Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.

Sammanfattning/AbstractHenriksson, Maria (2019). Förebyggande insatser i förskolan- och samverkans betydelse i en specialpedagogisk kontext. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolut- veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskaper om hur specialpedagoger ser på förebyggande insatser i förskolan samt hur de kan samverka med andra professioner i det förebyggande arbetet. Studien förväntas ges kunskaper om tidiga insatser kopplat till aktuell forskning både nationellt och internationellt.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan. Vi- dare syftar studien att belysa hur specialpedagoger upplever samverkan med andra pro- fessioner i det förebyggande arbetet. De preciserade frågeställningarna är:• Hur ser specialpedagoger på förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan?• Hur samverkar specialpedagoger med andra professioner i det förebyggande ar-betet?TeoriStudien har sin utgångspunkt i tre teorier. Den första är systemteorin som ser verksam- heten som ett system där olika delar bildar en helhet. Dessa delarna står i relation till varandra och påverkas av varandra och påverkar därmed helheten. Analysen grundas även i ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs tankar om att människor lär sig genom att samspela med omgivningen. Även Antonovskys teori kring KASAM, alltså känsla av sammanhang, för bibehållen hälsa finns med i analyserna.MetodEmpirin till studien har samlats in genom fem halvstrukturerade intervjuer med öppna- frågor. Deltagarna i studien är alla specialpedagoger, några lokalt och andra centralt pla- cerade. Den kvalitativa analysen av empirin är inspirerad av fenomenologin med syfte att kategorisera innehållet för att hitta kärnan i materialet.3ResultatAnalysen av studien har resulterat i fyra underkategorier för förebyggande arbete i för- skolan. Dessa fyra är språkutvecklande arbetssätt, tillgänglig lärmiljö, gruppdynamik och samverkan. Inom alla fyra kategorier har förhållningssätt ansetts vara av stor vikt. Resul- tatet visar, att ett kategoriskt förhållningssätt där man ser brister hos barnet, försvårar det förebyggande arbetet som istället utgår ifrån att undanröja hinder i lärmiljön och barnets omgivning. Vidare visar resultatet att samverkan med andra professioner är viktigt för barn i riskzonen. Det som ofta brister i samverkan är att den sker sporadiskt och behöver utvecklas till att bli mer systematisk för att få full effekt.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller förebyggande arbete. För att ar- beta för barnets bästa behöver specialpedagogen arbeta på många nivåer i organisationen. För att nå ut med specialpedagogisk kunskap och förhållningssätt behöver de arbeta med handledning ut mot pedagogerna i verksamheten. De behöver även samverka med andra yrkesprofessioner skapa ett helhetsperspektiv. För att nå ut med specialpedagogiska tan- kar på organisationsnivå behövs ett bra samarbete och förtroende hos ledningen för att göra sin röst hörd i verksamhetens förändringar. Resultatet av denna studie pekar på att det specialpedagogiska förhållningssättet behövs ute i verksamheterna och att det gör skillnad för barnen. Specialpedagogens roll är viktig i alla organisationens delar, både på organisations-, grupp- och individnivå.NyckelordFörebyggande, lärmiljö, riskzon, samsyn, samverkan

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka arbetssätt som två olika lärare tillämpar i sina flerspråkiga klassrum, för att kunna identifiera hur andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling kan främjas i de olika klassrumsmiljöerna. Genom att ta del av den schemalagda undervisningen i två olika klassrum vill vi se om där finns några likheter och skillnader och därav blev vår frågeställning: Hur arbetar lågstadielärare med flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och cirkelmodellen. Det empiriska underlaget har samlats in genom klassrumsobservationer och intervjuer. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs det att genrebaserad undervisning kan verka främjande för eleverna. Vidare belyses smågruppsarbeten som främjande för eleverna såtillvida att gruppen kan fungera som stöttning och bidra till att eleverna kan prestera på en högre nivå än vad de hade kunnat prestera individuellt. Studiens resultat visar att explicit undervisning, visuellt stöd och smågruppsarbeten är av betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling.

Sammanfattning/AbstractHagbyhn, Sofi. Åkerlund, Marie (2019). Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill identifiera och framvisa lärares uppfattning kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder de utövar i mötet med elever med språkstörning i en tillgänglig lärmiljö kopplat till forskning. Dessutom önskar vi kunna identifiera vilka undervisningsmetoder samt vilka stödbehov som lärare uttrycker i sitt arbete med elever med språkstörning.Syfte Syftet med studien är att få fram lärares uppfattningar kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder som de bedömer vara framgångsrika för elever med språkstörning och varför dessa undervisningsmetoder tycks vara gynnsamma.FrågeställningarVilka undervisningsmetoder använder lärare sig av i sitt arbete med elever med språkstörning?Vilka stödbehov uttrycker lärarna att de har för att kunna möta elever med språkstörning?TeoriUndersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling är någonting som sker i samspel, sett ur ett socialt och kulturellt sammanhang (Säljö, 2014). För studiens innehåll anses den sociokulturella teorin vara betydelsefull av den orsaken att det handlar om kommunikation i en social kontext, vilket har en betydande roll för det valda området grav språkstörning.MetodStudien bygger på en undersökning där tolv lärare från olika grundskolor som undervisar i årskurs 6 i svenska, har blivit intervjuade. Dessutom har för oss en ny metod- casemetodik- använts tillsammans med kvalitativa intervjuer, vilket vi bedömer vara metoder som främst har kunnat återge informanternas uppfattningar. ResultatResultatet bygger på diskussioner kring ett fiktivt case, ett underlag som har skapats för att ge informanterna ett gemensamt utgångsläge i intervjuerna. Följande tre huvudteman kunde sedan påvisas:1.Undervisningsmetoder i en tillgänglig lärmiljö2.Motivering till undervisningsmetoder3.Lärarens stödbehov utifrån elever med språkstörningHuvudtemana visar på att de tolv informanterna har en spridning i upplevelserna kring hur man kan möta elever med språkstörning, vilka undervisningsmetoder som anses är gynnsamma samt vilka stödbehov som uttrycks att de har i sitt arbete med elever med språkstörning.ImplikationerStudien visar på att det finns en förståelse och vilja hos lärare att möta elever med språkstörning. Fokus ligger på hur språk- och kunskapsinriktad undervisning kan te sig. Därtill lyfter undersökningen vilka gynnsamma undervisningsmetoder för elever med språkstörning samt vilka stödbehov som informanterna lyfter att de behöver. Handledning kring språkstörningens pedagogiska konsekvenser samt kring differentierad undervisning ser vi som det mest väsentliga för oss i uppdraget som blivande speciallärare.SlutsatserI studien framkommer vad tolv informanter anser som framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Det framkommer även vilka stödbehov informanterna uttrycker att de har för att bättre kunna möta elever med språkstörning. Intervjuerna gav till resultat fram olika typer av undervisningsmetoder; Genrepedagogik, förförståelse, bildstöd, begreppskartor, digitala hjälpmedel m.fl. och sett att dessa metoder även finns förankrade i forskning. Nyckelord:Casemetodik, språkstörning, stödbehov, tillgänglig lärmiljö, undervisningsmetoder

Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.

SammanfattningChristensson, Liselott & Falkman, Runa (2019)“Det som är nödvändigt för vissa elever är ju aldrig skadligt för andra” En kvalitativ studieav arbetet med tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogprogrammet Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hpFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att studien ska fungera som ett kunskapsbidrag för skolor som arbetar förutveckling av den tillgängliga lärmiljön. Genom ett systemteoretiskt perspektiv kan detförhoppningsvis tydliggöras hur yrkesrollerna fungerar i ett samspel i skolans system, vilketkan bidra till en ökad förståelse för de olika rollernas funktion och även belysa vikten avsamsyn i ett förändringsarbete.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger och rektorer på engymnasieskola tänker kring tillgänglig lärmiljö, samt att utifrån ett systemteoretiskt perspektivbelysa synen på den egna och andras roller när det gäller förändringsarbete för att öka denpedagogiska tillgängligheten i undervisningen.TeoriDen teori som använts i undersökningen är systemteori, med utgångspunkt i ett holistiskt tänkdär helheten består av delar som samverkar.MetodUndersökningen genomfördes på en gymnasieskola och avgränsades till att innefattaspecialpedagoger, biträdande rektorer och rektor. Det här är en kvalitativ undersökning somgjorts med semistrukturerade intervjuer. För analys av det empiriska materialet användeskvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet gav en bild av en skola som är i början av ett arbete med tillgänglig lärmiljö, därspecialpedagoger och ledning har en gemensam vision som ännu inte genomsyrat helaverksamheten. Skolans kultur utgör ett motstånd och en utmaning i förändringsarbetet somförsvåras ytterligare av en brist på samsyn när det gäller implementeringen ochoperationaliseringen av arbetet.4Specialpedagogiska implikationerI undersökningen framkommer att specialpedagogens roll är komplicerad och många gångersvår. För att specialpedagogen ska kunna fungera i en stödjande roll, med ett relationelltförhållningssätt, är det av största vikt att ledningen tar ansvar för sin ledarroll, som drivande iförändringsarbetet.

