• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1058
  • 11
  • Tagged with
  • 1069
  • 274
  • 237
  • 191
  • 186
  • 182
  • 173
  • 158
  • 147
  • 134
  • 132
  • 131
  • 130
  • 127
  • 121
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läsförståelse : ur ett lärarperspektiv i olika skolår

Andersson, Ulrika, Back, Helene, Johansen, Heidi January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra. Forskning visar att samtal är ett viktigt redskap i arbetet med läsförståelse i skolan liksom att de texter eleverna möter utgår från deras erfarenheter. Det är viktigt att introducera texterna genom att skapa förförståelse för texterna.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärare uttrycker sig om läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse i år 2, 5 och 7. Vi vill även belysa eventuella uppfattningar lärare har om hur läsförståelse bedrivs i skolår där de själva inte är verksamma.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Då undersökningen utgår från ett lärarperspektiv har intervjuer med nio lärare genomförts, tre i vardera åren 2, 5 och 7.</p><p>Resultat: Samtliga informanter anser att läsförståelse har betydelse för hur elever klarar flera av skolans ämnen. En viss skillnad i vad läsförståelse innebär skiljer sig åt mellan informanterna i de olika åren. I år 2 har läslust en framträdande plats i undervisningen, i år 5 och 7 beskrivs diskussioner och reflektioner om texters innehåll som ofta förekommande. Informanterna anser att elever har olika förutsättningar som påverkar hur de utvecklar läsförståelse. Mognad och olika modersmål nämns som exempel liksom stora elevgrupper, brist på tid och den möjlighet till stöd som skolan kan ge eleverna i läsundervisningen.</p><p>Informanterna bedriver ett individanpassat arbetssätt. De strävar efter att anpassa de texter eleverna ska läsa efter den svårighetsgrad de anser eleverna klarar av. De försöker locka eleverna till läsning genom att utgå från deras intressen och bakgrundskunskaper. I år 2 är det intresset för läsning, läslust och flyt i läsningen som är viktigt i läsundervisningen, där läsförståelse vävs in. I år 5 och 7 framhålls samtal och diskussioner kring texters innehåll. Genom högläsning, att ställa frågor på texter och använda sig av LUS och nationella prov menar informanterna att de har möjlighet att bedöma om eleverna har läsförståelse.</p><p>Resultatet visar att samtal mellan lärare i de olika åren inte förekommer i någon större utsträckning. Det framkommer dock hos huvuddelen av de intervjuade lärarna att de har en uppfattning om hur de tror arbetet med läsförståelse ser ut och borde vara i andra år än där de själva är verksamma. Det verkar finnas en önskan bland informanterna om att undervisning av läsförståelse i andra skolår borde ske mer medvetet än vad de tror fallet är idag. Informanterna i år 2 har en uppfattning om att lärare i år 5 och 7 borde vara mer uppmärksamma på läsförståelse. I år 5 och 7 ger informanterna bilden av att de tror att det i år 2 mest handlar om kvantitativ läsning och de upplever att eleverna inte alltid klarar av de texter de möter högre upp i skolåren.</p>
2

Läsförståelse : ur ett lärarperspektiv i olika skolår

Andersson, Ulrika, Back, Helene, Johansen, Heidi January 2006 (has links)
Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra. Forskning visar att samtal är ett viktigt redskap i arbetet med läsförståelse i skolan liksom att de texter eleverna möter utgår från deras erfarenheter. Det är viktigt att introducera texterna genom att skapa förförståelse för texterna. Syfte: Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärare uttrycker sig om läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse i år 2, 5 och 7. Vi vill även belysa eventuella uppfattningar lärare har om hur läsförståelse bedrivs i skolår där de själva inte är verksamma. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Då undersökningen utgår från ett lärarperspektiv har intervjuer med nio lärare genomförts, tre i vardera åren 2, 5 och 7. Resultat: Samtliga informanter anser att läsförståelse har betydelse för hur elever klarar flera av skolans ämnen. En viss skillnad i vad läsförståelse innebär skiljer sig åt mellan informanterna i de olika åren. I år 2 har läslust en framträdande plats i undervisningen, i år 5 och 7 beskrivs diskussioner och reflektioner om texters innehåll som ofta förekommande. Informanterna anser att elever har olika förutsättningar som påverkar hur de utvecklar läsförståelse. Mognad och olika modersmål nämns som exempel liksom stora elevgrupper, brist på tid och den möjlighet till stöd som skolan kan ge eleverna i läsundervisningen. Informanterna bedriver ett individanpassat arbetssätt. De strävar efter att anpassa de texter eleverna ska läsa efter den svårighetsgrad de anser eleverna klarar av. De försöker locka eleverna till läsning genom att utgå från deras intressen och bakgrundskunskaper. I år 2 är det intresset för läsning, läslust och flyt i läsningen som är viktigt i läsundervisningen, där läsförståelse vävs in. I år 5 och 7 framhålls samtal och diskussioner kring texters innehåll. Genom högläsning, att ställa frågor på texter och använda sig av LUS och nationella prov menar informanterna att de har möjlighet att bedöma om eleverna har läsförståelse. Resultatet visar att samtal mellan lärare i de olika åren inte förekommer i någon större utsträckning. Det framkommer dock hos huvuddelen av de intervjuade lärarna att de har en uppfattning om hur de tror arbetet med läsförståelse ser ut och borde vara i andra år än där de själva är verksamma. Det verkar finnas en önskan bland informanterna om att undervisning av läsförståelse i andra skolår borde ske mer medvetet än vad de tror fallet är idag. Informanterna i år 2 har en uppfattning om att lärare i år 5 och 7 borde vara mer uppmärksamma på läsförståelse. I år 5 och 7 ger informanterna bilden av att de tror att det i år 2 mest handlar om kvantitativ läsning och de upplever att eleverna inte alltid klarar av de texter de möter högre upp i skolåren.
3

