Idén till studien kom från en fallstudie av Lisa Asp-Onsjö (2008) som undersöker skolsituationen för elever med behov av anpassningar och särskilt stöd utifrån begreppen rumslig, social och didaktisk inkludering. Därefter utarbetades syftet med studien, nämligen att undersöka vilka anpassningar och strategier lärare använder sig av i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter.  Med Asp-Onsjö (2008) som teoretisk grund, användes Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell (SPSM, 2021) som bygger på begreppen social, fysisk och pedagogisk lärmiljö vid utformandet av forskningsfrågor och även vid analys av empirin. Vidare analyserades resultatet utifrån ett traditionellt och ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet beskrivet av Nilholm (2005).  Studien har ej avgränsats till att handla specifikt om dyslexi, även om en stor del av underlaget till studien i form av tidigare forskning är specificerad så. Anledningen till att denna avgränsning ej gjordes var att samtliga intervjuade lärare var verksamma i spannet F-3, varpå diagnosen dyslexi sällan eller aldrig var aktuell.  Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna hade ett medvetet förhållningssätt i anpassningen av undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön anpassades på ett väl avvägt sätt, och det gick att se att de olika kategorierna av lärmiljöer gick hand i hand. En välfungerande social miljö, med rätt fysiska anpassningar kunde i kombination med pedagogiska anpassningar leda till en god lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter.  Utmärkande för studiens resultat var också att de flesta svar visade på att lärare gör anpassningar ur ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, där fokus ligger på vad som kan förändras och förbättras i elevens omgivning och i elevens samspel med andra, snarare än på att lägga problem och lösning hos eleven som individ. Det framkom även att lärare ibland hamnar i ett dilemma när det gäller vissa anpassningar för elever med läs- och skrivsvårigheter, då lärarna ställdes inför att avgöra vad syftet med anpassningen var och vilka konsekvenser det kunde ge på elevens utveckling, lärande och sociala situation.