Persson, Kristina (2019). ”Jag lär mig mer när jag kommer ihåg”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragExamensarbetets kunskapsbidrag är att visa och ge en inblick i att elevernas skrivförmåga kan utvecklas genom att eleverna får möjlighet att använda skolans närmiljö som lärmiljö. Kunskapsbidraget är även att elevernas beskrivningar och erfarenheter av utomhusundervisning synliggörs. Studien bidrar till ökad kunskap om varierad lärmiljö i allmänhet och utomhusundervisning i synnerhet när det gäller att utveckla elevernas förmåga att skriva.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om utomhusmiljön kan användas för att utveckla elevernas förmåga att skriva faktatexter. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i elevers faktatexter vad gäller antalet meningar, antalet ord samt adjektivanvändningen beroende på om lärarna använder skolans utomhusmiljö eller skolans klassrumsmiljö som lärmiljö i sin undervisning. Syftet är också att utifrån elevperspektiv beskriva erfarenheter av utomhusundervisning.Frågeställningarna är:•Vilka skillnader i elevernas texter kan upptäckas i textanalysen, beroende på om undervisningen sker inne i klassrumsmiljö eller i skolans utomhusmiljö?•Hur beskriver eleverna sin erfarenhet av utomhusundervisning?TeoriExamensarbetets teoretiska förankring utgår från variationsteorin som har sin utgångspunkt i fenomenografin samt upplevelsebaserad lärandeteori.MetodExamensarbetets empiriska material består av två delar. Den ena delen består av en textanalys som baseras på 34 elevskrivna texter där varje elev har skrivit två texter. Den ena texten skrevs vid studiens början och en vid dess slut. Resultatet sammanställdes i tabeller. Den andra delen består av två semistrukturerade gruppinterjuver. Intervjuerna spelades in och analyserades.ResultatResultatet av textanalyserna visar på att alla elever utvecklar sitt skrivande oavsett om undervisningen sker enligt traditionell undervisning inomhus eller med utomhusundervisning. I analysen syns att elever som vid studiens början presterade lågt, visade på större progression än elever som vid studiens start hade godtagbara kunskaper. Elever i intervjun beskriver att de tycker utomhusundervisningen ofta skapar ett lustfyllt lärande. Genom variation och aktivt lärande skapas goda förutsättningar för lärande, både när det gäller kunskap och förmågan att skriva.Specialpedagogiska implikationerAlla i skolan, i synnerhet speciallärare, ska verka för att eleven ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar oavsett behov. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Speciallärarens roll är att stödja både elever och pedagoger med strategier och verktyg så att undervisningen blir så gynnsam som möjligt. Det handlar inte om att finna den enda rätta vägen utan snarare erbjuda mångfalden. Som blivande speciallärare är det viktigt att se behoven. Det handlar inte om att hitta anpassningar till specifika elever utan snarare visa på vilka lärmiljöer som är bra för alla elever. Speciallärare behöver se till att elevernas glädje och lust att lära bibehålls under hela deras skolgång. Jag ser framemot, som skolans speciallärare, att få vara delaktig i att dra upp riktlinjer för skolans utvecklingsarbete och då förespråka och värna om varierade lärmiljöer, gärna utomhus.NyckelordLärmiljö, Närmiljö, skriva, utepedagogik, variation

Studiens syfte är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av, vilka tankar och upplevelser de får i arbetet med utomhusmatematik. Teoriernas resonemang om autentiskt förhållningssätt och lärandemiljöer skapar nya kreativa miljöer som används båda som läromedel och plats för lärandet. Sociala relationer hjälper till att upptäcka bearbeta och befästa kunskap och ger den hållbar användning. Arbetet grundas på metoden kvalitativ forskningsintervju och utfördes på två skolor med sex lärare som arbetar med elever i årskurs 4–6. Resultaten gav svar på att lärarna använder varierade laborativa arbetssätt genom att ha matematikundervisning båda inomhus och utomhus, samt arbetar de ålders- och ämnesintegrerat. Autentiska uppgifter hjälper till med att göra undervisningen varierad och motiverar eleverna till att utforska matematiska begrepp och förklara symbolspråket genom språkutveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskolepedagoger berättar om hur de bemöter barn som inte är med och leker och vilka förutsättningar och möjligheter skapar pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till att leka tillsammans med andra barn. Metoden som används i studien är en kvalitativ intervjumetod som inriktar sig till det semistrukturella med spontana följdfrågor. Resultatet visade att det behövs olika faktorer för att få barn att leka tillsammans med andra.

