Syftet med den här studien var att klargöra och medvetandegöra svårigheter och möjligheter för elever där ett begränsat arbetsminne ansågs vara en av svårigheterna. Detta med matematikämnet i fokus. Frågeställningarna som låg till grund för arbete var: Vilka olika svårigheter i matematik ses hos elever där ett begränsat arbetsminne anses vara orsaken? Vilka stödinsatser görs för elever med begränsat arbetsminne? Hur ser specialpedagoger, speciallärare och psykologer i studien på arbetsminnesträning? Nio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, en skolpsykolog och en neuropsykolog har genomförts. I resultatet framstod svårigheter med användning av strategier, problemlösning och automatisering av tabeller, men även generella svårigheter som koncentrationssvårigheter och att följa instruktioner. Både svårigheter och stödinsatser hade individuella skillnader. Stödinsatser skedde till största del på individnivå, med enskild undervisning med extra färdighetsträning och användande av konkret material. I de flesta skolorna skedde ingen medveten arbetsminnesträning. Arbetsminnesträning i datoriserad form och effekten av den upplevdes till stor del negativ av informanterna medan en metakognitiv coachning av lärare ansågs kunna fungera som en god arbetsminnesträning för dessa elever.

I vår utbildning Lärare mot de tidigare åren, 210 hp, har vi valt att i vår C-uppsats studera hur pedagoger arbetar med lärmiljöer för att stimulera barnens matematiska utveckling i förskolan vilket också är vårt syfte. Lärmiljöer i förskolan är ett relativt outforskat område. Att ta till vara det lustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter när man inreder förskolans miljöer. Barn i förskolan skall ges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammans i en miljö som utmanar och väcker deras intresse utifrån ett matematiskt perspektiv. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare samt observationer utav lärmiljöer som empiri i vår undersökning. Genom intervjuerna har vi undersökt pedagogernas uppfattning och inställning till miljöernas betydelse för barns matematiska lärande och utveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har vi format vår teoretiska utgångspunkt. Med sociokulturellt perspektiv på lärande menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där man ser vikten av vad man lär sig, inte om man lär sig. När vi analyserar resultatet av vår studie ser vi att det inte är miljön som pedagogerna använder sig av som redskap. Matematik för pedagogerna är mer ett förhållningssätt de använder när de arbetar med barnen. Pedagogerna talar mer om hur de använder språket och om att de har ett matematiskt förhållningssätt när de arbetar med matematik i förskolan, än om miljöernas utformning. Genom att barnen får vara med vid dukning och andra vardagssysslor samt att pedagogerna benämner saker på rätt sätt tillsammans med barnen är det som alla intervjuade lyfter fram. Att barnen har tillgång till sortering på olika sätt är också något som nästan alla pedagoger lyfter som ett arbetssätt.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Övergripande syfte med denna studie är att undersöka vad gymnasielärarna lägger i begreppet god lärmiljö samt hur goda lärmiljöer på gymnasieskolan kan skapas. Jag vill ur ett lärarperspektiv tolka begreppet god lärmiljö och hur en sådan iscensätts. För att kunna reda ut detta behöver jag undersöka hur gymnasielärare tolkar begreppet ”god lärmiljö” och hur de själva upplever att de skapar en god lärmiljö.  Det har jag gjort genom att intervjua sex lärare på två olika skolor i två olika kommuner. I resultatet framkommer att lärarna skiljer på yttre- och inre lärmiljö. Begreppet yttre lärmiljö innebär följande för de gymnasielärare som jag intervjuade: Lärmiljö är där undervisning äger rum, men det är också i hemmen från det att barnen är små, i korridorer och överallt där det pågår en diskussion mellan två eller flera människor och inlärning kan uppstå. Det framkommer också att lärarna skapar en god lärmiljö genom: ett tydligt ledarskap, ämnes- och pedagogisk kompetens, ett glatt humör samt läraren får inte vara för snäll.

Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning.  Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fyra semistrukturerade intervjuer av förskollärare få en inblick i hur de ser på utemiljön som lärmiljö med inspiration av ett relationellt perspektiv. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:   Hur talar förskollärarna om förskolans utomhusmiljö? Hur används utemiljön i den dagliga verksamheten?   Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet om utemiljöns potential som lärmiljön men att det skiljer sig i om den ses som ett komplement till inomhusmiljön eller som en del av verksamheten. Flertalet förskollärare ser sig själva som ett redskap att använda i barnens lärande och utveckling och att deras roll i att erbjuda utforskande och lärande miljöer är att tolka och skapa. Resultatet visar också att det krävs närvarande och engagerade pedagoger för att uppmärksamma vad varje nytt möte med miljö eller andra personer innebär och vilka möjligheter det i sin tur skapar.  Utemiljön är ett begrepp som innefattar både gården, skogen, närmiljön och ibland ännu längre bort. Gården ses som en bra miljö för barnen att använda hela sitt rörelsespektra i och vår tolkning av studien är att den tillskrivs mer pedagogiskt värde än vad miljön bortom staketet gör.

