Vi har gjort en interventionsstudie med arbetsminnesträning i syfte att undersöka vilken påverkan en insats med minnesträning har på elevers skolprestationer. Träningsperioden bestod av 25 tillfällen fördelade under fem veckor. För att motivera eleverna och utgå från deras behov och erfarenhet, användes lärplattor. Dessa valdes också utifrån den aspekten att det fanns många fler lärplattor tillgängliga i jämförelse med datorer. I interventionen användes minnestränings-programmet Cogmed under fem veckor. Resultaten av insatsen jämfördes med en jämförelsegrupp för att se minnesträningens betydelse när det gäller ordavkodnings-förmågan och läsförståelsen samt automatiserad huvudräkning. I interventionen gjordes förtest och eftertest för att stödja insatsernas reliabilitet och valditet (Tufte, 2013).  De test som användes var Ord och Bild och Ag 1. Resultatet visar att båda grupperna fick ett förbättrat resultat på samtliga test efter interventionen men försöksgruppen visade betydligt bättre resultat än jämförelsegruppen på ordavkodningstestet. Däremot visade denna studie inte några skillnader, till följd av minnesträning, vad beträffar matematiska räkneoperationer mellan försöksgruppen och jämförelsegruppen. Resultatet skulle kunna tolkas som att strukturerad minnesträning är gynnsam för elevernas läsutveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD. I enkätundersökningen framkom att eleverna har en relativt god insikt i sitt eget lärande. Den visar också att de flesta eleverna har en positiv inställning till att arbeta med BRAVKOD.

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling. Elevernas avkodningsförmåga testades före och efter träningsperioden.   Utifrån resultaten kan vi konstatera att eleverna i båda grupperna ökade sin avkodningsförmåga under de tre veckor som interventionen pågick. Ökningen var ungefär lika stor i grupperna oavsett om eleverna läste i par eller fick en-till-en-undervisning. Resultaten visar inte några tydliga tecken på att den ena eller andra metoden är att föredra för olika elever beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Även svaga avkodare, utan några specifika lässvårigheter, ökade markant sin ordavkodningsförmåga genom parläsning. Däremot kan vi inte se vilka långtgående effekter en-till-en-undervisningen har haft på elevernas läsning. Det kan finnas risk att elever i parläsning utvecklas till chansläsare och påverkar sin läskamrat på ett negativt sätt när de i högre grad fokuserar på läshastighet än att avkoda orden rätt. Vid en-till-en-undervisning har pedagogen möjlighet att uppmärksamma och noggrant följa elevernas lässtrategier och få dem att göra ett mer fonologiskt detaljarbete istället för att gissa. Parläsning i klassrummet är inte lika resurskrävande som en-till-en-undervisning och inte heller utpekande för vissa elever. Alla elever drog nytta av den repeterade läsningen i par och metoden kan i samarbete mellan speciallärare och klasslärare vara ett alternativ till att plocka ut vissa elever för intensivläsningsperioder, förutsatt att eleverna får texter som ligger inom deras läsnivå.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag.

Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse. Det finns olika arbetssätt i undervisningen i läsförståelse och de medverkande lärarna prövar sig fortfarande fram för att erövra ny kunskap, för att stimulera alla elever och gjort sig erfarenheten att samtalet mellan lärare och elev men även elev och elev har stor inverkan.

Bakgrund Ordavkodningstestning ingår som en viktig del i testbatteriet för läs- och skrivutredningar. Vilket är rätt och Vilket låter rätt är ett tvådelat ordavkodningstest som möjliggör en snabb överblick över individers grundläggande avkodningsförmåga och som kan användas både individuellt och i grupp. Normering för materialet gjordes året 1994 för årskurserna 4 - 9 men det används fortfarande i kliniks verksamhet, även med äldre individer för vilka normer saknas. Ordavkodningsförmåga kan, såsom andra förmågor, ha förändrats under tre årtionden till följd av till exempel förändrade läsvanor vilket gör att en uppdatering av normerna kan vara nödvändig. Gymnasieelever i åk 1 representerar åldersgruppen strax ovanför åk 9, lämplig för att uppdatera normerna och samtidigt påbörja kompletteringen av referensvärdena för olika åldrar. Syfte Studiens syfte var att ta fram ett referensvärde för det ortografiksa och fonologiska ordavkodningstestet Vilket är rätt och Vilket låter rätt för svenska gymnasieungdomar i åk1. Metod 140 gymnasieungdomar, 85 kvinnor och 55 män, inkluderades i studien. Eleverna, i åldrarna mellan 16 - 17 år, rekryterades från både studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och testades klassvis med materialet. Resultat Resultatet visar att dagens svenska gymnasieungdomar i åk 1 presterar M= 65,8 (SD=17) på Vilket är rätt och M= 24,1 (SD= 6,7) på Vilket låter rätt, vilket är lägre jämfört med elever i åk 9 som testades med samma material år 1994. Slutsats Studien bidrar med förnyade referensvärden för säkrare bedömning av ordavkodningsförmåga med Vilket är rätt och Vilket låter rätt. Av studien framgår att dagens svenska elever får lägre resultat inom ordavkodning jämfört med året 1994.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest. Studiens resultat gav svaga men signifikanta samband mellan en aspekt av självvärdering, ”Färdigheter, talanger och begåvning”, och tre av de sex test som användes som underlag för screening av förmågan till ordavkodning och rättstavning. Dessa samband och en samtidig avsaknad av andra samband diskuteras avslutningsvis i relation till att det uppfattade kravet på läs- och skrivfärdigheter möjligen inte är så högt i undersökningsdeltagarnas ålder men att det sannolikt ökar under de följande åren.</p>

