Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande. Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning. Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra. Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.

<p>Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.</p><p>Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.</p><p>Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.</p><p>Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.</p>

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera elevernai sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS användersig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltogi studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken,detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med enhögskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ettgörande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarnai studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modetatt våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gällerlärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och ökaderas motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studieroch i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärandeskapandeprocessen