Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn i förskolan som inte har ett verbalt språk. Våra forskningsfrågor är: Hur arbetar förskollärarna med barn som inte har ett verbalt språk i förskolan, hur organiserar förskollärarna den språkliga lärmiljön för att främja dessa barns språkutveckling och vilka erfarenheter har förskollärarna när det gäller betydelsen av barnens samspel med andra för deras språkutveckling. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex förskollärare på två förskolor. I resultatet framgår att språket är centralt för samtliga förskollärare i deras planering utifrån alla barns behov i förskoleverksamheten. De arbetar på olika sätt för att främja barns språkutveckling genom bilder, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), dialog, läsning, lek samt genom pedagogisk lärmiljö. Den pedagogiska lärmiljön ska vara tydlig, tillgänglig, inbjudande och locka till lek, samspel och kommunikation.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skolsituationen förelever med ADHD. Vi intervjuade 12 elever med diagnosen ADHD och eleverna studerade inomgymnasieskola och vuxenutbildning i olika delar av Sverige. Vi var intresserade av hur elevernauppfattade sin skoltid utifrån ett stressperspektiv. Studien fokuserade på tre huvudsakligafrågeställningar: Hur elever med ADHD beskrev sina erfarenheter av skolsituationen, vilkasituationer eleverna upplevde skapade stress i skolsituationen, samt vilka situationer elever medADHD upplevde som positiva i skolsituationen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ studie medhalvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att elever med ADHD påverkades av stress i olika höggrad. En lärmiljö präglad av otydlighet och negativa relationer, var exempel på faktorer som kundestressa eleverna i skolsituationen. En lärmiljö präglad av tydlig undervisningsstruktur samtharmoniska relationer till lärare, var bidragande faktorer till en positiv upplevelse av skolsituationen.Uppsatsen har utformats i ett gemensamt samarbete där vi tillsammans var delaktiga genom helaprocessen.

Denna studies syfte är att titta på hur lärare och specialpedagoger arbetar med extra anpassningar ochsärskilt stöd och elever som har NPF i grundskolan samt hur dessa följs upp och utvärderas. I studienhar halvstrukturerade intervjuer med 4 lärare från 4 olika grundskolor, 2 olika mellanstadieskolor och2 olika högstadieskolor och 4 specialpedagoger/speciallärare. Av de medverkandespecialpedagoger/speciallärare arbetar 3 centralt vid kommunens elevhälsa medan en arbetar på en avkommunens skolor. Samtliga deltagare arbetar inom en medelstor kommun i Mellansverige. Resultateti denna studie tyder på att en mängd olika arbetssätt kan användas i klassrummet tillsammans medelever som har NPF-problematik t.ex. anpassat material eller att arbeta tillsammans med en annanpedagog utanför klassrummet. Elever med NPF-problematik får stöd utanför klassrummet men inte ispeciella klasser. I likhet med tidigare forskning av Angel Ford (2016) verkar deltagarna i den härstudien lyfta fram samarbete mellan skolans olika professioner samt föräldrar som en viktig faktor föratt elever som har NPF ska få det stöd de behöver i undervisningen. Andra framgångsfaktorer isamband med extra anpassningar och särskilt stöd för elever med NPF var när läraren hade en tydligstruktur i klassrummet samt i sin undervisning verkar vara andra framgångsfaktorer liksom att lärarenanpassar miljön och undervisningen utifrån elevernas behov. En sista viktig faktor somuppmärksammats är vikten av att skapa en god relation med eleverna för ett förtroendefullt samarbetemellan lärare och elev.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister. Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt.

