• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 439
  • 2
  • Tagged with
  • 441
  • 187
  • 168
  • 135
  • 89
  • 88
  • 84
  • 84
  • 77
  • 75
  • 73
  • 73
  • 72
  • 71
  • 71
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Miljön - den tredje pedagogen : En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga

Hellström, Madelene January 2020 (has links)
Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.
102

Att möta elevers olikheter i undervisningen : En kvalitativ studie med ett urval lärare och speciallärare i den svenska grundskolan

Sörensen, Marie January 2020 (has links)
Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för lärares och speciallärares erfarenheter av att möta elever i behov av stöd främst gällande läs- och skrivområdet. Jag ville undersöka likheter och skillnader i lärare- och speciallärares föreställningar om och erfarenheter av arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter samt deras syn på hur de kan stötta dessa elever. Vidare ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger ser i sitt arbete med elever i behov av stöd. Detta undersökte jag genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 4 lärare och 4 speciallärare på F-6 skolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av en didaktisk teori kopplad till ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna ställde sig positiva till att inkludera alla elever i sin undervisning och samtliga ställde sig positiva till att anpassa sin undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Lärarna uppgav många goda exempel kring hur de själva utformade sin undervisning för att den skulle passa alla elever. Dock framkom utmaningar som bidrog till att lärarna inte genomförde anpassningar i den utsträckning de själva önskade. De främsta faktorerna till detta var tid, brist på lokaler samt brist på resurser. I studien framkom inga tydliga skillnader mellan lärare- och speciallärares uppfattningar kring att möta elever i behov av stöd annat än att speciallärarna upplevde att lärarna inte alltid genomförde de anpassningar som de borde, medan lärarna själva ansåg att de gjorde många anpassningar men att de saknade kunskap för att genomföra fler anpassningar. Resultatet visade också att lärarna, trots en önskan om att inkludera alla elever, ansåg att en-till-en undervisning hos speciallärare var någonting positivt och till och med nödvändigt för vissa elever. De framgångsfaktorer som pedagogerna själva lyfte fram i intervjuerna, var en anpassad undervisning där alla elever ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare nämndes intensivläsningsperioder, en-till-en undervisning samt att man som lärare tar del av den senaste forskningen och vågar prova nya vägar som positiva faktorer.
103

Etnografisk studie om elever språkliga förutsättning

Iskander, Marie, Larsson, Camilla January 2020 (has links)
No description available.
104

Relationer som inte fungerar bra kan förstöra hela ens skolgång : En intervjustudie om hur gymnasieelever beskriver en god social lärmiljö och hur de upplever att den påverkar inlärningen / Poor relationships may ruin one's school years : An interview study on how upper secondary school students describe a good social learning environment and how they perceive that it affects learning

Renfjord, Ida January 2022 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några gymnasielever beskriver en god social lärmiljö och hur de upplever att den sociala lärmiljön påverkar inlärningen. De två forskningsfrågor som legat till grund för studien är: Vilka faktorer beskriver gymnasieelever bidrar till en god social lärmiljö? Hur upplever gymnasieelever att den sociala lärmiljön påverkar deras lärande?  I syfte att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Med ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval har totalt nio elever från en och samma klass i årskurs 2 på gymnasiet intervjuats. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat och goda interpersonella relationer mellan såväl lärare och elev som mellan elever är tre av de viktigaste bidragande faktorerna till upplevelsen av en god social lärmiljö. Vidare pekar resultatet på att ett tryggt klassrum gör att man som elev vågar göra misstag, medan avsaknaden av denna trygghet kan göra att man blir tillbakadragen och oengagerad. En god relation med läraren kan påverka inlärningen genom att man får ett större intresse för ämnet samtidigt som läraren kan anpassa undervisningen utefter elevens behov. Goda relationer med klasskamrater kan göra så att man mår bättre och därmed kan lära sig mer, samtidigt som man aktiveras som läranderesurser för varandra. Några andra faktorer som verkade skapa förutsättning för trygghet och goda interpersonella relationer var skolans fysiska- och organisatoriska utformning, elevers tillgång till digitala- och sociala medier samt individens inställning och attityd.
105