Översikt av lärares kunskap om- och arbete med läsförståelse i mellanåren

Särnholm, Lena January 2008 (has links)
Sammanfattning Syftet med min undersökning är att studera den samlade kompetensen hos klasslärare som arbetar med svenska i år 3-6 och hur de hjälper sina elever att nå god läsförståelse. Jag ville också få en bild av hur de uppfattar läsförståelse och hur de arbetar med skönlitteraturläsningen inom ramen av ämnet svenska. För att få mina frågor besvarade har jag skickat ut en enkät till samtliga klasslärare i år 3-6 som arbetar i en medelstor kommun . Det jag fann är att de flesta lärare anser sig ha god kompetens för att hjälpa sina elever till att bli goda läsare. De anser att om eleverna bl a kan läsa mellan raderna och förstå när de inte föratår en text, så är det tecken på god läasförståelse. Det är dock få av lärarna som använder sig av någon av de metoder som finns beskrivna i litteraturen för att hjälpa eleverna till en bättre läsförståelse. De flesta lärarna låter sina elever läsa mycket skönlitteratur, och då det finns tillgång till klassuppsättningar av skönlitteratur är det fler som uttrycker arbetsmetoder som ligger i linje med metoder och arbetsätt från litteraturen. Många av lärarna använder något färdigt läromedel för att träna läsförståelse, t ex arbetsmaterialet Läsförståelse A,B,C eller D.
4

Översikt av lärares kunskap om- och arbete med läsförståelse i mellanåren

Särnholm, Lena January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min undersökning är att studera den samlade kompetensen hos klasslärare som arbetar med svenska i år 3-6 och hur de hjälper sina elever att nå god läsförståelse. Jag ville också få en bild av hur de uppfattar läsförståelse och hur de arbetar med skönlitteraturläsningen inom ramen av ämnet svenska. För att få mina frågor besvarade har jag skickat ut en enkät till samtliga klasslärare i år 3-6 som arbetar i en medelstor kommun . Det jag fann är att de flesta lärare anser sig ha god kompetens för att hjälpa sina elever till att bli goda läsare. De anser att om eleverna bl a kan läsa mellan raderna och förstå när de inte föratår en text, så är det tecken på god läasförståelse. Det är dock få av lärarna som använder sig av någon av de metoder som finns beskrivna i litteraturen för att hjälpa eleverna till en bättre läsförståelse.</p><p>De flesta lärarna låter sina elever läsa mycket skönlitteratur, och då det finns tillgång till klassuppsättningar av skönlitteratur är det fler som uttrycker arbetsmetoder som ligger i linje med metoder och arbetsätt från litteraturen. Många av lärarna använder något färdigt läromedel för att träna läsförståelse, t ex arbetsmaterialet Läsförståelse A,B,C eller D.</p>
5

Hur lärare arbetar med barns läs – och skrivinlärning

Lindberg, Angelica January 2012 (has links)
No description available.
6

"Att man förstår vad man läser helt enkelt, det är inte så krångligt!" : Lärares och elevers uppfattningar om läsförståelse

Gustafsson, Frida, Einarson, Viktoria January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör i undervisningen, samt hur läsförståelse uppfattas av lärare och elever i skolår 1-3. Uppsatsens metod är den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrån den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrån skolor som påvisat goda resultat på Nationella provet i svenska i skolår 3 från år 2010. Fyra lärare och fyra elever har intervjuats. Det resultat som undersökningen visar är att lärarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur läsförståelseundervisningen ska utformas. Flera av lärarna har svårt att skilja läsförståelsen från läsutvecklingen, vilket blir problematiskt när de ska göra sina didaktiska val för att uppnå syftet med läsförståelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte får lära sig hur de ska gå tillväga för att bättre förstå vad de läser, utan eleverna kommer själva fram till egna strategier som de kan använda sig av. Det framkommer att eleverna lyckats uppnå den metakognitiva förmåga de besitter på egen hand.
7

Läsförståelse i Sverige och Norge : En jämförande litteraturstudie av Sveriges och Norges läsförståelseundervisning

