Detta examensarbete syftar till att undersöka förskollärarnas arbetssätt kring digitala verktyg i förskolans verksamhet i syfte att främja barns språkutveckling. Undersökningen använder sig av en kvalitativ metod som motsvarar småskalig forskning. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt sex förskollärare intervjuats enskilt på tre olika förskolor, kring pedagogernas arbetssätt med lärandeappen Polyglutt. I resultatet redovisas pedagogernas olika arbetssätt när det handlar om barns språkutveckling utifrån både planerade och spontana aktiviteter. Resultatet tyder på att de pedagoger som fokuserar på att arbeta utifrån planerade lärandesammanhang, skapar mer variationsinriktade aktiviteter i verksamheten tillskillnad från pedagogerna som använder Polyglutt spontat. Vidare framgår det att utformning av lärmiljön anses ha en stor betydelse vid aktiviteter där både val av rum, material och kommunikation under och efter lärandesammanhang är avgörande faktorer för barns lärande.

Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på sina lärmiljöer och hur de planerar för undervisning i utomhusmiljöer. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågor: Hur ser förskollärare på sin lärmiljö och närmiljö utomhus? Vilka för/nackdelar samt svårigheter upplever förskollärarna på förskolegården och miljöer i direkt anslutning till förskolan? Det empiriska materialet bygger på en enkätstudie med fjorton förskollärare vid olika förskolor i Mellansverige. Tidigare forskning inom området påvisar hur utemiljön påverkar vår hälsa och välmående. Det visar även hur viktig vår utemiljö är för den motoriska utvecklingen och barns lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna planerar för utomhusundervisning tillsammans med arbetslagen i syfte att arbeta mot samma mål. Vidare att det är viktigt med närvarande pedagoger i verksamheten i utomhusmiljöerna. Resultatet visar också på att det behövs mer forskning på hur rörelse påverkar de yngre barnens välmående.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver och undervisar om hållbar utveckling. Metoden som används var en flermetodsforskning och datainsamling har skett genom en enkätundersökning, för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet intra-aktiv pedagogik. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen inte undervisar om hållbar utveckling som en helhet utifrån en social, ekonomisk och ekologisk dimension. Vad barn blir erbjudna för lärmiljö påverkar deras lärande om hållbar utveckling. Slutsatsen är att förskolepersonalen undervisar om olika dimensioner av hållbar utveckling men definitionen av vad det innebär skiljer sig åt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att genom enkätundersökning undersöka hur vårdnadshavare till barn med diagnosen autism, upplevde fritidshemmets verksamhet och dess kommunikation med skolan. Med hjälp av webbenkät undersöktes studiens syfte och frågeställningar. Enkäten publicerades i tre olika internetforum på Facebook och 32 svar inkom. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori valdes för att analysera och diskutera resultatet. Merparten av vårdnadshavarna i studien upplevde inte att fritidshemmet var anpassat och tillgängligt utifrån det egna barnets behov. Två vårdnadshavare gav exempel på att när fritidshemmet fungerade gav det en fantastisk känsla och de upplevde då att fritidshemmet var tillgängligt. Flera av vårdnadshavarna i studien valde bort fritidshemmet till sitt barn med diagnosen autism eftersom de upplevde att de anpassningar och det stöd barnet var i behov av inte gavs i fritidshemmet. Det motsatta skedde när vårdnadshavarna i studien upplevde att fritidshemmet gav det stöd deras barn behövde. Resultatet visade också att vårdnadshavare som bara till viss del upplevde att fritidshemmet fungerade valde att ha sitt barn med diagnosen autism i fritidshemmet eftersom de var i behov av platsen. I studien var det ett fåtal av vårdnadshavarna som upplevde att deras barns åtgärdsprogram kommunicerades mellan skola och fritidshem. Kommunikation av åtgärdsprogram skedde antingen på möte mellan skola-vårdnadshavare-fritidshem, eller genom att samma personal arbetade både i skolan och i fritidshemmet.

De aktiviteter och den undervisning som sker på fritidshemmet ska stödja eleverna i deras relationsskapande arbete. I bakgrunden tas det upp tidigare forskning som behandlar elevers möjligheter att påverka, lärande, sociala relationer, upplevd stress och yttre faktorer som kan påverka om eleverna väljer att vara på fritidshemmet eller inte. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar de svarande eleverna har, till varför de slutade på fritidshemmet före årskurs sex. Metoden som använts är webbaserade enkäter som besvarats av elever som går i årskurs tre, fyra och fem. Svaren har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys och deskriptiv statistik. Enligt resultatet spelar elevers möjligheter att påverka aktiviteterna på fritidshemmet en stor roll kring om eleverna stannar kvar på fritidshemmet eller inte. Eleverna uppger också i enkätsvaren att de känner sig stressade över sina läxor och att de på grund av läxorna inte hinner vara på fritidshemmet. I diskussionen lyfter vi olika aspekter kring elevers möjligheter att påverka. / <p>Betygsdatum: 2021-11-04</p>