Inkluderande lärmiljö i matematik : Några speciallärares erfarenheter av samarbete, tillgänglighet och delaktighet

Molander, Madelene, Ström, Carola January 2022 (has links)
I rollen som speciallärare ingår det att kritiskt analysera och medverka i det förebyggande arbetet genom att identifiera olika elevers behov och anpassa den pedagogiska verksamheten. Speciallärare ska stödja lärare och arbeta förebyggande genom att minska hinder i lärmiljön. Elevers låga resultat i matematik kan kopplas till brister i matematikundervisningen. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur speciallärare kan främja lärmiljön och motverka hinder i ämnet matematik i åk f-6. Specifikt riktas ett särskilt fokus mot speciallärares erfarenhet av att utveckla inkluderande lärmiljö i ämnet matematik. I studien har en kvalitativ metodansats använts och 14 speciallärare intervjuats. Datamaterialet analyserades tematiskt och den teoretiska analysen utgick från den didaktiska triangeln och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att matematikkunskaper utvecklas när undervisningen tydliggörs och närarbetsro och trygghet skapas. Genom varierad undervisning blir elever delaktiga och upplever matematik mer lustfyllt. I resultatet framkom även att speciallärare stödjer lärare som undervisar i matematik genom kvalificerade samtal, observation och kompetensutveckling. Slutsatser som dras utifrån den här studiens resultat är att lärares val påverkar elevers möjlighet att tillgodogöra sig ett matematiskt innehåll där även samarbete mellan speciallärare och lärare betonas.
106

När svårigheter omvandlas till nya möjligheter : En studie om anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6 / When difficulties are transformed into new opportunities : A study on adaptation of learning environment for multilingual students with language impairment in grades 4 - 6

Aidan Charif, Alia January 2022 (has links)
SammanfattningAidan, Alia (2022). När svårigheter omvandlas till nya möjligheter, en studie om anpassning av lärmiljö för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6.(When difficulties are transformed into new opportunities, a study on adaptation of learning environment for multilingual students with language in grades 4 - 6).  Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att studien bidrar med utökad kunskap kring de dagliga utmaningar som flerspråkig elever med språkstörning möter samt hur speciallärare kontinuerligt arbetar för att individanpassa lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Jag hoppas även att genom den studien kunna synliggöra olika arbetssätt som speciallärare använder för att främja och stimulera lärandet för flerspråkiga elever med språkstörning.  Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva hur fyra speciallärares undervisning och anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurserna 4–6. För att kunna få svar på det formades nedanstående frågeställningar:  -       Hur uppfattar och beskriver speciallärare språkstörning respektive flerspråkighet? -       Vilka konsekvenser för lärandet medför språkstörningen hos flerspråkiga elever? -       Hur anpassar speciallärare den pedagogiska och sociala lärmiljön och stödjer flerspråkiga elever med språkstörning?   Teori Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori med fokus på begreppen, artefakter (språkliga och intellektuella), mediering, appropriering och proximal utvecklingszon.MetodEn kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades fyra speciallärare från fyra olika grundskolor i samma kommun i södra Sverige. Resultat Resultatet av undersökningen visade att flerspråkiga elever med språkstörning har expressiva och impressiva svårigheter, i undervisningssituationen samt i social interaktion med andra i elevgruppen. Resultatet betonar även vikten av det kollegiala samarbetet och betydelsen av samverkan med vårdnadshavare. Resultatet bekräftade även till en stor del att speciallärarna använder sig av anpassat material för att stötta och individanpassa den pedagogiska och sociala lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Material som erbjuds var bland annat bildstöd och tillgång till digitala hjälpmedel.  Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att individanpassa stödet för flerspråkiga elever med språkstörning, men samtidigt inte glömma bort att våga utmana eleven ett steg över elevens eget nivå. Det för att kunna främja och stimulera utveckling av lärandet. En implikation av studiens resultat har visat att det saknas stöttning av en studiehandledare som behärskar elevernas modersmål, vilket resulterar i att eleven inte blir stimulerad på sitt modersmål i undervisningen. Vad som berör den sociala aspekten av lärmiljön rekommenderas en konkret handlingsplan som omfattar ett gemensamt förhållningssätt och som följs upp och utvärderas.
107

Estetiska uttrycksformer i förskolan. : En kvalitativ studie där förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer i förskolans praktik.