Fast, Axel, Odh, Simon January 2018 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra Sveriges respektive Norges läsförståelseundervisning. Vi har analyserat material från olika publikationstyper för att återspegla vad tidigare forskning säger om ämnet. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är: Hur ser läsförståelseundervisningen ut i respektive land? Vilka satsningar har gjorts i respektive land för att öka läsförståelsen? Vilka bakomliggande faktorer påverkar resultaten? Källorna i studien uppgår till 20 och består av olika publikationstyper i form av doktorsavhandlingar, artiklar, olika undersökningar och läroplaner. Utifrån materialet har vi gjort en grundlig jämförelse mellan Sverige och Norge. Resultatet av studien visar att Norges satsningar på läsförståelseundervisning de senaste 15 åren har varit mer genomtänkta och innehållit en tydligare struktur än de svenska. Norge har tagit lärdom av sina tidigare brister och systematiskt arbetat fram ett kunskapscenter som baseras på vetenskap och utgår från universitet. Norge har även lagt stora satsningar på att öka motivationen till att läsa. Genomgående för den svenska läsförståelseundervisningen är att det lagts för stort ansvar på elever i för tidig ålder. Sverige startade ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som ligger under Skolverket och som inte är forskningsbaserat till skillnad från Norges kunskapscenter. Studien påvisar flertalet bakomliggande faktorer som påverkar resultaten och som vi i vår framtida profession kommer dra nytta av. Dessa bakomliggande faktorer pekar på hur migrationen, hemförhållanden och andra omständigheter påverkar resultaten.
8

Elevers läsförståelse i grundskolan : Lärares och lässtrategiers betydelse för elevers utveckling av god läsförståelse / Pupils´ Reading Comprehension in Comprehensive School

Nabbing, Emelie, Berntzen, Agnes January 2016 (has links)
Läsförståelse är en central del inom elevers läsutveckling. Dock visar undersökningen från PISA 2012 att svenska elevers läsförståelse sjunkit i jämförelse med tidigare år. Syftet med litteraturstudien är att undersöka undervisningens betydelse i utvecklingen av god läsförståelse för elever i grundskolan. Detta har lett fram till följande frågeställningar: -        Hur kan lärare genom undervisning skapa förutsättningar för elever att utveckla god läsförståelse? -        Hur kan lässtrategier användas för att gynna elevers utveckling av god läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av sex nationella och sju internationella källor. Fyra avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar har inkluderats och analyserats med stöd av en analysöversikt. Materialet berör studiens syfte och frågeställningar samt är vetenskapligt granskat.   Av den första frågeställningen har det framkommit att lärarrollen är en betydelsefull faktor för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det inkluderar lärarens kompetens, läraren som vägledare och förebild samt lärarens val av metoder.  I den andra frågeställningen har användningen av lässtrategier visats vara betydelsefull för att elever ska utveckla god läsförståelse. Det kan ske genom att använda fler lässtrategier, lässtrategier i ett socialt samspel samt med hjälp av ett utvecklat metakognitivt tänkande. Slutsatsen är att elever utvecklar god läsförståelse när lärare använder lässtrategier på ett medvetet sätt genom hela grundskolan.
9

Undervisning i läsförståelse - ur ett specialpedagogiskt perspektiv / The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective

Tallefors, Martina January 2016 (has links)
Svensk titel: Undervisning i läsförståelse – ur ett specialpedagogiskt perspektiv Engelsk titel: The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och speciallärare undervisar med fokus på att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin läsförståelse. Den teoretiska utgångspunkten som används är den sociokulturella teorin med fokus på att lärande sker i sociala sammanhang samt Vygotskijs tankar om att undervisningen ska ligga i barnets proximala utvecklingszon för att utveckling och lärande ska ske. Metoden som används har en kvalitativ ansats och utgörs av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat tyder på att undervisning i läsförståelse ser olika ut och att det är upp till den enskilda läraren själv. Lärarna i studien efterfrågar en samsyn bland alla lärare på sina respektive skolor och en struktur som följer eleverna i samtliga årskurser. Det visade sig att speciallärarna och specialpedagogen hade olika uppfattningar om sina respektive yrkesroller när det gäller undervisning i läsförståelse. Någon hade en mer handledande roll medan de andra arbetade mer intensivt med elever i svårigheter. Resultatet tyder på att det behövs samtal, diskussioner och utbildning kring ämnet.
10

Kartläggning av stödåtgärder för läsförståelsesvaga elever på mellanstadiet : Intervjuer med elever och lärare

Enebjörk, Sara January 2016 (has links)
Abstract   This study investigates possible causes it for three students in 6th grade not improving their reading comprehension. What teaching have they received and how did they perceived the teaching? The study consists of questionnaires to teachers and interviews with students and teachers. The policy documents the school uses are Lgr11 and a local language plan. Unfortunately, the language plan has not reached all the way to the teachers' teaching. Different teachers teach different in reading comprehension, there is no common teaching plan in the school. Pupils’ and teachers’ answers about classroom teaching are consistent with each other, which may means that students assimilate the teaching they receive. What no student received instruction in is metacognition, which may affect in what way they read texts and how they understand what they read. A more controlled and structured reading teaching could improve student performance in reading comprehension.

Page generated in 0.0523 seconds