InledningSpråk i samspel med barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten kan möjliggöra en språkutveckling tillsammans med medvetna pedagoger i en stimulerande lek och lärmiljö. Pedagogernas förhållningssätt är betydande för barns språkliga utveckling och de ska se till att barn kommer i kontakt med språket på ett varierat och lustfyllt sätt. SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på språkutveckling, lek och lärmiljö samt hur pedagoger stimulerar barns språkutveckling i lek och lärmiljö på förskolan utifrån förskolans uppdrag. MetodI den här undersökningen valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data. ResultatSamtliga pedagoger i resultatet hävdar vikten av arbete kring språkutveckling på förskolan. Undersökningen påvisar betydelsen av samspel samt pedagogernas förhållningssätt. Det vill säga närvarande, stöttande och aktiva pedagoger i arbetet med språk samt dess utveckling. Pedagogerna är medvetna om lek och lärmiljöns betydelse för en språkutveckling ska ske. Resultatet visar att pedagoger uttrycker betydelsen av goda kunskaper kring språkets betydelse och uppbyggnad samt vikten att möjliggöra språkutveckling på förskolan.

I vår studie vill vi svara på tre problemformuleringar, dels vill vi ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vilken lärandetyp som föredras. Vi vill också undersöka sambandet mellan respondenternas anställningstid och deras upplevda arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö samt föredragen lärandetyp. Empirism i kombination med deduktivism har varit synsättet vi utgått från, vilket innebär att man utifrån en teori formar en hypotes som sedan bekräftar eller förkastar det empiriska resultat som hittas. Empiri har i denna studie samlats in genom enkäter. Resultatet visar att det är väldigt svårt att definiera de faktorer som är viktiga för att uppnå en god arbetstillfredsställelse och en god lärmiljö, då de oftast går hand i hand. Alla de faktorer vi fann är viktiga för arbetsmiljön, men det är även arbetstagarnas personlighet, värderingar och sociala bakgrund som spelar stor roll hur de lär och trivs på arbetsplatsen.

No description available.

<p>Vi har valt att enligt en fenomenologisk ansats undersöka sex lärares uppfattningar om disciplin i klassrummet, samt även hur goda lärandemiljöer skapas och lärarens samt elevens roll i klassrummet.</p><p> </p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på verktyg som olika lärare använder sig av för att skapa en bra lärandemiljö. Våra empiriska studier baserar sig på en kvalitativ metod. Vi har utfört sex observationer med elever i årskurs sju på två olika skolor som ligger i närheten av en tätort i södra Norrland. Före eller efter varje observation genomförde vi intervjuer med lärarna. Det var olika lärare till alla lektioner vilket gjorde att de också blev sex till antalet. Det kom att vara tre olika klasser vi observerade. En klass var integrerad bestående av elever från två olika klasser, medan de övriga var helklasser.</p><p> </p><p>Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur lärandemiljön sett ut i de svenska skolorna under ca hundra år och hur lärarens roll förändrats under motsvarande period. </p><p> </p><p>Med utgångspunkt i de observationer och intervjuer vi utfört har vi valt att granska elevens roll och beteende i klassrummet samt lärarens roll och beteende i klassrummet. Utifrån intervjuerna har vi granskat uppfattningar om lärandemiljöer och skapandet av goda sådana samt även om disciplin medverkar till en god lärandemiljö.</p><p>Vi har funnit att det är stora variationer i lärares sätt att förhålla sig till disciplin, lärandemiljö och ledarskap. Variationerna kan bero på variabler som t.ex. att elevens behov inte är tillgodosedda i klassrummet, läraren har inte en bra relation till eleverna eller att läraren inte litar på sin egen kompetens (ämne, didaktik, ledarskap). Detta är något vi kopplar ihop med resultat och relevant litteratur i analysen och i diskussionsdelen.</p><p> </p><p>Till slut behandlar och diskuterar vi de reflektioner vi kommit fram till under arbetets gång. Vi lägger dessutom fram några uppslag till framtida forskning.  </p>