Inledning Förskolan ska enligt olika styrdokument erbjuda barn en tillgänglig lärmiljö samt ge dem inflytande över sin vardag. Denna studie kommer att belysa vuxnas och barns perspektiv på inflytande över lärmiljöer på en förskola. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder samt den fysiska miljön möjliggör för barns inflytande över lärmiljöerna på en förskola, utifrån vuxna och barns perspektiv. Studiens frågeställningar är följande: ● Vilket förhållningssätt har rektorn och pedagogerna för att barn ska uppleva inflytande? ● Hur uppfattar pedagogerna att de har förstått barnens egna tankar och upplevelser utifrån barns perspektiv och vilka metoder använder de? ● Hur tolkar pedagogerna barns inflytande över sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer i förskolan? ● Hur uppfattar barnen sitt inflytande över lärmiljöerna på förskolan? Metod Studien utgår från kvalitativ metod där intervju använts för att undersöka vuxnas och barns perspektiv på barns inflytande över lärmiljöerna på förskolan. Intervjuer har skett med rektorn, fyra pedagoger samt sex barn på den aktuella förskolan. Resultat Resultatet av studien visar att rektorns förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande över lärmiljöerna. Av resultatet framgår att på den utvalda förskolan har pedagogerna ett medvetet förhållningssätt i sitt arbete med barns inflytande, det handlar om vikten av att skapa trygga relationer, vara en närvarande pedagog samt utgå från barnens förutsättningar. Deras arbetsmetoder är varierande där observation, reflektion, dokumentation samt utvärdering ingår. Studiens resultat visar att de barn som intervjuades upplever att de har ett stort inflytande över sin fysiska lärmiljö. Detta genom att barnen på olika vis aktivt deltar i utformningen av lärmiljöer under hela processen, från planering till genomförande. Barnen är delaktiga vid inköp av material, får vara med och designa lärmiljöer samt hjälpa till vid ommöblering.

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

PAX i skolan is a Swedish translation of the practice PAX Good Behavior Game, which is developed from the classroom-based Good Behavior Game in order to create a peaceful and productive learning environment. PAX Good Behavior Game has variations and adaptations for different stages of development (Goodbehaviorgame, 2018), but the Swedish version of the practice, the enclosed material and the examples that are given in the manual are designed to fit students in the first, second and third grade. Through an education, teachers gain access to ten different tools that train students' prosocial abilities and self-regulation. Since the model in some Swedish schools also is used with students in fourth, fifth and sixth grade and there are plans to implement it in year 7, we found it interesting to study whether the content can be applied directly to older students or if it needs adaptions in some way. Our results show that teachers who work students in grades 4 - 7 believe that many of the tools would work better with older pupils if they were adapted in an age-appropriate manner. There are parts of the material that are perceived as childish, and other parts that might need to be adjusted to fit the organization for higher grades. Another element that is important for teachers when using the model is the time aspect. Many of the tools are timesaving when switching between different parts of a lesson and valuable teaching time can be utilized, while there are some tools that teachers experience take up too much time, and therefore these are not used as frequently as others. The result shows that teachers are of the opinion that most of the 10 tools would be more efficient with the elder pupils if they were adjusted in a more age-related way. Some parts of the material could be experienced as a bit childish, and other parts might be adjusted to fit the organisation for higher grades. The time aspect is an important factor to the teachers. Several of the tools contribute to make a lesson more time efficient and then save valuable moments in the classroom, while there are some of the tools that claim too much time and therefore not used as frequently as the others. In research, every single tool included in PAX works as an intact unity, which loses its efficiency if you remove or change any of the necessary components. There are some of the suggested age-related adjustments, that we find possible to make, while there are other cases where we find no good reasons to make the adjustment since some or several of the necessary components are lost. / PAX i skolan är en svensk översättning av arbetsmodellen PAX Good Behavior Game, som vuxit fram från det klassrumsbaserade Good Behavior Game och syftar till att skapa en positiv klassrumsmiljö präglad av trygghet och studiero för samtliga elever. PAX Good Behavior Game finns i olika variationer med anpassningar för elever i olika åldrar (Goodbehaviorgame, 2018), medan den svenska versionen av modellen, det medföljande materialet och de exemplen som tas upp i handboken för PAX i skolan riktar sig till lärare och elever i åk 1 – 3. Lärare får via en utbildning tillgång till tio olika evidensbaserade verktyg som tränar elevernas prosociala förmågor och självreglering, vilket ska bidra till en trygg och lugn klassrumsmiljö. Eftersom modellen även används på mellanstadiet på några skolor i Sverige och det i några kommuner finns planer på att implementera den i åk 7 fann vi det intressant att undersöka om innehållet direkt går att applicera på äldre elever eller om det föreligger goda skäl för någon form av åldersanpassning. Vårt resultat visar att lärare som undervisar elever i åk 4 - 7 anser att de flesta av de tio verktygen skulle fungera bättre med äldre elever om de anpassades på ett ålderadekvat sätt. Dels finns det delar i materialet som uppfattas lite för barnsligt, dels ser organisationen och lärsituationen annorlunda ut i högre årskurser och det behöver tas hänsyn till när modellen ska användas i åk 4 - 7. En annan faktor som spelar in för lärare när de ska använda modellen är tidsaspekten. Många av verktygen bidrar till att olika moment under en lektion blir tidseffektiva och värdefull undervisningstid kan tas tillvara, medan det finns några verktyg som lärarna upplever tar för mycket tid i anspråk, och därmed inte används lika frekvent som andra. Varje enskilt verktyg som ingår i PAX i skolan ses i forskningssammanhang som en intakt helhet som tappar sin effekt om någon av de nödvändiga komponenterna tas bort eller byts ut (Embry, 2008). Av de föreslagna åldersanpassningarna som presenteras i resultatet är det några som lever upp till detta kriterium och då gör vi bedömningen att åldersanpassning av materialet kan göras, medan det i andra fall inte föreligger goda skäl till åldersanpassning då något eller några för verktyget nödvändiga komponenter går förlorade. Att författa detta examensarbete har varit en utvecklande process där vi båda funnit kraft i det givande samarbetet oss emellan. Våra kunskaper har kompletterat varandra och vi är båda nöjda med slut­resultatet.