In a time where literacy is described as one of the most important tools for participation and development, configuration and implementation of scientifically based interventions can only been seen as a particularly important pedagogical challenge. Being able to read is a composite ability consisting of two main factors, being able to decode words and understanding the language (Gough &amp; Tunmer, 1986). Motivation is another aspect that can be added to further solidify the result. The aim of the present study was to compare the development of word decoding, reading comprehension and motivation/interest in reading in the intervention group and the comparison group. One motivation-building method is to use a non-judgmental and unconditional “reading dog” to read for, which the intervention group did. Pupils from grade 2 and 3 who experienced reading difficulties, either had special assistance or extra accommodation, were divided into the two groups. During a seven week period the intervention group got to practice reading using reading lists and repeated reading, they also got to read for a “reading dog” once a week. Meanwhile the comparison group received "traditional teaching" and the ordinary decided support measures in the form of additional accommodation or special support. Word decoding ability, reading comprehension and interest/motivation in reading were measured individually before and after the seven week period. The results showed that the intervention group had made the greatest progress in word decoding and reading comprehension after the seven weeks, compared with the comparison group. The pretests showed that the comparison group had a higher mean on the thorough tests of word decoding and reading comprehension, but that the advantage had decreased between the two groups after seven weeks of work. The pupils' self-assessed value of the interest in reading had also been increased in the intervention group, whereas it had fallen slightly in the comparison group. The “reading dog” element was predominantly appreciated by pupils, parents or guardians and the regular teachers. To sum this study the intervention aimed to stimulate pupils' composite reading skills in a learning environment made to give pupils who were experiencing reading difficulties positive reading experiences and a stronger reader identity. / I en tid där läsförmågan beskrivs som ett utav det viktigaste verktygen för delaktighet och utveckling kan inte utformning och genomförande av vetenskapligt förankrade interventioner ses som annat än en pedagogisk utmaning. Läsförmåga är en sammansatt förmåga där faktorerna ord avkodning och språkförståelse samverkar för att ge upphov till läsförmåga (Gough &amp; Tunmer, 1986). Motivation är ytterligare en aspekt som kan adderas för att förstärka resultatet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra utvecklingen av ordavkodning, läsförståelse och motivation/läsintresse hos interventionsgruppen respektive jämförelsegruppen. En motivationsskapande metod kan vara att använda en icke dömande och kravlös bokhund att läsa för, vilket interventionsgruppens elever fick göra. Elever från åk 2 och 3 som var i någon form av lässvårigheter, antingen hade särskilt stöd eller extra anpassning, valdes ut till de båda grupperna. Interventionsgruppen fick under en sjuveckorsperiod öva läslistor och upprepad läsning samt läsa för en bokhund en gång per vecka, medan jämförelsegruppen fick “traditionell undervisning” och de ordinarie beslutade stödinsatserna i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Ordavkodning, läsförståelse och läsintresse/motivation mättes individuellt före och efter sjuveckorsperioden. Resultatet visade att interventionsgruppen hade störst utveckling gällande ordavkodning och läsförståelse efter sju veckor, jämfört med jämförelsegruppen. Förtesten visade att jämförelsegruppen hade ett högre medelvärde på de ingående testerna av ordavkodning och läsförståelse, men att det försprånget hade minskat mellan grupperna efter de sju veckornas arbete. Elevernas självskattade värde på läsintresse hade även det höjts i interventionsgruppen, medan det hade sänkts något i jämförelsegruppen. Bokhundsinslaget skattades till övervägande del mycket högt av eleverna, vårdnadshavarna och de ordinarie lärarna. Sammanfattningsvis har denna intervention ämnat att stimulera elevers sammansatta läsförmåga i en lärmiljö skapad för att ge elever som hamnat i lässvårigheter positiva läserfarenheter, inre motivation och en stärkt läsaridentitet.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression.</p><p>The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression. The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.