InledningHunden kallas för människans bäste vän och med tanke på att den i princip har följt oss redan från början till ett mer civiliserat liv känns det som ett rättmätigt uttryck. Hundens användningsområden har succesivt ökat från att ha från början huvudsakligen hjälpt till med jakten på föda. Denna studie kommer att handla om läshundars effekter på elever som har svårigheter med sin läsning.Studiens syfteSyftet är att synliggöra hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling.MetodFör att få reda på hundförarnas erfarenheter av socialt tränade hundars förmåga att främja elevers läsutveckling har kvalitativ metod använts. I studien har tre hundförare på tre skolor intervjuats.ResultatAv resultatet framgår att läshundarna tillsammans med sina hundförare kan främja elevers läsutveckling genom att motivationen och intresset för läsningen höjs. Tack vare en förhöjd motivation tillsammans med diskussion av det lästa kan elevers läsförståelse öka.

Syftet med studien är att undersöka hur hundar kan användas som stöd i undervisning i syfte att utveckla elevers läsande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet utgår ifrån ett så kallat bekvämlighetsurval. Vi har intervjuat tio informanter som arbetar med läshundar. Våra teoretiska utgångspunkter är literacy (Luke & Freebody), SDT (Self-Determination Theory, enligt Deci & Ryan) samt Bråtens läsmotivation. Vårt resultat visar att samtliga informanter säger sig uppleva att insatserna med läshund har positiva effekter på elevernas läsutveckling. Informanterna beskriver hur eleverna upplever att hunden delar läsupplevelsen, och hur kommunikationen ökar med hjälp av hunden. Genom att prata igenom hunden underlättas samtal om den lästa texten. Samtliga informanter beskriver hur de upplever att läshundar är en stark motiverande faktor i elevernas läsutveckling. Vidare uttrycker de att hundarna på många sätt bidrar med lugn och arbetsro till eleverna. Sammanfattningsvis beskrivs hur elever tycks vara mer motiverade till att träna på sin läsning när de får göra det i en kravlös miljö tillsammans med en hund, vilket kan leda till att eleverna utvecklar sin läsning. Dock är användandet av hundar i skolan inte helt oproblematiskt. Informanterna beskriver bland annat hur de får möta okunskap och motstånd i sitt arbete.

The aim of the essay is to investigate how Swedish and international research describes the use of book dogs as an educational tool to encourage children to learn to read and feel motivated to read. To achieve the aim a systematic literature study has been performed, with the focus on how book dogs are presented as enhancing motivation to learn to read in primary school, and the ways in which book dogs have been used in Swedish and foreign schools. Similarities and differences between Swedish and international use of book dogs have also been examined. Data were collected through scientific databases, and only high-quality studies and peer-reviewed scholarly studies occur in the selected literature. The material has been analysed in terms of motivation theory, with the focus on motivation to read.   The result shows that both Swedish and international studies emphasize how book dogs can motivate primary school pupils to start reading or to read more. Book dogs also seem to be able to motivate pupils to become more involved in school work in general. What the majority of researchers emphasize, however, is that the use of book dogs is a supplement to other methods for motivation and development of reading, and that the measures should be used systematically and over a long time. One difference between Swedish and international work with book dogs is that the activities with book dog teams in Swedish schools are limited by rules about the places in which dogs are permitted.