2014 gjordes förändringar i skollagen för att underlätta elevers möjligheter att få stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas och nå målen och detta utan att formella beslut först måste fattas. Skolinspektionens granskning visar dock att detta arbete kommit olika långt och att det behöver fortsätta utvecklas. Syftet med studien var att undersöka hur matematiklärare arbetar med extra anpassningar i den ordinarie undervisningen och hur det kan öka elevers möjlighet till inkludering, samt vilka förväntningar lärare har på speciallärares stöd i detta. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade matematiklärare som har minst två års yrkeserfarenhet. Det finns lärare representerade från samtliga stadier i grundskolan. Resultatet visar att innebörden av begreppet extra anpassningar tolkas väldigt olika av lärare samt att det finns stor förvirring i hur och var dessa anpassningar ska dokumenteras och utvärderas. Dock framgår det i studien att trots de svårigheter som lärarna upplever med detta, är de mycket positiva till att med hjälp av extra anpassningar skapa en inkluderande lärmiljö för eleverna. Det framkommer också i studien att matematiklärarna ser ett stort behov av stöttning från speciallärare i detta arbete. Slutsatsen blir att eftersom det i styrdokumenten finns ett stort tolkningsutrymme i arbetet med extra anpassningar behöver detta arbete fortsätta att utvecklas på skolorna. Därför har specialläraren en viktig roll att fylla i arbetet med extra anpassningar och inkluderande lärmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar gällande den fysiska lärmiljön i klassrummet genom att försöka besvara studiens frågeställningar:  ·       Vilken innebörd har den fysiska lärmiljön i klassrummet för lärare?  ·       Vilken möjlighet har lärare att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet?  ·       Vad uppfattar lärarna som centralt i klassrummet? Studiens frågeställningar skulle besvaras med en fenomenologisk metodansats genom kvalitativa intervjuer. Genom bekvämlighetsurval fick sju lärare ta del av information gällande studien samt skriva under en samtyckesblankett innan de intervjuades enskilt via digitala videorum. Studenterna använde sig av en intervjumall som var temaindelad och hade öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar på följande sätt. Sammanfattningen av kapitlet analys beskriver hur lärarna använder sig av den fysiska lärmiljön på olika sätt för att fånga upp elevernas fokus, genom ren klassrumsmiljö, hjälpmedel samt möblering. Innebörden av den fysiska lärmiljön i klassrummet är viktig för att läraren ska kunna optimera undervisningen för eleven. Sammanfattningen av kapitlet resultat beskriver lärarens möjligheter att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet genom till exempel val av möbler, renovering och så vidare. Vidare framkom även vad lärarna uppfattade som centralt i klassrummets fysiska lärmiljö i klassrummet vilket varierade mellan tavlan och dess användningsområden, ergonomiska stolar till eleverna samt fungerande teknik i klassrummet.