Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll. Slutligen tas boksamtalets lämplighet upp då studien visat på vissa pedagogiska dilemman. Detta medför att dess lämplighet kan diskuteras, speciellt då det gäller mindre barn, samt hur inferensträning eventuellt påverkar barns läsförståelse.

I dagens kommunikationssamhälle är det nödvändigt att kunna förstå texter för att ta del av samhällets information. Läsförståelse är därmed en grundläggande förutsättning för att klara sig i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som har betydelse för inferensinlärning och hur vi som lärare på lågstadiet kan undervisa om inferenser. Tolv artiklar har analyserats genom en systematisk innehållsanalys. Enligt vår analys är ordförråd, arbetsminne och läsflyt olika faktorer som påverkar elevers inferensinlärning. Undervisningsmetoder som är framgångsrika i inferensundervisningen är sökning av ledtrådar, textanpassning, textsamtal och reflektion. Vår slutsats av litteraturstudien är att många elever klarar av att göra inferenser om de får rätt förutsättningar. Hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers förutsättningar påverkar elevers inferensförmåga. Den här studien bidrar till förståelse om vad inferenser är och hur lärare kan undervisa om det.

Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning. Av den anledningen ställer vi oss frågande, vad kan det bero på? Har texterna som de läser inte varit tillräckligt utmanande, intressanta eller har det helt enkelt varit för komplexa? Läser flickor och pojkar samma texter? Syftet med studien är att identifiera sambandet mellan texttyper och resultat på läsförståelsetest hos flickor och pojkar i en årskurs 3. I de internationella undersökningarna framkommer det att svenska elever presterar sämre i läsförståelsetexter. Flickorna har ett starkare resultat än pojkarna. För att eleverna skall klara av de nationella proven i årskurs 3 krävs det att de behärskar olika texttyper. Vår undersökning skedde genom läsförståelsetexter i en årskurs 3 och vi använde oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att flickor och pojkar tar till sig texttyper och innehåll på olika sätt. Pojkarna hade ett sämre resultat överlag i de olika texterna, än flickorna. Men däremot presterade pojkarna bättre på faktatexterna, än de berättande texterna. / Through our teachers education we have all come to the conclusion that the most important task of the primary school is to teach the children how to read and how to write. The importance of good reading skills is constantly increasing in our society. With this follows expectations on the school and the teachers to educate their students to great readers. Demands on a wide range of different text skills have also increased during the past years. The students are expected to be able both to read and to write different types of texts and genres. During the practicing parts of our education we have met students that are truly interested in reading, but we have also met students that are unmotivated and lack total interest in reading. For this purpose we ask ourselves what the reason might be. Have the texts being presented not been challenging or interesting enough? Or have they just been too complex? Do girls and boys read the same type of texts? The purpose with our study is to identify the connection between different types of texts and results on the reading comprehension between girls and boys in a third grade. It has been concluded from international studies that Swedish students perform worse in reading comprehension texts, though the girls’ results are stronger than the boys’. It takes for the students to be able to comprehend different types of texts to be successful in the national tests in the third grade. Our study with reading comprehension took place in a third grade class, in which we used both qualitative and quantitative methods. The result showed that girls and boys perceived different types of texts. Over all, the boys had a weaker result in comparison to the girls. However, it was shown that the boys performed a better result in texts including only facts in comparison to the ones being strictly narrative.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav. Slutsatsen av studien är att arbetet med bilder iläsutvecklingen är komplext och bör planeras noga men att det finns potentiella fördelar.Vi rekommenderar fortsatt forskning inom området med fokus på tillvägagångssätt gällandedet praktiska arbetet med bilder i undervisningen och vilka effekter arbetssättet får.

Reading comprehension is essential for passing school as well as to live in today’s society which requires a constant interpretation of written information. Inferences are the very processes that bring about comprehension. This study examined local inferences which are characterized by integrating clauses and sentences, and global inferences which are characterized by using background knowledge to e.g. understand a characters actions or the theme of a text. Studying inferences could lead to the development of tools that can identify children’s issues with comprehension. The purpose of this study was to develop and evaluate a test that measured performance on each inference type in story format and facts format. The study examined 11 year old children’s’ performance on each inference type, how the performance appeared in different formats of text and whether there was a connection with reading comprehension. The children performed best on local inferences, which differs from previous research where children have performed higher on global inferences. Performance on global inferences were high in story format but low in facts format. The results indicate that children’s strategies for local inferences continue to work when they have trouble relating to the text. Pearsons correlation coefficient indicated a connection between the inference test and reading comprehension. / Läsförståelse är centralt för att klara av skolgången och för att leva i dagens samhälle som kräver ett ständigt tolkande av skriftlig information. Inferenser är själva processen som tillför förståelse. Denna studie studerar lokala inferenser som kännetecknas av att sammanställa satser och meningar, samt globala inferenser som kännetecknas av att använda sig av bakgrundskunskap för att möjliggöra förståelse av exempelvis karaktärers handlingar eller temat i en text. Genom att studera inferenser kan på sikt verktyg utvecklas som identifierar barns problem med läsförståelse. Studien hade som syfte att utforma och utvärdera ett test som mätte prestation på lokala och globala inferenser i berättelseformat och faktaformat. Studien undersökte 11-åringars prestation på respektive inferenstyp, hur prestation såg ut i olika textformat och ifall det fanns samband med läsförståelse. Barnen presterade högst på lokala inferenser, vilket skiljer sig från tidigare forskning där barn har presterat högre på globala inferenser. Prestation på globala inferenser var hög i berättelse- men låg i faktaformat. Resultatet indikerar att barnens strategier för lokala inferenser fortsätter att fungera när de har svårt att relatera till texten. Pearsons korrelationskoefficient indikerade att det fanns samband mellan inferenstestet och läsförståelse.

