Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Studien syfte är att utröna grundskolelärare i årskurs 2 användning av högläsning i klassrummet. Datamaterialet baseras på sju intervjuer med åtta informanter. Frågor som intervjuerna bygger på är: I vilken utsträckning läser läraren? I vilka sammanhang sker högläsningen? Vilka högläsningsmetoder och högläsningsmaterial använder läraren? Arbetet bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor, med intervjuer med årskurs 2 lärare. Studiens resultat visar att alla deltagande lärare använder sig av högläsning i skolan i varierande utsträckning. Även resonemanget kring högläsningen skiljer sig mellan de deltagande lärarna. Studien visar att lärarna i stor utsträckning högläser men att de inte lägger ner tillräckligt med tid eller planering på högläsningen i förhållande till vad forskningen förespråkar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier, vilka lässtrategier de använder och hur de följer upp elevers läsutveckling. Lärarna har den huvudsakliga rollen att lära elever hur de ska utveckla sin läsförståelse. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ forskning vilket baseras på intervjuer och vi har valt att intervjua åtta lärare.

Under min studietid har jag upplevt att det som är mest utmärkande hos elever vad gäller språket i årskurs 4-6 är det bristande ordförrådet och den låga läsmotivationen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning lyfter fram om framgångsrika lässtrategier och hur lärare kan motivera elever för att främja sinläsutveckling för årskurs 4-6 i ämnet svenska. Frågeställningar för att besvara detta syfte är: Vilka lässtrategier är framgångsrika för elevers läsutveckling i årskurs 4-6?och Vilka yttre faktorer kan påverka elevers läsutveckling? Litteraturstudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevens lärande sker i samspel med läraren och andra. Studien behandlar nio doktorsavhandlingar, tre vetenskapliga artiklar och en rapport. Dessa forskningstexter har undersökts och både likheter samt skillnader har jämförts. Forskningsresultatet visar att lärares roll samt relation mellan hem och skola är avgörande faktorer för elevers läsutveckling. Litteraturstudien presenterar ävenframgångsrika lässtrategier som leder till elevers läsutveckling. Dessa lässtrategier är textaktiviteter i form av textsamtal, diskussioner med lärare, datoranvändning, innehållsorienterad undervisning och explicit undervisning. Slutsatsen som kan dras är att dessa olika lässtrategier behöver kombineras för att elevers läsförståelse ska utvecklas.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur aktuell forskning anser att läsförståelseundervisning bör bedrivas för elever på grundskolans avslutande år och hur svensklärare påhögstadiet bedriver denna läsförståelseundervisning, enligt aktuell forskning. Svenskgrundskola har en tradition av att kvalitativ och explicit läsundervisning endast ges undergrundskolans första år. Denna tradition lämnar således äldre elever att på egen hand utvecklaoch förbättra läsförmågan med läsförståelseundervisning genom kvantitativ mängdträning.Resultatet från denna studie visar att det finns goda skäl för att explicit läsförståelseundervisning inte ska upphöra efter grundskolans första år. Resultaten indikerar i stället attkvalitativ och explicit läsförståelseundervisning bör finnas med genom hela grundskolan föratt säkerställa att eleverna ges förutsättningar att uppnå adekvat läsförståelseförmåga. Dettagör att svensklärares didaktiska ställningstaganden bör vara att läsförståelse är något sommedvetet och aktivt undervisas i under hela läsåret. Dock visar resultat från denna studie attlärare i sina didaktiska ställningstaganden gör andra prioriteringar. Avslutningsvis diskuterashur denna studies resultat och tidigare forskning korrelerar med vad aktuell forskning anserär nödvändigt för läsförståelseundervisningen på högstadiet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilka insatser som kan bidra och hjälpa elever framåt i sin läsförståelse. Det har även varit att få en djupare förståelse för hur vi som blivande lärare kan lära elever att läsa. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder: Vilka insatser menar forskning främjar läsförmågan hos elever i årskurs F-3? Sökningsprocessen har utgått från kunskapsöversiktens fyra nyckelbegrepp och sökningar har gjorts både på svenska och engelska. För att nå vårt syfte har vi studerat 10 artiklar från Sverige och USA. Dessa belyser vilka insatser som bidrar till att främja elevers läsförmåga. Resultaten visar att explicit undervisning, samtal och diskussioner, metakognitivt tänkandet och motivation är betydelsefulla faktorer.

Modersmålsundervisningen har länge haft en marginaliserad roll i den svenska skolan trots att tvåspråkig undervisning enligt forskningen har positiva effekter på barns utveckling i båda språken såväl som på skolprestationerna som helhet. Speciellt gäller detta samband för läsförståelse. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse kring hur en mindre grupp lärare resonerar kring valet av arbetsmetoder och material samt vilka utmaningar de möter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare och materialet har analyserats utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs sociokulturella teori.Lärarna i studien använder lässtrategier och transpråkande i högre utsträckning än vad tidigare forskning visar men elevernas förkunskaper begränsar i många fall lärarnas möjligheter att följa kursplanen. Vad gäller material väljer lärarna efter tre kriterier; det ska fånga elevernas intresse, vara på en lagom svårighetsnivå samt vara i linje med skolans styrdokument. Att hitta lämpligt material är en av lärarnas största utmaningar tillsammans med heterogena undervisningsgrupper, otillräckliga förkunskaper hos eleverna samt begränsad undervisningstid. Uppsatsen väcker frågan om kursplanen och kunskapskraven är rimliga givet de förutsättningar som råder.Lärarna delar till viss del Vygotskijs syn på lärande. Detta märks framförallt i hur de väljer material med elevernas intresse i fokus samt den betydelse de anser att en elevs hemmiljö har för dess möjligheter att uppnå kunskapskraven.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet. Resultatet visar att textsamtal, medvetna textval samt tydliggörande av tankemönster anses vara faktorer som påverkar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att elever som med utgångspunkt i lärarens demonstrationer och tydliga vägledning får använda och samtala kring olika texter i olika syften, ges goda möjligheter att utveckla sitt tänkande och därmed även sin läsförståelse och sina kunskaper.

I denna studie har lärares arbete med textsamtal i samband med skönlitterär högläsning undersökts. Skolinspektionen har genomfört en granskning där det framkom att det läsfrämjande arbetet på skolorna minskar och att det var en brist på samtal om text. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på mellanstadiet studerades aspekter som utmärker lärares arbete med textsamtal samt om deras arbete med textsamtal kan öka elevernas läsförståelse. Undersökningen visade att lärarnas arbete utformas genom att de stannar upp vid svåra ord, ställer frågor och tänker högt för att förmedla olika lässtrategier till eleverna. Samtliga lärare visade sig sträva mot en gemenskap där lärandet sker i en social kontext med hjälp av verbal stöttning. Utifrån lärarnas svar kring hur de arbetar med textsamtal kunde det konstateras att de arbetssätt som används har potential att öka elevernas läsförståelse. Lärarna arbetar med att utöka elevernas ordförråd och för att utveckla deras hörförståelse. Den brist på samtal som tidigare framkommit stämmer emellertid inte överens med det resultat som framkommit i denna studie.