Färdigheter som samspel och kommunikation är viktiga förmågor att utveckla i dagens informationssamhälle och är förutsättning för att bli delaktig i samhället visar forskning.   Dessa förmågor belyses även i skolans styrdokument och trots detta visar forskning att många grundsärskolor inte formar sin undervisning så att eleverna utvecklar de förmågor som läroplanen uttrycker.                              Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av lärares undervisning i grundsärskolan samt att synliggöra vilka möjligheter, svårigheter och hinder som finns för att eleverna ska kunna lära i samspel och utveckla sin kommunikativa förmåga.  Datainsamlingen genomfördes på nio grundsärskolor via observationer med efterföljande intervjuer av undervisande lärare.  Analysen gjordes i flera steg; först en kvalitativ innehållsanalys, sedan en analys utifrån sociokulturellt perspektiv, efter det en didaktisk analys utifrån undervisningsstrategier och sist en analys utifrån systemteoretiskt perspektiv. I analysen framkom tre teman ”Lärarens förhållningssätt”, ”Organisation” och ”Elevens egenskaper/ funktionshinder”.                                                                                                                                 Resultatet av vår analys visade både främjande och hindrande förutsättningar, lärarens centrala roll, att sampel och kommunikation inte alltid fick den vikt de borde för att utveckla dessa förmågor och att lärarna ansåg att samspel och kommunikation var viktiga förutsättningar men trots detta syntes inte detta lika tydligt i deras undervisning.

No description available.

Den här studien handlar om arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolan. Metoden är kvalitativ och syftet är att visa hur pedagoger i förskolan kan integrera de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i förskolans lärmiljö. Datainsamlingen har skett genom intervjuer, dagboksanteckningar samt inventering av en förskolas lärmiljö. Undersökningens resultat visar att pedagogers förhållningssätt har stor betydelse då ett naturvetenskapligt arbetssätt tillämpas. Studien visar att ett sociokulturellt lärande stämmer väl överens med de delar som ger en god grund för att göra naturvetenskap och teknik till en naturlig del av förskolans lärmiljö. Om läroplanens intentioner att öka förskolebarns förståelse för och kunskap om de naturvetenskapliga ämnena samt teknik skall uppnås behöver dessa ämnen göras till en del av förskolans vardag. I uppsatsen tas frågan om pedagogers utbildning och kompetens i de naturvetenskapliga ämnena och teknik upp.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att utveckla kunskap om vad som händer när elever görs delaktiga i implementeringen av alternativa verktyg i undervisningen. Forskning inom området visar att elever med hjälp av alternativa verktyg har möjlighet att kringgå sina svårigheter och arbeta på en högre kognitiv nivå. Trots detta visar studierna att elever inte använder sig av alternativa verktyg i den utsträckning som de skulle behöva. På min skola är eleverna inte delaktiga i implementeringen av de alternativa verktygen. Genom att utse fyra elever i årskurs 4 och 5 till ambassadörer för de alternativa verktygen och göra dem delaktiga i implementeringen allt från planering till genomförande av undervisning ville jag få syn på hur deras deltagande visade sig. Data har samlats in med hjälp av videoinspelning och loggboksanteckningar. Studiens resultat visar att elever deltog på olika sätt i implementeringen beroende på vilket stöd den pedagogiska miljön erbjöd. Studiens centrala slutsats är att det var ambassadörernas grad av delaktighet som hade avgörande betydelse för ambassadörernas möjligheter att delta i implementeringen. Didaktiska implikationer är att pedagoger har en avgörande roll att tillsammans med elever utveckla lärmiljöer som skapar förutsättningar för elevers delaktighet i undervisningen och i deras sociala sammanhang.

Syftet med denna studie var att analysera nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat, samt att urskilja och definiera olika dimensioner av möjligheter och hinder i skolans lärmiljö. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar, ”Hur beskriver nyanlända elever lärmiljöns sociala klimat?” och ”Hur beskriver nyanlända elever möjligheter och hinder skolans lärmiljö?”, har sex nyanlända elever mellan 10 och 13 år intervjuats. Resultatet visar på hur eleverna längtar efter att få räknas in; att få tillhöra. Likt en röd tråd genom berättelserna beskrivs den betydelsefulla vänskapen, en vänskap som möjliggör stödjande relationer och som är avgörande för att de nyanlända eleverna ska finna sin tillhörighet i lärmiljöns sociala sammanhang. I berättelserna hörs även en klang av ensamhet och rädsla, men trots de svårigheter som de nyanlända eleverna möter återger de hopp inför framtiden. Anmärkningsvärt för studien är hur få elever spontant reflekterar över relationer till lärare. Sammanfattningsvis indikerar studien på vikten av att utveckla lärmiljöns sociala klimat i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever.

En skolgång med bra kvalitet, oavsett om du har en diagnos som påverkar skolgången eller inte, är en viktig skyddsfaktor i livet. Elevernas olika förutsättningar påverkar arbetet i skolan och en diagnos från en medicinsk expert har ofta en större tyngd i samhället (och skolan) än en pedagogisk. Den här studien syftade till att undersöka vilka rekommendationer som gavs från medicinska experter till lärare, som arbetade i grundskolan, i samband med utredningar av elever, undersöka hur dessa formulerades i skrift samt hur rekommendationerna kan förstås i förhållande till skolans förutsättningar och författningar. Det var en kvalitativ studie, med tematisk analys, där rekommendationerna från medicinska experter samlades in från totalt 18 utredningar. Resultatet omfattade en stor mängd rekommendationer som tematiserades som individorienterade rekommendationer, skolans hela värld, miljö, språk, skolan och hemmet, åtgärder utanför skolan samt integrerade påståenden och/eller beskrivningar. Studien belyste de rekommendationer som eleverna fått, vilka formuleringar (val av uttryck) som fanns i dessa rekommendationer samt möjligheter och svårigheter som dessa rekommendationer kunde skapa i skolans verksamhet och i förhållande till de författningar som skolan måste rätta sig efter. De ordval och formuleringar som de medicinska experterna använde lämnade ett stort tolkningsutrymme. Rekommendationerna kunde vara komplicerade att tolka men kan samtidigt vara en tillgång för lärare att använda i sin undervisning. En implikation var att rekommendationerna tillsammans blir ett pedagogiskt upplägg till lärare, vilket kan skapa en situation där elever med diagnos tilldelas så mycket tid och uppmärksamhet från läraren att elever utan går miste om värdefull undervisningstid. Studien var viktig då den fokuserade på ett outforskat område och den kan vara av relevans för de professioner som berörs av dessa rekommendationer eller samarbetar omkring elever som diagnostiseras.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande.</p><p>Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.</p>

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården. Syfte: Undersöka hurskolans närmiljö påverkar pedagogers syn på utomhuspedagogik och användandet avnärmiljön? Metod: Studien bygger på kvalitativa enkäter som är genomförda iförskoleklasser på två skolor, den ena skolan är placerad i stadsmiljö och den andra ärbelägen nära naturmiljö. Enkäterna har besvarats av tio pedagoger, varav åtta deltog frånden naturnära skolan och två från den stadsnära. Resultat: Det finns tydliga skillnadermellan skolorna när det gäller synen på utomhuspedagogik, den naturnära skolan harbredare kunskaper om utomhuspedagogik. Den naturnära skolan ser fler möjligheter förlärandet utomhus och undervisar i fler ämnen utomhus än den stadsnära skolan. Bådaskolorna har lektioner i matematik, språk och idrott utomhus, dessutom tar leken en stordel av utepassen. Slutsats: Närmiljön påverkar de olika skolornas sätt att arbeta utomhus.Goda förutsättningar och närhet till naturmiljö ökar intresset och kunskaperna iutomhuspedagogik.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande. Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.