Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.   Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.

Syftet med studien är att få syn på hur två skolor arbetar för att skapa en gemensam plattform för att tolka styrdokument utveckla samsyn kring begreppen ledning och stimulans och extra anpassningar. Detta för att skapa inkluderande lärmiljöer som i sin tur leder till, ökad måluppfyllelse hos eleverna då verksamheten utifrån alla tre nivåer organisation-, grupp- och individnivå reflekterar, kritiskt granskar lärande, undervisning och ledarskap. Vår studie baseras på tidigare forskning med utgångspunkt från sociokulturellt-, specialpedagogiskt-, och organisation och ledarskapsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskij (2001) tankar kring de sociala faktorernas betydelse för hur vi människor utvecklas socialt och kognitivt. Det specialpedagogiska perspektivet ger olika tolkningar Ahlberg (2007) benämner två riktningar inom detta synsätt som det kategoriska respektive relationella. I det kategoriska perspektivet är det individen som är bärare av problemet medan i det relationella ser man att problematiken finns i lärmiljön. Studien kom att ha sitt främsta fokus på det relationella perspektivet. Organisationsperspektivet hjälper till att se och förstå ledarens roll och påverkan på alla tre nivåerna inom verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Studiens resultat visar bland annat på vikten av en tydlig struktur, delaktighet för att skapa en känsla av sammanhang relationellt förhållningssätt.

Dagens skola ska vara en skola för alla och kännetecknas av tillgängliga lärmiljöer. Om en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen ska skolan i första skede erbjuda stödinsatser i form av extra anpassningar inom undervisningens ram. Detta arbete med extra anpassningar har visat sig brista på många skolor. Syftet med den här studien är att undersöka några lärares uppfattningar om extra anpassningar och utformandet av tillgängliga lärmiljöer. Som teoretiskt ramverk användes Response To Intervention. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och i den användes fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det råder en viss osäkerhet bland lärare kring vad extra anpassningar är och vad begreppet tillgängliga lärmiljöer innebär. Lärarna har en positiv syn på inkludering och anser att skolan ska vara till för alla. Det framkom att det finns brister i skolors arbete med extra anpassningar, att lärare förknippar tillgänglig lärmiljö med klassrummets miljö och att lärare känner att de saknar kunskap. De efterfrågar därför fortbildning för att möta elever i behov av stödinsatser. Det efterfrågades mer stöd från specialpedagoger i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer där elever ges extra anpassningar utifrån behov och förutsättningar.

Denna studie bygger på en innehållsanalys av hur Babblarna samtalas om i Facebookgruppen ”Tips och idéer med Babblarna”. Gruppens fokus ligger på att tipsa varandra om hur deras arbete kring konceptet Babblarna ser ut. Studien har utgått från de inlägg som publicerats under en angiven tid i den slutna Facebookgruppen. Konceptet Babblarna har sitt ursprung i Irene Johanssons språkliga modell som kallas Karlstadmodellen. Denna modell lyfter vikten av att låta barn möta språket på flera olika sätt. Detta innebär mer specifikt att låta barnen möta bild, text och tecken i kombination med det verbala språket. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förmedlade sitt arbete kring konceptet Babblarna i Facebookgruppen samt se hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i det arbetet. Med hjälp av de didaktiska frågorna undersökte delstudie 1 hur pedagogen lyfte fram lärandet i inläggen. Delstudie 2 undersökte hur Babblarna synliggjordes i lär- och lekmiljön samt hur den multimodala kommunikationen lyftes fram i inläggen. Analysen och resultaten av den insamlade empirin visade att en majoritet av inläggen inte lyfte varken metod eller syfte med aktiviteterna trots att vi genom analysen kunde identifiera olika lärandeområden. Vidare visade resultaten att majoriteten av inläggen kunde kategoriseras inom kategorin lekmiljö. Analysen och resultaten visade även att inläggen inte lyfter fram den multimodala kommunikationen som Babblarna förespråkar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med den inre lärmiljön för att stödja språket i mångkulturella förskolor. Min studie har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i denna studie är den kvalitativa och det gjordes semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio förskollärare från nio olika förskolor. Resultatet visar att den inre lärmiljön i förskolan har en betydelse för barns språkutveckling. Det framkom att förskollärarens förhållningssätt, arbetssätt och kunskaper är viktiga samt att det är viktigt att det finns ett varierat utbud av material i förskolan. Slutsatsen visar att det är förskollärarnas engagemang, metoder, arbetssätt och möjligheter som avgör hur den inre lärmiljön organiseras för att stärka barns språkutveckling.

Stödinsatser och den fysiska lärmiljöns utformning är viktiga för elever med koncentrationssvårigheter i skolan. Dessa kan underlätta koncentration och inlärning. Syftet med den här studien var att ta reda på några lärares uppfattningar om välfungerande stödinsatser. Ett särskilt fokus riktades mot den fysiska lärmiljöns utformning. Uppfattningarna samlades in genom fokusgruppsamtal på tre grundskolor. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. En slutsats var att lärare beskrev att de erbjuder en mängd olika stödinsatser för att främja delaktighet och lärande hos elever med koncentrationssvårigheter. Några exempel som gavs var en genomtänkt fast placering och bildstöd. En annan slutsats var att lärarna menade att den fysiska lärmiljön bör vara organiserad och strukturerad för att vara välfungerande för elever med koncentrationssvårigheter. Ytterligare en slutsats var att stödinsatserna och undervisningen bör utformas utifrån varje elevs specifika behov eftersom elever som har svårighet med sin koncentration är olika.

Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.

Detta examensarbete syftar till att undersöka förskollärarnas arbetssätt kring digitala verktyg i förskolans verksamhet i syfte att främja barns språkutveckling. Undersökningen använder sig av en kvalitativ metod som motsvarar småskalig forskning. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt sex förskollärare intervjuats enskilt på tre olika förskolor, kring pedagogernas arbetssätt med lärandeappen Polyglutt. I resultatet redovisas pedagogernas olika arbetssätt när det handlar om barns språkutveckling utifrån både planerade och spontana aktiviteter. Resultatet tyder på att de pedagoger som fokuserar på att arbeta utifrån planerade lärandesammanhang, skapar mer variationsinriktade aktiviteter i verksamheten tillskillnad från pedagogerna som använder Polyglutt spontat. Vidare framgår det att utformning av lärmiljön anses ha en stor betydelse vid aktiviteter där både val av rum, material och kommunikation under och efter lärandesammanhang är avgörande faktorer för barns lärande.