No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa. / <p>Svenska</p>

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.

I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv läsförståelseundervisningen på två kommunala grundskolor, i södra Sverige. Studiens fokus ligger vid att undersöka om och hur lässtrategier tillämpas i undervisningen. Studien har även behandlat om fortbildningen Läslyftet har fått ett genomslag på skolorna och om Läslyftet har bidragit till någon skillnad när det gäller att modellera lässtrategier i undervisningen, bland de sju intervjuade grundskolelärarna. Efter de genomförda intervjuerna har studien visat att lärare implementerar lässtrategier i sin undervisning då samtliga betonar att läsförståelsen påverkar alla skolämnen och därmed har Läslyftet som en kompetensinsats bidragit till ett kollegialt lärande, där lärarna hävdar att de genom pedagogiska diskussioner med alla ämneslärare kunnat påverka varandra i att modellera lässtrategier i undervisningen. I studien framkom det således att eleverna behöver få systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier i tidig ålder, för att vidare på egen hand kunna ta sig an en text och bli medskapare av olika texter.

Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.

Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen. Sammantaget ger resultatet ett litet underlag till att diskutera var förklaringen kan sökas till varför svenska skolelevers läsförmåga försämras – lärarna känner inte att de kan använda sig av skönlitteratur i undervisningen eftersom de inte känner sig kompetenta nog att göra detta utan att förstöra läsupplevelsen för eleverna. / 2010ht4640

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.   Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.

Uppsatsen behandlar ämnet läsförståelse med inriktning på hur lärare talar om sin läsförståelseundervisning i årskurs 7-9. Huvudsyftet är att undersöka hur lärarna upplever att de undervisar i läsförståelse. Det sker genom att be dem definiera läsförståelse och lässtrategier, berätta om ett lektionstillfälle när de arbetat med läsförståelse samt be dem tala om vilka och på vilket sätt ramfaktorer påverkar undervisningen. Materialet införskaffas genom fem kvalitativa intervjuer med svensk- och svenska som andraspråkslärare.      Resultatet visar att lärarna definierar läsförståelse på sätt som liknar varandra men uppvisar variationer när de talar om lässtrategier. Av intervjuerna framkommer det att samtliga lärare ägnar tid åt läsförståelsen även i de högre årskurserna, dock i olika grad.      Det finns ramfaktorer som påverkar undervisningen i lägre eller högre utsträckning. Resultaten skiljs åt bland lärarna och en tänkbar orsak till differenserna kan vara de olika förutsättningarna som arbetsplatserna erbjuder. Lärarnas intresse tycks också vara en viktig del i läsförståelseundervisningen.