I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger. Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel. Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat.

Studiens syfte är att undersöka om eleverna, genom arbetssättet Läsglädje, har utvecklat sin läsförståelse, läsglädje och kunskap om hur man använder biblioteket. Genom intervjuer med ett antal lärare och en bibliotekarie, samt genom iakttagelser, har vi fått svar på studiens frågor. Resultatet visar att eleverna har utvecklats med arbetssättet Läsglädje. Bland annat har boksamtalen lett till att de förbättrat sin läsförståelse, läsning av ett varierat utbud av skönlitteratur har ökat elevernas läsglädje och arbetet i biblioteket har utvecklat deras bibliotekskunskap. Vidare visar resultatet hur elevernas kunskaper, inom de nämnda områdena, kommit till uttryck i följande årskurser.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan. För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet. Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor. Som pedagoger kan vi dock alltid utvecklas. Vi ansåg det viktigt att reflektera över den egna insatsen för att se vilken påverkan vi hade på barnen. Vi kände att både vi och barnen följde en röd tråd under alla aktiviteter och barnen fick en helhetsbild över olika känslor och empati.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok. I båda verksamheterna används den skönlitterära läsningen som en form av rekreation, en aktivitet som inträffar då barn är i behov av lugn eller i slutet av en lektion efter att andra mer kravfyllda uppgifter slutförs. Litteraturläsningen kan på så vis betraktas som en bisyssla och får sällan en central plats i undervisning och förskoleverksamhet. I den mån som litteraturen ligger till grund för samtal så är det framförallt dess potential som språkutvecklande aktivitet som är i fokus. Samtal som utforskar böckernas innehåll på ett djupare plan är däremot mer sällsynta.Nyckelord: läsning, skönlitteratur, läslust, boksamtal, förskola, årskurs ett

Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll. Slutligen tas boksamtalets lämplighet upp då studien visat på vissa pedagogiska dilemman. Detta medför att dess lämplighet kan diskuteras, speciellt då det gäller mindre barn, samt hur inferensträning eventuellt påverkar barns läsförståelse.

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie. Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med boksamtal och vad de ansåg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med boksamtal i undervisningen. Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av boksamtal i undervisningen.

The aim of this case study is to find out how teachers use book conversations in their teaching. To obtain an answer to this I have applied a hermeneutic method. I observed three different lessons with book conversations and interviewed the teachers afterwards. An analysis of the collected material yields the result that even though the teachers were similar in their ideas and in their way of structuring the lessons, the three teachers also had different elements in the book conversation which they were particularly concerned about and devoted more time to.

Barn lär sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och förståelse skapas vid samtalande och lyssnande utifrån det som lästs eller skrivits. Litteratursamtal innebär samtal om skönlitterära texter, där eleverna genom arbetssättet får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka litteratursamtal genomförd i den svenska skolan genom att kartlägga dess konsekvenser. En del tidigare nationell forskning har visat avsaknad och begränsning av arbetssättet. Då internationell forskning visat att litteratursamtal har stor betydelse för elevernas förståelse av det lästa, ansåg vi det relevant att fördjupa oss mer i vad nationell forskning kommit fram till om ämnet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Utifrån studiernas resultat utformades fyra kategorier: ökad förståelse, stöd för språkutvecklingen, intresse och engagemang samt kritiska punkter. I resultatet framkom det att eleverna genom litteratursamtalen utvecklade sin förståelse på olika sätt. Vidare gav samtalen möjlighet till språkutveckling genom utveckling av begrepp, läsning samt verbal förmåga. Dessutom synliggjordes intresse och engagemang hos eleverna under samtalen. Samtidigt framfördes även ett par kritiska punkter som är viktiga att ha i åtanke vid arbete med litteratursamtal. Framtida forskning om litteratursamtal bör fokusera på hur olika arbetsupplägg påverkar utfallet. Dessutom finns det även behov av mer kvantitativ forskning inom området för att kunna fastställa mer säker kunskap.

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs’ sociocultural theory. My main conclusion is that gender perspectives are used in varying degrees when literature is discussed. During my observations I could see, that the teachers were working in slightly different ways with gender although they work with the same curriculum. I also found that gender is an important subject in the preschools and that all the teachers thought they worked with gender.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar.