Forskning visar att skolor ofta brister i att ge elever med läs- och skrivsvårigheter det stöd de har rätt till och att stödet ofta sätts in försent. Det är även vanligt att dessa elever hamnar i en negativ spiral som kan resultera i att eleven misslyckas med hela sin skolgång och sitt framtida yrkesliv. Denna studie kommer att belysa hur lärare och specialpedagoger i de tidiga skolåren arbetar tillsammans för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter för att skapa förutsättningar för dessa elever att nå målen i deras utbildning. Studiens intention är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar lärare och specialpedagoger har i deras främjade arbete med att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en induktiv innehållsanalys vid bearbetning av material. Resultatet visar att digital teknik, nivåanpassad undervisning samt stödstrukturer och pedagogiska strategier i undervisningen är faktorer som kan bidra till en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade även att bland annat bristen på digital teknik, tid, adekvata lokaler samt kunskap och vilja hos pedagoger var faktorer som påverkade respondenternas förutsättningar i detta arbete. Det framgick även att lärarna ofta var ensamma i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter och att få lärare hade regelbunden handledning med specialpedagog. Avslutningsvis diskuteras bland annat hur denna stora skillnad på lärares och specialpedagogers förutsättningar i detta arbete kan påverka uppdraget av en likvärdig skola. Främst den varierande tillgången av digitala verktyg och hur dessa används menar jag kan resultera i att skolor misslyckas i uppdraget att skapa en likvärdig skola för elever med läs- och skrivsvårigheter.

I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.

I Läroplanen för förskolan: Lpfö 18 (2018) lyfts miljön fram ett flertal gånger, att den ska vara inspirerande för barnen där de kan samspela och utforska omvärlden (a.a.). Men i läroplanen är den fysiska lärmiljön sparsamt nämnd. Forskning om den fysiska miljön har heller inte prioriterats och inte reflekteras kring. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma förskollärare arbetar med den fysiska lärmiljön för att främja barns utveckling och lärande. De två frågeställningarna är: Hur skapas lärmiljön utifrån barnens intresse och behov? Vilka faktorer påverkar skapandet och användning av lärmiljön? I studien används en kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fem förskollärare där alla arbetar på olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna har som mål att skapa lärmiljöer utifrån barns intresse och behov. Men det kan i vissa fall finnas faktorer som påverkar detta. Resultatet visar också att samtliga respondenter har samma återkommande lärutrymmen varje termin. Ett ytterligare resultat är betydelsen av att vara kreativ med det befintliga materialet genom exempelvis iscensättning. Detta fångar barnens uppmärksamhet och bidrar till fortsatt lek och interaktion.

No description available.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur social, pedagogisk och fysisk lärmiljö är utformad i grundsärskolans klassrum. Utifrån syftet besvaras tre frågeställningar: Hur är den sociala lärmiljön utformad, hur är den pedagogiska lärmiljön utformad och hur är den fysiska lärmiljön utformad? Studien bygger på tolv observationer i fyra klassrum på tre grundsärskolor. Observationerna har sin grund i ett observationsschema som är skapat utifrån de tankar SPSM har i Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem (2018). Syftet med mitt observationsschema var att kunna registrera om mina observationspunkter förekom och i vilken utsträckning de i så fall användes. Observationsschemat innehöll tre teman/bedömningsområden. De bedömningsområden som användes var fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö. Under varje område fanns det bedömningspunkter och inom det pedagogiska fanns det tre frågor som hade skattningsskalor som var graderade från hela tiden, oftast, sällan och aldrig. Resultaten visar att den sociala lärmiljön var utformad kring de vuxna. Det fanns aktiviteter som möjliggjorde relationer och skapade gemenskap i klassrummen. Lärarna fick alla att vara delaktiga i den sociala kontexten. Dock saknades det möjligheter för eleverna att interagera med varandra.  Den pedagogiska lärmiljön var till största delen uppbyggd på och kring aktiviteter som främjade delaktigheten. Den sociala och kommunikativa delen fick stort utrymme. Dock saknades det struktur och det fanns brister i att anpassa undervisningen och individanpassat material. Resultaten i den fysiska lärmiljön visar på två olika sidor. Den ena sidan handlar om mindre justeringar och byggnationer som lärare och hantverkare kan åtgärda vilket är gjort i de flesta klassrummen. Den andra sidan visar stora brister som kräver stora ombyggnationer av lokalerna. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how social, pedagogical and physical learning environments in classrooms are designed in schools for persons with an intellectual disability. Based on this purpose the aim is to answer three different questions: How is the social learning environment designed? How is the pedagogical learning environment designed? and How is the physical learning environment designed? The study is based on twelve observations in four classrooms in three different schools. The observations follows an observation schedule based on the thoughts of SPSM in ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning-förskola, skola och fritidshem” (2018). The purpose of my observation schedule was to observe which, if any, of the tools were used and to what extent. The observation schedule contained three schedules/assessment areas. The assessment areas were physical environment, social environment and pedagogical environment. Each area included assessment points and the pedagogical area contained three questions with rating scales from “all the time”, “often”, “not so often” and “never”.  Results show that the social learning environment is structured around adults. There were activities facilitating relationships and fellowship in the classrooms. All the teachers were able to engage in the social context. However, students lacked opportunities to interact with each other.  The pedagogical learning environment was to a large extent composed of and based around activities that promoted participation. Social interactions and communication figured prominently. There was however a lack of structure, of adapting teaching and provision of personalised teaching material. Results of the physical learning environment is displayed over two pages. One is about possible minor adjustments and additions that teachers and craftsmen could implement, although such adjustments and additions have been implemented in a majority of the classrooms. On a final note, there is one environment that have major shortcomings and that is the physical environment. This environment demands for major reconstructions of school premises.

