Svensk titel: Undervisning i läsförståelse – ur ett specialpedagogiskt perspektiv Engelsk titel: The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och speciallärare undervisar med fokus på att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin läsförståelse. Den teoretiska utgångspunkten som används är den sociokulturella teorin med fokus på att lärande sker i sociala sammanhang samt Vygotskijs tankar om att undervisningen ska ligga i barnets proximala utvecklingszon för att utveckling och lärande ska ske. Metoden som används har en kvalitativ ansats och utgörs av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat tyder på att undervisning i läsförståelse ser olika ut och att det är upp till den enskilda läraren själv. Lärarna i studien efterfrågar en samsyn bland alla lärare på sina respektive skolor och en struktur som följer eleverna i samtliga årskurser. Det visade sig att speciallärarna och specialpedagogen hade olika uppfattningar om sina respektive yrkesroller när det gäller undervisning i läsförståelse. Någon hade en mer handledande roll medan de andra arbetade mer intensivt med elever i svårigheter. Resultatet tyder på att det behövs samtal, diskussioner och utbildning kring ämnet.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur lärare uppfattar kollegialt lärande och på vilket sätt de upplever att deras nya kunskaper kan användas i praktiken. Studien genomfördes i två lärargrupper som gick i två olika studiecirklar med liknande upplägg och med inriktning på undervisning i läsförståelse. Studien är en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och observationer ingick som datainsamlingsmetoder. Resultatet från dessa intervjuer och observationer analyserades utifrån andragogikens principer och det sociokulturella perspektivet. Resultatet teoretiserades även utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att lärarna i studien är positiva till professionsutveckling genom kollegial fortbildning. Deras uppfattning är att de lär sig mer av att reflektera över sin undervisning i en trygg omgivning. Lärarna menar att det kollegiala lärandet i studiecirklarna ger dem stöd i undervisningen i läsförståelse och de upplever att de kan omsätta sina nya kunskaper i praktiken. Det kollegiala lärandet är en fortbildningsform där teori kan kopplas till praktik genom att lärarna får möjlighet att lära sig något nytt tillsammans med kollegorna och prova det i sin undervisning. Reflektion och feedback är delar i det kollegiala lärandet som utvecklar lärarnas lärande och skulle underlättas av ett gemensamt yrkesspråk. En förutsättning för gemensam reflektion och utveckling av yrkesspråk är att det finns avsatt tid för lärarna att mötas. Studiecirklarna i studien gav lärarna möjlighet att i kollegialt samarbete utveckla kunskap för att möta elever i en inkluderande undervisning i läsförståelse

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de uppfattningar några lärare i grundsärskolan årskurs 4-9 har av läsförståelseundervisning för elever med utvecklingsstörning.   Studiens teoretiska utgångspunkt och metod är fenomenografi vilken vill beskriva människors olika sätt att förstå fenomen i sin omvärld. I denna studie har sju lärare vid olika grundsärskolor intervjuats. Material till undersökningen har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och har sedan analyserats. Analysen är inspirerad av en fenomenografisk analysmodell i sju steg.   I studiens resultat synliggörs tre kategorier av uppfattningar av undervisning i läsförståelse för elever med utvecklingsstörning. Det rör sig om uppfattningar av vilka utmaningar det innebär för läraren, av syftet med undervisningen och av lärarens uppgift och roll. I den övergripande bild som framträder uppfattas elevers egenskaper i hög grad som en utmaning och lärarens uppgift handlar om att lära och stödja elever. Då det gäller syftet med undervisningen så finns även här inslag av att undervisning i läsförståelse är ett verktyg för att elever ska förstå hur undervisning och lärande går till samtidigt som eleven ska utveckla färdigheter. Syftet med undervisningen i läsförståelse handlar även om individens delaktighet och möjlighet att vara aktiv i skola, undervisning och samhälle. / The purpose of this study is to investigate and describe the perceptions some teachers in compulsory school grades 4-9 have about reading comprehension instruction for students with intellectual disability.   The theoretical basis and method is phenomenography which describe the different ways of perceiving the phenomenon in the world. In this study seven teachers at different special schools were interviewed. Materials for the study were collected using semi-structured interviews. The interviews were analyzed inspired by a phenomenographical analysis model in seven steps.   The study's results made visible three categories of perceptions of the teaching of reading comprehension for students with intellectual disability. These perceptions are the challenges it brings to the teacher, the purpose of teaching and the teacher's task and role. In the overall picture that emerges is students' characteristics largely a challenge and task of the teacher is about to teach and support students. Regarding the purpose of education, there are also elements of that the teaching of reading comprehension is a tool for students to understand how teaching and learning works but also for the student to develop skills. The purpose of the teaching of reading comprehension is also about the individual's involvement and the opportunity to be active in school, education and society.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.

The aim of this study is to investigate how teachers working in grades 1–3 of secondary school think that reading comprehension should be taught so that the pupils will be able to reach the learning goals in grade 3. The study applies a qualitative method whereby three teachers who worked in the early years of school each took part in a semi- structured interview. An interview guide was used as a data collection instrument and the interviews were documented by audio recording. Collected data were then analysed for meaning content with a phenomenographic approach. The result shows that the most common perception of the concept of reading comprehension is the ability to read between the lines and to retell a text in one’s own words. The view of reading comprehension was also seen to affect the way the teaching is done, and a shared view was found in the way of talking about different texts and asking questions to give the pupils practice in metacognition while reading. The result also shows that the teachers’ differing educational background influences the methods they use when training reading strategies, and the view of reading comprehension also affects how they think assessment should be done.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-3 beskriver att de använder sig av högläsning av skönlitteratur och om den används för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det har varit fyra verksamma lärare som jobbar i årskurs F-3 som deltagit i undersökningen. Studien har varit inspirerad av fenomenografisk ansats, då undersökningen vill försöka återge hur dessa lärare upplever fenomenet högläsning av skönlitteratur. Studiens resultat indikerar att verksamma lärare planerar och genomför högläsning där elever ges möjlighet till att utveckla läsförståelse men också många fler förmågor. Genom resultatet dras slutsatsen att verksamma lärare använder högläsning av skönlitteratur för många olika syften och lärarna är väl medvetna om högläsningens möjligheter. / The purpose of this study was to investigate whether reading fiction aloud will promote students' development of reading comprehension. The material was collected through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work in grade F-3. The study was inspired by phenomenographic approach, as the study attempted to reproduce how these teachers experience the phenomenon of reading of fiction aloud. The study's results indicate that when teachers have a plan and execute reading fiction aloud, students can develop reading comprehension as well as many more abilities. These results conclude that teachers use reading fiction aloud for many different purposes and the teachers are well aware of the benefits of reading aloud.