Sverige befinner sig i en tid där digitaliseringen ges utrymme i det politiska livet. I och med denna utveckling blir medborgarna i ett land stegvis också digitala medborgare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida fem utvalda läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet ger eleverna meningserbjudanden om det digitala medborgarskapet. Detta görs genom en kvalitativ innehållsstudie av de innehåll som finns i de olika läroböckerna. Det framkommer av undersökningen att samtliga läroböckerna ger mening om det digitala medborgarskapet, dock från olika aspekter.

I detta kandidatarbete har vi undersökt olika sätt hur man kan skapa nya spelmekaniker genom användandet av analoga och digitala tekniker i kombination med varandra. Genom arbetet med dessa tekniker som huvudfokus har vi därmed utvecklat ett fysiskt, tredimensionellt pusselspel som visar kombinationen av tekniker som kan användas för vidareutveckling av nya spelupplevelser. Några av metoderna som använts för att utföra projektet har varit metod 635 för pusselidégenerering, Scrum för bättre arbetsmoral, och MDA framework för att skapa en förståelse hos spelaren. Resultatet visar moduler som har implementerat både digitala och analoga tekniker som fungera i kombination med varandra vilket har lett vidare till skapandet av nya unika spelmekaniker. Det svåraste under kandidatarbetet har varit att hitta balansen mellan det analoga och det digitala under pusselutvecklandet. / In this Bachelor Thesis we have researched different ways of creating new game mechanics through the use of analogue and digital techniques in collaboration with each other. By working with these techniques as our main focus, we have been able to develop a physical, three dimensional puzzle game which shows off the combination of techniques that can be used to further develop new game experiences. Some of the Methods that have been used to complete the project have been method 635 for generation of puzzle ideas, Scrum for better work ethics as well as MDA framework to create an understanding for the player. The results show modules that implement both digital and analogue techniques that work in combination with each other to create new unique game mechanics. The most difficult during this Bachelor Thesis have been finding the balance between the analogue and the digital during the designing of the puzzles.

No description available.

No description available.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan. De har även beskrivit fördelar så som möjligheten till att skapa musik på egen hand och att det är ett billigt sätt att få tillgång till mängder av instrument. De har även sett att det finns en risk att den vanliga instrumentalundervisningen i skolan blir lidande om det blir för mycket digitalt musikskapande och att digital musik inte har samma känsla av "äkthet" som det traditionella musikskapandet.

Denna uppsats skall fungera som en avstämning över hur långt vi kommit i utvecklingen av digitalt långtidsbevarande och hur vi på bästa sätt idag kan hantera denna typ av bevarande genom att beakta några viktiga delar. Detta är fortfarande ett problem i arkivvärlden eftersom det finns flera frågetäcken runt detta område. Eftersom teknikvärlden är skör och de databärare vi använder idag inte håller lika länge som vi vill kunna bevara information behöver vi förnya den i omgångar. Denna hanteringsprocess kan gå till på flera olika sätt och de kräver noga uttänkta metoder för att inte riskera att skada informationen. För att ett objekt skall kunna bevaras under en lång period finns det områden som lämpligen kan följa vissa riktlinjer. De delar som bland annat påverkar bevarandet är vilken metadata och övrig information som kopplas till objektet, vilken teknik man använder sig utav, hur olika värderingar kan underlätta i processen, hur styrningen i organisationen kan fungera och hur man styr hanteringen samt säkerheten som behöver råda kring objekten och organisationen. Denna uppsats innehåller den inledande processen i digitalt långtidsbevarande för att den fullständiga processen inte skulle visa ett resultat förrän om ca.50 år då vi kan se en produkt av denna typ av bevarande. Denna undersökning bygger till största del en litteraturstudie och för att komplettera ytterligare valde jag att göra intervjuer/enkäter med passande organisationer för att se hur det fungerar för dem. För att få ett bättre sammanhang i textens genomgång utgår den från OAIS modellen och därför refererar de olika delarna tillbaka till den genom texten. Detta skall göra att läsaren lättare ser en röd tråd på hur delarna samspelar med varandra. Uppsatsen avslutas med ett hanteringsförslag där jag dragit slutsatser från de olika delarna som utgör uppsatsens innehåll och en jämförelse mellan myndigheterna.

This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.

Digitalt berättande har blivit en del av undervisningen i svenska de senaste åren. Än så länge verkar dock ingen omfattande forskning ha bedrivits i Sverige om hur arbetet med detta påverkar elevers skrivande. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka digitalt berättande och dess inverkan på grundskoleelevers skrivförmågor. Detta gjordes utifrån frågeställningen: På vilket sätt inverkar digitalt berättande på de kognitiva förmågorna i skrivprocessen? För att besvara studiens syfte och frågeställning insamlades totalt elva vetenskapligt granskade artiklar som presenterade empirisk data. Dessa hittades främst genom databaserna Scopus, ERIC och sökmotorn UniSearch. Resultatet visar att digitalt berättande kan ha en positiv inverkan på flera kognitiva förmågor som är involverade i skrivprocessen. Exempelvis påverkades förmågan att tänka kreativt, planera, och kontrollera sitt skrivande. Även förmåga att hantera språket ur ett grammatiskt perspektiv och budskapsförmedling påverkades. Utöver detta diskuteras möjliga förklaringar till att digitalt berättande skulle kunna bidra till att utveckla dessa förmågor. De förklaringar som lyfts handlar främst om att digitalt berättande som arbetssätt främjar elevsamarbete och är motivationshöjande. Forskningen verkar vara samstämmig i att digitalt berättande kan ha positiv inverkan på elevers skrivande. För att kunna dra mer slutsatser och utöka kunskap om detta anser vi dock att det finns behov av vidare forskning framförallt i skolans tidiga år och utifrån svensk kontext.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning. Utifrån den teoretiska utgångspunkten för studien, konnektivismen, har jag tolkat och analyserat resultatet av intervjuerna. Det visar att en välfungerande mötesplats (en lärplattform) för lärare och elever är central men fungerar inte i den utsträckning som krävs för att uppfylla de förväntningar som finns. Vidare visar resultatet att det finns en överhängande positiv inställning till att hitta andra alternativa sätt för att lyckas uppnå målet om en välfungerande mötesplats, genom att integrera Facebook i klassrummet. Lärare som väljer att lyfta in andra nätbaserade verktyg i sin undervisning bör också ha en genomtänkt tanke bakom det som också tydligt ska presenteras för eleverna eftersom de behöver förstå sambandet mellan verktyget och syftet med det.

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.