Tidigare studier har visat på att kunskapen kring autismspektrumtillstånd brister ute på skolorna. Den som är ansvarig för att alla elever ges de rätta förutsättningarna för sin kunskapsutveckling är rektor. I och med funktionsnedsättningen finns vissa svårigheter med olika förmågor. I ämnet matematik blir det vissa svårigheter med de olika förmågorna. Syftet med studien är att synliggöra skolledares sätt att organisera sin verksamhet i matematik för att elever inom autismspektrat skall nå kunskapsmålen i matematik. Resultatet visar att skolledare har möjlighet att anpassa sin verksamhet för elever inom autismspektrat, men bristen på behörig och kompetent personal hindrar dem från att utforma sin verksamhet optimalt. Skolledare är också medvetna om vilka faktorer som är viktiga för matematikutveckling, när det gäller elever inom autismspektrat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och fördjupa kunskaper om hur geografilärare i grundskolans senare del använder skolans närmiljö i undervisningen. Det är en komparativ studie som undersöker likheter och skillnader mellan lärares användning och uppfattningar angående närmiljö i stadsskolor jämfört med landsbygdsskolor. För att bemöta och underbygga syftet och de empiriska undersökningarna används teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som behandlar olika didaktiska och pedagogiska perspektiv. Kurs- och läroplan delges likväl som en pragmatisk inlärningsteori som baseras på John Deweys ”Learning by doing”. Därutöver inkluderas utomhuspedagogikens perspektiv på lärande samt en mer ingående fördjupning i undervisningsmetoderna fältstudie och exkursion. Vid användning av dessa metoder kan geografilärare undersöka flera olika beståndsdelar i närmiljön. Omgivningen ser generellt sett olikartad ut i städer och på landsbygden men exempel på kulturgeografiska mönster och processer påvisas genom den koncentriska modellen, sekormodellen och flerkärnmodellen. Exempel som används på naturgeografiska mönster och processer som kan undersökas vid exkursioner och fältstudier är vegetation, vittring och erosion.Två empiriska undersökningar besvarar frågeställningarna och består av en kvantitativ enkätundersökning med 18 geografilärare samt två kvalitativa intervjuer. Den internetbaserade enkätundersökningen strävade efter att ge svar på frågan om hur och i vilken utsträckning som geografilärare använder skolans närmiljö i undervisningen. Studien påvisar att lärarna använder en variation av metoder varav utomhusbaserad undervisning används oftare än inomhusbaserad gällande undervisning i närmiljön. Jämförelsevis genomför lärare på landsbygdsskolor utomhusbaserad och mer tidsomfattande metodik i större utsträckning än i stadsskolor. Närmiljön används för att undersöka naturgeografiska mönster och processer i större utsträckning på landsbygdsskolor och det kulturgeografiska undersöks oftare i stadsskolor. De semistrukturerade personliga intervjuerna avsåg att besvara frågeställningen om hur geografilärare uppfattar skolans närmiljö och dess användbarhet som lärmiljö. Resultat och analys antyder att uppfattningen om vilka beståndsdelar som är användbara i närmiljön är beroende av var skolan är belägen. Något som framkom var att vilka natur- och kulturgeografiska mönster och processer som uppfattas som användbara beror delvis på om skolan är placerad i en stad eller på landsbygden och delvis på andra aspekter. Dessutom har lärarens kompetens och intresse i och inom geografiämnet en stor inverkan på hur läraren ser på närmiljöns användbarhet som lärmiljö. Ett annat framträdande resultat från studien är att lärarna upplever att användningen av skolans närmiljö som en lärmiljö har didaktiska och pedagogiska fördelar blad annat med tanke på elevernas inlärning och minneskapacitet.

Vårt syfte med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex stycken förskollärares förhållningssätt till ett språkfrämjande arbete kring litteratur i förskoleverksamheter. Metoden vi valt är ostrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv där barnen lär i samspel med både förskollärare och andra barn i en språkfrämjande miljö i förskolan. Resultatet av vår studie visar att förskollärare strävar efter ett språkfrämjande förhållningssätt där litteraturen har en betydelsefull roll i barnens språkutveckling. Slutsatsen av studien är att förskollärarna ser många möjligheter kring arbetet med barnlitteratur i samspel med barnen.

I svenska och internationella styrdokument framhålls elevens rätt till inflytande och medbestämmande och att dessa är avgörande för elevens hälsa. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare utformar gynnsamma lärmiljöer som främjar elevernas autonomi i träningsskolan. Vad är det som befrämjar elevens möjlighet att påverka, ha inflytande och medbestämmande som i sin tur medverkar till friskare elever? Den kvalitativa studien byggde på elva observationer och elva intervjuer med lärare i träningsskolan. Resultatet analyserades ur ett relationellt- och systemteoretiskt perspektiv. Sammantaget visade resultatet att förutsättningarna i lärmiljön har starka samband med speciallärarnas förståelse både för utformningen av lärmiljön och för att skapa relationer med och runt eleven. Resultatet tyder också på att utformningen av lärmiljön och samspelet påverkas av speciallärarens sensitivitet, lyhördhet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom. De slutsatser som vi utifrån studiens resultat drog, visade att det är lätt att man tänker för stort när man arbetar för att främja elevernas autonomi i träningsskolan.