The aim of this study is to investigate how a number of 9-10 year old students experience and describe literary characters and how they experience the text’s environment when the description is limited. As I examine this as part of students reading comprehension, I also want to see how they make connections when talking about the current text. By presenting a text for the students where it is not obvious who the narrator is, I have tried to find out how students think when they encounter literary personalities and how they perceive the environment. Students have been listening to Astrid Lindgren's "The dragon with red eyes" and received the instruction that they should concentrate on the narrator who is also a character in the story. The investigation is based on the student illustrations of the narrator and answers from group discussions. The theoretical frame is founded on text-to-text connection, text-to-self connection or text-to-world connection. The investigation shows that the text-to-text and text-to-self connection is closest at hand when the children analyze the literary personality. Maybe their own family constellations have affected their analysis, given that 81.2% of girls illustrated the narrator as a girl. When I analyzed how girls and boys experienced the narrator it shows that the girls more so than boys identified the narrator of their own sex. They could very well make connections when talking about the text and had experienced many internal images in terms of the story, the environment and the narrator.

The purpose of this study was to investigate how two teachers support reading comprehension in the subjects Swedish and Social science in primary school in a specialized teaching group for students with autism spectrum disorder (ASD). The study included eight classroom observations, four in Swedish and four in Social science. The study took place in a specialised teaching group which was divided into two different groups based on age and skill level. In one group there were three students aged 7-10 years and in the other group there were three students aged 10-13 years. Four observations in each group were performed. The study also included two interviews with the teachers to follow up on their views on instruction of reading comprehension for students with ASD. During the observations, both teachers gave much praise and acknowledgment to the students and they used photographs, films and other concrete materials in their teaching. Both teachers made adjustments for the students. They provided the students with texts with adjusted layouts, the students were offered to listen to the texts, and in writing tasks the teacher acted as a secretary to aid the students in handwriting. None of the teachers used Lena Franzén's materials where the students are asked to read a text and then answer detailed questions as well as questions based on inference about the text. One of the teachers used a similar working process with texts as the one used in Lena Franzéns material. None of the teachers used all the four strategies of reciprocal teaching during the observations: predict content, identify new words in the text, ask your own questions to the text, sort out and summarize the text. But both teachers occasionally used some of the elements from both reciprocal teaching and from Lena Franzén's material.

The purpose ot this study is to investigate how two teachers of fifth grade say they are working with reading comprehension in their teaching. Furthermore the aim is to investigate how the teachers' instruction in reading cmprehension expresses itself. The study was conducted from a teachers perspective and the questions that the stydy will answer are: How do two teachers in fifth grade believe they should teach in order to develop reading comprehension among their own students, and what methods, activities and materials are the teachers using in order to develop students' reading omprehension in the educational practise. The methods used during the study were interviews and observations. The observations were made in order to complete the picture from the interviews. The result show that two teachers in the same munipicality represent two different teaching methods. One teacher represents the reciprocal method and the other teacher represents a practise where the focus is on the individual to develop their own reading comprehension through individual work. The conclusions are: all students need support and help from other students and teachers to develop their reading comprehension and a system should be developed to enable  all teachers to receive training and knowledge of successful methods for developing reading comprehension based on resarch.

Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse. Det finns olika arbetssätt i undervisningen i läsförståelse och de medverkande lärarna prövar sig fortfarande fram för att erövra ny kunskap, för att stimulera alla elever och gjort sig erfarenheten att samtalet mellan lärare och elev men även elev och elev har stor inverkan.

Abstract The aim of this study was to investigate whether intensive training with reciprocal teaching in a smaller group in grade 3 can lead to improved reading comprehension and reading interest for children with reading impairment. A comparison was made between the intervention in a smaller group and regular class-room instruction. A four-week training period was given to the training group. When the training was given to the intervention group the children in the class-room group participated in regular class-room instruction. The reading comprehension was measured using standardized pre- and posttests. The interest in reading was assessed using a questionnaire prior and after the intervention was done. The intervention focused on reciprocal teaching using predicting, clarifying, questioning and summerizing as reading strategies. All students in the training group performed better in the standardized test in reading comprehension and all students reported a higher level of reading interest. There was no significant difference between the pre-and posttests for children participating in the regular class-room instruction. The study showed that intensive training in a small group with reciprocal teaching was a more successfull method when teaching reading comprehension than the regular class-room instruction. The findings also showed that improved reading comprehension led to increased interest in reading.