In a time where literacy is described as one of the most important tools for participation and development, configuration and implementation of scientifically based interventions can only been seen as a particularly important pedagogical challenge. Being able to read is a composite ability consisting of two main factors, being able to decode words and understanding the language (Gough & Tunmer, 1986). Motivation is another aspect that can be added to further solidify the result. The aim of the present study was to compare the development of word decoding, reading comprehension and motivation/interest in reading in the intervention group and the comparison group. One motivation-building method is to use a non-judgmental and unconditional “reading dog” to read for, which the intervention group did. Pupils from grade 2 and 3 who experienced reading difficulties, either had special assistance or extra accommodation, were divided into the two groups. During a seven week period the intervention group got to practice reading using reading lists and repeated reading, they also got to read for a “reading dog” once a week. Meanwhile the comparison group received "traditional teaching" and the ordinary decided support measures in the form of additional accommodation or special support. Word decoding ability, reading comprehension and interest/motivation in reading were measured individually before and after the seven week period. The results showed that the intervention group had made the greatest progress in word decoding and reading comprehension after the seven weeks, compared with the comparison group. The pretests showed that the comparison group had a higher mean on the thorough tests of word decoding and reading comprehension, but that the advantage had decreased between the two groups after seven weeks of work. The pupils' self-assessed value of the interest in reading had also been increased in the intervention group, whereas it had fallen slightly in the comparison group. The “reading dog” element was predominantly appreciated by pupils, parents or guardians and the regular teachers. To sum this study the intervention aimed to stimulate pupils' composite reading skills in a learning environment made to give pupils who were experiencing reading difficulties positive reading experiences and a stronger reader identity. / I en tid där läsförmågan beskrivs som ett utav det viktigaste verktygen för delaktighet och utveckling kan inte utformning och genomförande av vetenskapligt förankrade interventioner ses som annat än en pedagogisk utmaning. Läsförmåga är en sammansatt förmåga där faktorerna ord avkodning och språkförståelse samverkar för att ge upphov till läsförmåga (Gough & Tunmer, 1986). Motivation är ytterligare en aspekt som kan adderas för att förstärka resultatet. Syftet med föreliggande studie var att jämföra utvecklingen av ordavkodning, läsförståelse och motivation/läsintresse hos interventionsgruppen respektive jämförelsegruppen. En motivationsskapande metod kan vara att använda en icke dömande och kravlös bokhund att läsa för, vilket interventionsgruppens elever fick göra. Elever från åk 2 och 3 som var i någon form av lässvårigheter, antingen hade särskilt stöd eller extra anpassning, valdes ut till de båda grupperna. Interventionsgruppen fick under en sjuveckorsperiod öva läslistor och upprepad läsning samt läsa för en bokhund en gång per vecka, medan jämförelsegruppen fick “traditionell undervisning” och de ordinarie beslutade stödinsatserna i form av extra anpassning eller särskilt stöd. Ordavkodning, läsförståelse och läsintresse/motivation mättes individuellt före och efter sjuveckorsperioden. Resultatet visade att interventionsgruppen hade störst utveckling gällande ordavkodning och läsförståelse efter sju veckor, jämfört med jämförelsegruppen. Förtesten visade att jämförelsegruppen hade ett högre medelvärde på de ingående testerna av ordavkodning och läsförståelse, men att det försprånget hade minskat mellan grupperna efter de sju veckornas arbete. Elevernas självskattade värde på läsintresse hade även det höjts i interventionsgruppen, medan det hade sänkts något i jämförelsegruppen. Bokhundsinslaget skattades till övervägande del mycket högt av eleverna, vårdnadshavarna och de ordinarie lärarna. Sammanfattningsvis har denna intervention ämnat att stimulera elevers sammansatta läsförmåga i en lärmiljö skapad för att ge elever som hamnat i lässvårigheter positiva läserfarenheter, inre motivation och en stärkt läsaridentitet.

Denna kunskapsöversikt handlar om läshundens roll i klassrummet samt vilken inverkan läshunden har vid elevers läsinlärning. Vidare berör denna kunskapsöversikt även huruvida läshunden kan används för att påverka elevers motivation och inställning till att läsa, samt vilka för- och nackdelar forskningen påvisar med att använda läshunden som ett pedagogiskt arbetsverktyg. Mitt syfte med denna kunskapsöversikt är att analysera läshundens betydelse vid elevers läsinlärning samt hur läshunden kan användas i undervisningen för att gynna elevers läsinlärning på bästa sätt. Denna kunskapsöversikt grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar. Urvalet av artiklar som ingår i min studie har jag funnit genom att använda mig av systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo, Swepub och Diva. Efter att ha läst och granskat de artiklar som ingår i mitt urval kan jag se att alla forskarna är samstämmiga i sina forskningsresultat. De anser att läshunden har en positiv inverkan vid elevers läsinlärning. Vidare anser de även att läshunden har en viktig roll som motivator vid elevers läsinlärning och att hunden bidrar till ett bättre självförtroende hos elever samt ett tryggare klassrumsklimat.

SammanfattningCronholm, Emma (2019). Läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat förväntas bidra med elevers och pedagogers upplevelser av hur det är att arbeta med läshundar som pedagogiskt verktyg i språk-, läs- och skrivinlärningen. Studien ger även en inblick i hur lektioner kan struktureras upp samt hur undervisningen kan se ut när en elev arbetar tillsammans med ett läshundsteam. Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande undersökning är att belysa samt skapa ny kunskap om hur elever och pedagoger upplever språk-, läs och skrivinlärningen med en läshund som pedagogiskt verktyg. Vidare syftar studien till att visa på hur undervisning tillsammans med läshund kan bedrivas och på vilket sätt läshunden kan bidra till en alternativ lärmiljö. I Min intention i denna studie är att undersöka om och i så fall hur läshunden kan bidra som ett pedagogiskt verktyg till elever i skolan. Frågeställningar1.Hur kan undervisningen se ut under en lektion med läshund som pedagogiskt verktyg?2.Vilka möjligheter och hinder kan identifieras av elever och pedagoger i arbetet med läshund i undervisningen?3.Vad upplever elever och pedagoger att läshunden kan bidra med till skillnad från andra arbetssätt gällande läsutveckling?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) samt de specialpedagogiska perspektiven; kommunikativt-relationsinriktat perspektiv, KoRP (Ahlberg, 2009) samt det kritiskt och kompensatoriska perspektivet (Nilholm, 2007). Analysmetoden som används i resultatanalysen är inspirerad av Granheim och Lundbergs (2004) kvalitativa analysmodell. MetodI studien har en fenomenologisk metodansats använts. Det empiriska materialet består av två semistrukturerade, kvalitativa elevintervjuer, två semistrukturerade kvalitativa intervjuer med pedagoger samt två lektionsobservationer. Intervjuerna har dokumenterats med ljudupptagning och observationerna med videoupptagning. ResultatVid resultatanalysen av studiens empiriska material har några underteman identifierats vilka även korrelerar väl med den tidigare forskning som jag presenterat i min studie. Observationer och intervjuer visar på hur arbetet tillsammans med läshunden inte direkt utvecklar elevers språk-, läs och skrivkunskaper men skapar en alternativ lärmiljö där man vågar både misslyckas och lyckas i en kravlös, icke-dömande miljö vilket i sin tur ger goda förutsättningar för lärande och utveckling. Specialpedagogiska implikationerI dagens skola och samhälle ställs höga krav på våra barn och ungdomar att behärska och erövra språkets olika former. Att många elever kämpar med språk-, läs- och skrivinlärning under sin skoltid är något som vi är väl medvetna om och ständigt försöker finna nya lösningar på genom att utveckla våra pedagogiska och specialpedagogiska metoder. Min studie bidrar med kunskap inom ett relativt nytt och outforskat område. Den visar på ett arbetssätt som skapar en alternativ lärmiljö där glädje, motivation, kommunikation och självkänsla är några av nyckelorden när det gäller att förstärka elevers språk-, läs- och skrivinlärning. NyckelordKommunikation, lärmiljö, läshund, motivation, självkänsla

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som ligger bakom användandet av djur i skolans verksamheter. För att undersöka detta har vi besökt en skola som använde sig av en läshund och ett fritidshem med flera djur inom verksamheten, båda i södra Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger på de ställen vi besökt och även gjort observationer av miljön. Genom denna undersökning har vi sett en positiv inställning till att använda sig av djur i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar att pedagoger anser att fördelarna är många och de innebär flera positiva effekter som leder bland annat till ökad motivation, ökat självförtroende, bättre kommunikation, större ansvarskänsla och starkare empati bland elever. Dessa effekter verkar vara ett motiv till att djur används inom verksamheterna samt att flera av pedagogerna vittnar om förbättrade resultat hos elever. De nackdelar som kommit fram är allergi, rädslor och att pedagogiken kring djur ofta kan vara personbunden samt att inte alla elever kan få möjligheten att arbeta med djuret/djuren. För att identifiera de pedagogiska motiv som angetts av informanterna har vi använt oss av Deweys teori kring ”learning by doing” och Bowlbys anknytningsteori. Slutsatsen visar att djur anses med fördel kunna användas i ett pedagogiskt syfte och att de kan förbättra flera aspekter inom verksamheten så som ökad hälsa för elever, ökade prestationer samt att individens personliga utveckling främjas.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.   Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

Studiens syfte var att undersöka om och hur pedagoger upplevde vilka effekter läshundar hade på elevers motivation för läsning i lågstadiet. Syftet var dessutom att ta reda på vilka sätt dessa pedagoger uppfattade effekterna. Läshundar ska hjälpa elever att utveckla sin läsning och bidra till elevers motivation till att läsa. Eleverna läser högt för läshunden och hunden finns där för att uppmuntra eleverna till lärande. Tidigare forskning (Friedmann, Katcher, Thomas, Lynch & Messent, 1983, s. 461) visade att hundar kunde påverka människan genom att dämpa stress och ångest.Som metod tillämpades en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger. Då den tidigare forskningen i Sverige var begränsad och antalet personer med koppling till läshundar var få, resulterade det i fyra deltagare i studien. Under utförandet av studien pågick även virusutbrottet Covid-19, vilket försvårade urvalet av deltagare.Med fokus på intrinsic motivation, som är en del av teorin SDT (self determination theory), (Deci, Ryan, 2000, s. 69) och läsmotivation (Bråten, 2008, s.75) applicerades två motivationsteorier för att analysera resultatet. Med hjälp av definitioner på dessa begrepp behandlades resultatet utifrån dessa teorier.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att läshundar påverkade elevers motivation för läsning. Detta synliggjordes genom att eleverna blev engagerade, nyfikna och kände en glädje till att läsa för hunden. Pedagogerna upplevde att elevernas mående, beteende och inställning till läsning hade förbättrats. Dessutom upplevde pedagogerna att läshundenhjälpte eleverna att göra framsteg i sin läsutveckling med hjälp av deras inre motivation.Resultatet i denna studie pekar på att läshundar ökar elevers motivation för att läsa. Studien visade även att det behövs mer forskning för att göra resultatet generaliserbart. Detta på grund av att denna studie har gjorts i en begränsad omfattning. I likhet med tidigare forskning visade pedagogernas intervjusvar att det finns en tydlig uppfattning om att läshundar kan fungera som ett hjälpande verktyg i skolan.Författarna av denna uppsats ansvarar för olika delar av studien. Lina Fransson ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog a och b, samt kapitel 6: Metod. Tilda Nordenholm ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog c och d, samt kapitel 3: Tidigare forskning. De andra delarna av uppsatsen har författarna ett gemensamt ansvar över.

No description available.