I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning. Utifrån den teoretiska utgångspunkten för studien, konnektivismen, har jag tolkat och analyserat resultatet av intervjuerna. Det visar att en välfungerande mötesplats (en lärplattform) för lärare och elever är central men fungerar inte i den utsträckning som krävs för att uppfylla de förväntningar som finns. Vidare visar resultatet att det finns en överhängande positiv inställning till att hitta andra alternativa sätt för att lyckas uppnå målet om en välfungerande mötesplats, genom att integrera Facebook i klassrummet. Lärare som väljer att lyfta in andra nätbaserade verktyg i sin undervisning bör också ha en genomtänkt tanke bakom det som också tydligt ska presenteras för eleverna eftersom de behöver förstå sambandet mellan verktyget och syftet med det.

Det råder i forskningslitteraturen inga tvivel om att dagens unga har blivit särskilt berörda av den omfattande digitaliseringen i samhället. I skolan visar sig detta extra tydligt, där undervisningen i allt större utsträckning använder sig av digitala verktyg för att bemöta digitaliseringen. Denna undersökning har syftat till att undersöka och analysera hur några elever och lärare upplever relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. För detta ändamål har sex elever och sex lärare från gymnasieskolan blivit intervjuade. Med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod har intervjuerna analyserats med teoretisk utgångspunkt i dels begreppen actualizing citizenship respektive dutiful citizenship samt dels lärandeperspektivet konnektivism. I resultaten framträder upplevelser som indikerar att relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i undervisningen handlar om elevers digitala informationsinhämtning, vilket upplevs vara förbundet med ett aktivt samhällsdeltagande. Med informanternas utsagor i utgångspunkt har digitaliseringen även tagit sig uttryck i att elevernas samhällsorientering har kommit att bli avsevärt intressestyrd till följd av att individens preferenser exponeras bland en mångfaldig representation av forum på internet. Studiens lärarinformanter befarar emellertid att detta kan komma att äventyra elevers universella samhällsintressen.

I ett allt mer informationsrikt samhälle ställs det nya krav på dagens ungdomar att klara av att möta och hantera det. Syftet med denna litteraturstudie var att ge en överblick över aktuell forskning som behandlar vilka typer av förmågor som är nödvändiga att ungdomar utvecklar i dagens globaliserade och digitala informationssamhälle. Vidare var syftet även att redogöra för det forskningen tar upp gällande hur detta på olika sätt utmanar skol-och utbildningsväsendet för att stödja och främja ungdomars möjlighet att hantera information. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av dels svensk som internationella studier. Forskningens resultat har analyserats i relation till Siemens lärandeteori konnektivismen och UNESCO:s definition av begreppet MIK som står för media-och informationskunnighet. Anledningen till detta var för att få djupare svar på våra frågeställningar gällande vilka förmågor ungdomar behöver utveckla samt vad skolan och dess lärare behöver förändra. Resultatet i litteraturstudien har visat att ungdomar bör utveckla förmågor i att hantera digitala verktyg och att utvärdera och kritiskt granska information. För att ungdomars livslånga lärande ska gynnas krävs det att skolan gör förändringar i sitt nuvarande arbete med att utveckla barn och ungdomars förmågor i att hantera information.