Syftet med den här studien har varit att studera den fysiska lärmiljön i grundskolansbildundervisning, genom att undersöka lärmiljöns design och tillgänglig utrustning,för att förstå hur dessa aspekter kan möjliggöra eller hindra eleversbildframställning. Syftet har också varit att fördjupa kunskapen om lärmiljöns roll ielevers kunskapsutveckling. De frågeställningar som den här studien är ämnade attbesvara är: Hur framträder skillnader mellan bildsalarna och klassrummen som ingåri den här studien samt hur ser en genomsnittlig bildsal i de undersökta materialen ut?På vilket sätt kan lärmiljöns design och utformning bidra till eller hindra eleversbildskapande, det vill säga, vilka möjligheter och begränsningar kan lärmiljönsdesign få gällande elevers kunskapsutveckling?Undersökningen utgick från designteoretiskt perspektiv. Studien byggde på enkvalitativ metodansats där observation användes som metod. Det empiriskamaterialet består av fotografier på bildundervisningens lärmiljöer, vilka analyseradesmed hjälp av en semistrukturerad observationsguide. Resultatet, som anslöt tilltidigare studier, visar bland annat att bildundervisning bedrivs i ändamålsenligabildsalar i två av skolorna medan de andra är förlagda i klassrummet. Det innebär attelever inte får undervisning med samma kvalité. Följaktligen ges elever som fårbildundervisning i bildsal, möjlighet till djupare förståelse för bildämnet medanelever som har bildundervisning i ordinarie klassrum har begränsade möjligheter tillkunskapsutveckling i bild. / <p>Bild</p>

I förskolans utbildning ska miljöer utformas och planeras utifrån förskolans styrdokument. Genom detta skapas möjligheter för barn att utvecklas och få ett ökat lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med utformningen av lärmiljöer i förskolan. De frågeställningar som ligger till grund för studien är Hur förhåller sig förskollärare till styrdokumenten i utformandet av lärmiljöer? samt Vad utgår förskollärare från när lärmiljöer planeras och skapas? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med sex förskollärare. Analysen har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och dess tankar kring samspel i lärandet. Slutsatser som kan ses i studiens resultat är att förskollärare utgår ifrån sitt uppdrag och arbetar utifrån de didaktiska frågorna samt barns inflytande och delaktghet då de utformar lärmiljöer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner. Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.

Idén till studien kom från en fallstudie av Lisa Asp-Onsjö (2008) som undersöker skolsituationen för elever med behov av anpassningar och särskilt stöd utifrån begreppen rumslig, social och didaktisk inkludering. Därefter utarbetades syftet med studien, nämligen att undersöka vilka anpassningar och strategier lärare använder sig av i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter.  Med Asp-Onsjö (2008) som teoretisk grund, användes Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell (SPSM, 2021) som bygger på begreppen social, fysisk och pedagogisk lärmiljö vid utformandet av forskningsfrågor och även vid analys av empirin. Vidare analyserades resultatet utifrån ett traditionellt och ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet beskrivet av Nilholm (2005).  Studien har ej avgränsats till att handla specifikt om dyslexi, även om en stor del av underlaget till studien i form av tidigare forskning är specificerad så. Anledningen till att denna avgränsning ej gjordes var att samtliga intervjuade lärare var verksamma i spannet F-3, varpå diagnosen dyslexi sällan eller aldrig var aktuell.  Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna hade ett medvetet förhållningssätt i anpassningen av undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön anpassades på ett väl avvägt sätt, och det gick att se att de olika kategorierna av lärmiljöer gick hand i hand. En välfungerande social miljö, med rätt fysiska anpassningar kunde i kombination med pedagogiska anpassningar leda till en god lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter.  Utmärkande för studiens resultat var också att de flesta svar visade på att lärare gör anpassningar ur ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, där fokus ligger på vad som kan förändras och förbättras i elevens omgivning och i elevens samspel med andra, snarare än på att lägga problem och lösning hos eleven som individ. Det framkom även att lärare ibland hamnar i ett dilemma när det gäller vissa anpassningar för elever med läs- och skrivsvårigheter, då lärarna ställdes inför att avgöra vad syftet med anpassningen var och vilka konsekvenser det kunde ge på elevens utveckling, lärande och sociala situation.