Sammanfattning/Abstract Bergstrand, Anna (2019) ”Man kan inte alltid trolla med knäna”- Specialpedagogers uppdrag med att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskaper kring specialpedagogers syn på sin roll och uppdrag för att främja det förebyggande arbetet med tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Studien lyfter vikten med att följa upp arbetslagens arbete genom att specialpedagogerna använder sig av bland annat observationer och handledning. Genom dessa metoder kan specialpedagogen lyfta arbetslagets arbete och tankar, tydliggöra för pedagoger vikten av att se en helhet och ett sammanhang för att motivera dem i deras arbete med tillgängliga lärmiljöer. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa hur specialpedagoger får och genomför enskilda uppdrag i förskolan. Vidare syftar arbetet till att lyfta aspekter kring observationers betydelse och hur pedagoger motiveras att arbeta med den pedagogiska miljön. De preciserade frågeställningarna är: · Vilka olika typer av pedagogiska insatser renderas enskilda uppdrag och vem/vilka genomför dessa? · Vilka orsaker finns det till att specialpedagoger i enskilda uppdrag observerar/inte observerar barngrupper? · Hur arbetar specialpedagoger för att motivera pedagoger att kunna se och reflektera över den pedagogiska miljön? Teori För att förstå och analysera det resultat som framkommit utgår studien från systemteori där grundtanken är att företeelser hänger ihop och påverkar varandra. Detta för att belysa samspel, kommunikation samt betydelsen av en tydlig helhet. Vidare tar studien också stöd ur motivationsteorin Self Determination Theory samt relationellt perspektiv för att förstå hur relationer i exempelvis arbetslag, mellan pedagoger och ledning, barn, föräldrar samt med andra professioner kan vara av betydelse för att arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska kunna utvecklas. Här lyfts även vikten av specialpedagogers förmåga att kunna motivera pedagoger i detta arbete genom att lyfta fram deras kompetenser samt öka förståelsen för att förhållningssätt och samarbete kan påverka verksamheten. Denna medvetenhet kan påverka utvecklingen för arbetet på ett positivt vis och bidrar då till att göra barnen delaktiga i verksamheten. Metod Till denna studie användes en kvalitativ ansats utifrån studiens syfte. Intervjuer med halvstrukturerade frågor användes och genomfördes med sex pedagoger från olika kommuner, både kommunala och privata verksamheter. Frågorna öppnade upp för samtal och berättelser kring informanternas egen vardag ute i verksamheterna. Studien utgår från en fenomenologisk ansats där kärnan är att tolka specialpedagogernas egna uppfattningar och berättelser kring sina uppdrag. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogers uppdrag kan se olika ut och det kan bero på att det inte finns tydliga styrdokument, utan att de istället öppnar upp för att exempelvis rektorer tolkar dem på sitt eget vis. Det förebyggande arbetet på gruppnivå anses som en viktig del av specialpedagogernas uppdrag då det kan leda till att det behövs färre insatser på individnivå. Specialpedagogerna förklarar att de har möjlighet att motivera pedagogerna i deras arbete kring de tillgängliga lärmiljöerna. Det handlar om att pedagogerna måste ”få upp ögonen” för hur de ser på sin roll, kompetens och förhållningssätt samt hur samarbetet med kolleger, ledning, föräldrar och andra professioner fungerar för att en helhet i organisationen samt för att arbetet med lärmiljöer för alla barn, inte bara de barn som är i riskzonen, ska utvecklas. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har en viktig del i att skapa goda relationer och verka för att goda samarbeten mellan pedagoger, ledning och andra professioner uppstår. Enligt Ahlberg (2013) har samarbete en positiv inverkan på barnen eftersom den pedagogiska lärmiljön blir mer tillgänglig. Att handleda och föra professionella samtal med arbetslag ger pedagogerna en större möjlighet att reflektera över sin roll och personliga utveckling. Fungerande relationer, kommunikation samt samverkan i ett arbetslag gör att arbetslag fungerar utvecklande tillsammans och kan skapa en helhet och förståelse. Specialpedagogen behöver arbeta för att göra pedagogerna medvetna om att deras förhållningssätt till hur de ser problem eller möjligheter skapar stor betydelse för att förändringar i pedagogiska lärmiljön ska kunna ske. Nyckelord pedagogiska insatser, förhållningssätt, lärmiljö, motivation, observation