för skillnader vid prissättning av bruksföremål och konstföremål? Hur prissätter de sina produkter om de använder sig av återförsäljare eller medverkar på en utställning? Som metod har en fallstudie med en kvalitativ inriktning använts. Det gör det möjligt att gå på djupet och skapa förståelse för ett fenomen. Med fallstudier samlas data av olika karaktär in såsom litteratur och intervjuer. Fallstudien som används kallas för den egentliga fallstudien och används för att få bättre förståelse i ett särskilt fall. I studien har fem konsthantverkare ifrån Östergötland, som varit verksamma i minst fem år intervjuats. Urvalet har skett från skriften Form Träff där verksamma konsthantverkare ifrån Östergötland finns registrerade under områdena trä, metall, keramik, textil och glas. En informant ifrån varje materialområde valdes ut. I resultatet presenteras och behandlas alla intervjusvar samt en sammanfattning av svaren och litteraturen. En del av slutsatsen är att det inte finns ett tydligt tillvägagångssätt som konsthantverkare i Östergötland använder sig av när de prissätter sina produkter. Det framgår i stället att konsthantverkarna brottas med problem, som till exempel låg yrkesstatus men det finns framför allt två huvudsakliga orsaker till varför konsthantverkare tar för dåligt betalt. Dels förekommer det bristande kunskaper om vad det innebär att driva ett eget företag och dels kan det bero på avsaknaden av självförtroende som kan vara en följd av låga kunskaper inom området. Det kan även bero på vilket arbetssätt som konsthantverkarna använder sig av. Beroende på om de utgår från vad som efterfrågas på marknaden eller om de enbart utgår ifrån egna förutfattade meningar. Under diskussionen utvecklas tankarna kring komplexiteten i konsthantverkares prissättning. Det är viktigt för konsthantverkare att synas och marknadsföra sig om de ska ha möjlighet att konkurrera om kunderna.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats: Hur påverkar distanseringen konsthantverkarens skapandeprocess? Hur beskriver konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den? Vilka skillnader och likheter finns hos olika konsthantverkare när det gäller distansering? En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering. Kvalitativ intervju hjälper också till att upptäcka och identifiera egenskaper hos intervjuades uppfattning om fenomenet. I studien har fem konsthantverkare från Östergötland som har varit verksamma i minst fem år intervjuats. En informant från varje material områden trä, metall, keramik, textil och glas valdes ut. Urvalet har skett ur Skriften Form Träff. Skriften fungerar som en formguide och innehåller information om verksamma konsthantverkare och slöjdare i olika material område i Östergötland. En inledning och en begreppsförklaring ges redan i början av arbetet. En  litteraturgenomgång efter syftet och frågeställningar ger information om tidigare studier om distanseringen. I resultatet presenteras och bearbetas intervjusvaren i form av en sammanfattning och en egen tolkning. Resultatet tyder på att faktorer som material, arbetssätt, personliga intresse och arbetsmiljö har avgörande roll för konsthantverkarna när det gäller distanseringen. Informanternas svar visar dessutom att distanseringen finns i alla informanternas arbete fast på olika sätt och i olika moment. En annat rimlig slutsats av resultatet bör vara att distanseringen har ofta en positiv påverkan på skapandet. Resultatet tyder också på att det inte finns ett gemensamt eller ett personligt begrepp för distanseringen och konsthantverkarna ser på den ofta som ett spontant och oförutsägbart fenomen som är en osynlig del av skapandeprocessen. I diskussionen redogörs uppsatsens alla delar och till sist ges avslutande kommentarer och förslag till vidare studier.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt. Och bland konsthantverkarna finns hela spektret från de som gör allt själv, från idé till färdig produkt, till de som nyttjar outsourcing av vissa delmoment i en tillverkningsprocess, till de som arbetar som formgivare och låter andra stå för tillverkningen.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.

Sammanfattning Konsthantverk är ett begrepp som förändras i förhållande till hur samhället förändras. Denna studie är därför inriktad på hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhälle eftersom den ligger så nära andra begrepp såsom ”design”, ”slöjd”, ”konst”, ”hantverk” och ”formgivning”. Syftet är att skapa en större förståelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men också för de som verkar inom eller i de närliggande begreppen. Studien är uppbyggd på litteratur som berör konsthantverk där olika personer har tolkat och försökt sig på att identifiera begreppet. Till detta tillkommer också emailbaserade intervjuer med Zandra Ahl, Bengt Lärkner, Johanna Rosenqvist, Barbara Häggdahl och Jonas Rooth. Deras svar har en avgörande roll i huruvida konsthantverk tolkas idag, och eftersom deras åsikter är personliga ger det också en bredd kring begreppet. Men detta skapar också en diskussion som hela tiden förändras i takt med människan, och denna studie står som informativ bas till de framtida studierna kring begreppet ”konsthantverk”.