Karlsson, Lenore, Gehlin, Lara January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer och hur det bidrar till att barn får uttrycka sig, samt vilken påverkan den fysiska och sociala miljön har. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsansats. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av alla estetiska uttrycksformer som förskolans läroplan ger uttryck för och att barn ges möjligheten att uttrycka sig på olika sätt. Det framkom att det finns utmaningar med arbetet. Förskollärarna anser att deras förhållningssätt och kompetens har betydelse för arbetet med estetiska uttrycksformer och vilka möljigheter barn får i den fysiska och sociala miljön. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med estetiska uttrycksformer så gott de kan trots olika utmaningar, med kompetensutveckling kan förskollärares undervisning och självkänsla stärkas och möjliggör att barn får bättre estetiska lärprocesser.
108

Barns intressen som stöd för språkutvecklingen : En kvalitativ studie utifrån förskollärares erfarenheter av hur de organiserar lärmiljöer med hjälp av olika läromaterial för att främja barns språkutveckling. / Children´s interests in support of language development : A qualitative study based on preschool teachers' experiences of how they organizelearning environments with the help of various learning materials to promote children's language development.

Hinkelman Holmsten, Diana, Karlsson, Angelica January 2022 (has links)
Syftet med studien är att utifrån förskollärares beskrivna erfarenheter studera hur de organiserar lärmiljöer med hjälp av olika läromaterial för att främja barns språkutveckling. Vi genomförde 9 semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat synliggjorde att de flesta lärmiljöer och läromaterial i förskolan kan vara språkutvecklande. Det är hur förskollärarna organiserar den sociala lärmiljön som kan vara avgörande för barns språkutveckling. Studien synliggjorde också att förskollärare kan främja barns språkutveckling med hjälp av bildstöd, TAKK och dokumentation. Även placeringen av böcker och att utgå från barns intressen anses av förskollärare vara betydande för barns språkutveckling. Vår slutsats är att förskollärare anser att organiseringen av barns lärmiljö med varierande läromaterial främjar barns språkutveckling i förskolan. Lev Vygotskij´s sociokulturella perspektiv är utgångspunkten för analysen, där kommunikation och socialt samspel är centralt för barns språkutveckling.
109

Skrivkramp : En studie som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet / ”Writing cramps” : A Study of working methods that favors the development of written language in students in language vulnerability

Jessica, Nilsson January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.
110

”Jag önskar att läraren hade sett mig.” – En kvalitativ studie med vuxna informanters reflektioner kring sin matematikängslan.

Olofsson, Maria, Vesterlund, Vanessa January 2022 (has links)
Denna kvalitativa studie med semistrukturerade intervjuer syftade till att redogöra för vuxna informanters reflektioner kring upplevelser av matematikängslan. Informanterna beskriver vad de anser vara tänkbara orsaker till upplevelserna samt vilket stöd som hade kunnat förebygga uppkomsten av matematikängslan. Informanterna beskriver också hur de förklarar orsaker till de egna matematiska prestationerna samt hur det har påverkat synen på den egna förmågan. Den insamlande empirin kommer från åtta vuxna kvinnors upplevelser av matematik-undervisning i Sverige och har analyserats med utgångspunkt från begreppen undervisning, lärmiljö och lärarens påverkan samt med hjälp avAttributionsteorin. Resultatet visar på lärarens betydelse både som en del av orsaken till uppkomsten av matematikängslan men även som ett stöd för elever i svårigheter. