• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4749
  • 68
  • 8
  • 5
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 4838
  • 1195
  • 1143
  • 837
  • 693
  • 686
  • 676
  • 671
  • 656
  • 607
  • 603
  • 590
  • 587
  • 536
  • 463
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Religionerna i klassrummet : "Jag är ju bara påläst, jag kan ju inte religionerna" / Religions in the classroom : "I'm just well read up on, I do not know the religions"

Dalawe, Joan, Jönsson, Tobias January 2015 (has links)
Bakgrund: Lärare ställs ständigt inför betydelsefulla val under olika situationer i skolan. Vad än läraren väljer att utgå ifrån i sin undervisning så handlar det om att skapa förståelse och bidra till en miljö som inkluderar elevers olika erfarenheter. Styrdokument och tidigare forskning betonar vikten av att elevernas livstolkningar framhävs i undervisningen för att vidga deras förståelse och tolerans för varandra. Enligt tidigare forskning anses även ämnet religion som ett laddat ämne för lärare. Syfte: Syftet med denna studie är att få inblick i hur lärare uppfattar religionsundervisningen i relation till elevers livstolkning samt vilken roll den tilldelas i undervisningen. Metod: Metodvalet för denna studie grundades på en kvalitativ forskning med lärarintervjuer i fokus. De fyra lärarna vi intervjuade hade olika bakgrunder och förutsättningar, vilket resulterade i att alla hade olika erfarenheter kring ämnet. Intervjuerna utfördes på fyra olika arbetsplatser i Västra Götalandsregionen. Resultat: Resultatet visade på att lärarna är osäkra i användningen av elevers livstolkning, vilket är en av faktorerna till att livstolkning får ett minskat utrymme i undervisningen. Vidare visade även resultatet på att lärarna främst fokuserar på faktaförmedling i religionsundervisningen.
2

Det handlar om att hitta varje enskild individ : en studie om lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning

Dauksz, Sandra, Hammar, Erika January 2006 (has links)
<p>Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp. Då vi ville ta reda på informanternas uppfattningar om och inställning till individanpassning valde vi en kvalitativ metod byggd kring kvalitativa intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av valda problemområde utifrån informanternas egna perspektiv. Vi kom i vår undersökning fram till att det fanns en variation av uppfattningar kring vad individanpassad undervisning innebär och innefattar. Vidare visar undersökningen att individanpassning sågs som viktigt och definierades som en undervisning där eleven arbetar efter egen förmåga. Såväl möjligheter som hinder och risker var något som informanterna lyfte fram liksom förslag på hur man kan gå tillväga för att individanpassa undervisningen. I resultatet av studien framkom också att det till viss del finns en samsyn kring begreppet.</p>
3

Det handlar om att hitta varje enskild individ : en studie om lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning

Dauksz, Sandra, Hammar, Erika January 2006 (has links)
Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp. Då vi ville ta reda på informanternas uppfattningar om och inställning till individanpassning valde vi en kvalitativ metod byggd kring kvalitativa intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av valda problemområde utifrån informanternas egna perspektiv. Vi kom i vår undersökning fram till att det fanns en variation av uppfattningar kring vad individanpassad undervisning innebär och innefattar. Vidare visar undersökningen att individanpassning sågs som viktigt och definierades som en undervisning där eleven arbetar efter egen förmåga. Såväl möjligheter som hinder och risker var något som informanterna lyfte fram liksom förslag på hur man kan gå tillväga för att individanpassa undervisningen. I resultatet av studien framkom också att det till viss del finns en samsyn kring begreppet.
4

Elever lär olika : En kvalitativ studie kring hur lärare arbetar individualiserat i undervisningen i ämnet svenska i årskurs 1

Gärdehall, Emelie January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial.
5

Att samtala om/i naturvetenskap : kommunikation, kontext och artefakt /

Schoultz, Jan, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ.
6

Learning and artefacts : on the use of information technology in educational settings /

Almqvist, Jonas, January 2005 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.
7

Virtual learning environments in higher education : a study of user acceptance /

Keller, Christina, January 2007 (has links)
Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.
8

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Hermansson, Michaela January 2016 (has links)
Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa. / <p>Svenska</p>
9

Kulturmøte og kulturbryting : dagens barn i møte med kulturskiftet i Noreg ca 950-1050

Mæland, Kjellfrid Torun January 2002 (has links)
Avhandlinga er ein kasusstudie i 6. klasse i grunnskulen skuleåret 1998-99. Målet med studien er å utvikla kunnskap om i kva grad barn i dag synest å oppleva undervisninga om kulturskiftet i Noreg ca. 950-1050 som eit fruktbart kulturmøte. Forfattaren si antaking er at om barn i dag skal oppleva møtet med kulturskiftet som eit fruktbart kulturmøte, føreset dette at barna har utvikla erkjenning innan myte/religion, historie og estetikk. Vidare at barna opplever temaet som aktuelt og relevant. Studien tek utgangspunkt i undervisningsopplegget i to sjetteklassar i Sunnhordland, der sentreringspunktet er deira møte med Mostraspelet våren 1999. Gjennom ekskursjon til Moster våren 1998, med besøk i Moster gamle kyrkje, Moster amfi og Moster kyrkjehistoriske senter vart barna kjende med staden. Dei hadde vidare prosjektarbeid om vikingtida og fekk innføring i religionsskiftet i undervisninga gjennom året som førebuing til å sjå spelet. Gjennom denne prosessen vart det samla inn materiale i form av observasjonsnotat, intervju, teikningar, forteljingar og dramatiseringar. Som teoretisk grunnlag for analysen vert nytta den tyske kulturfilosofen Ernst Cassirers filosofi om dei symbolske formene. Sentralt i denne teorien er at menneska erkjenner seg sjølv og kulturen gjennom myte/religion, historie, språk, kunst og vitskap. I presentasjonen av resultata vert det gjeve eit oversiktsbilete frå dei to klassane og eit djupnestudium av einskildelevar og smågrupper. Både det mytisk-religiøse, det historiske og det estetiske perspektivet er med i barnas framstelling av møtet med kulturskiftet. Dette tyder på at skulen har lukkast med å nytta varierte arbeidsformer, som på ulik måte har appellert til barna og fått fram dei ulike perspektiva. Det kan sjå ut som at barna har hatt eit fruktbart kulturmøte, men dette må likevel nyanserast. Barna hadde ei omfattande førebuing til Mostraspelet. Dei fleste kjenner til sentrale norrøne gudar som Odin og Tor, men elles varierer kjennskapen mykje når det gjeld gudsforståinga. Barna framsteller verdsbiletet til vikingane i lys av ’pannekakemetaforen’. Norrøne skapingsmytar har få kjennskap til. Sentralt i forståinga deira av den kristne trua står Kvitekrist og at det her er tale om ein gud. Framstellinga av møtet mellom norrøn tru og kristendommen varierer: Frå eit konfliktparadigme til eit harmoniparadigme som dei mest vanlege oppfatningane, til nokre få barn som trekkjer fram overtyding og dialog. Jentene synest i større grad enn gutane å leggja vekt på det harmoniske. Det er ein tendens til å leggja større vekt på kvardagsliv enn før, sjølv om barna generelt oppfattar vikingsamfunnet som prega av brutalitet. Fleirtalet av barn opplevde møtet med Mostraspelet som kjekt og lærerikt. Dei legg vekt på at dei lærte om fortida. Ein del av barna seier at dei opplevde det kjedeleg å sjå spelet. Dette grunngjev dei med at dei gjennomskoda ’triksa’. For somme verkar det som om spenninga var teken bort på førehand. Barna har ulike meiningar om autensiteten i spelet; somme meiner forholda eigenleg var verre, andre at det var betre. Dei fleste synest ikkje å sjå nokon direkte samanheng mellom spelet og deira eiga notid og framtid. Barna er i liten grad opptekne av å formidla til andre det dei trur på. Dei fleste er også skeptiske, eller likesæle, dersom andre vil overtyda dei. Undersøkinga utfordrar til vidare forsking omkring kulturformidling og kulturskaping ved bruk av ekskursjon og historiske spel som nøkkel til kunnskap, innleving og oppleving.
10

Idrottslärares uppfattning av könsblandad och samkönad undervisning : En jämförande studie av undervisningsformer i idrott och hälsa / Teachers’ perspective of coed classes versus single gender classes : A comparative study of teaching physical education

Rabitsch, Eric January 2014 (has links)
No description available.

Page generated in 0.076 seconds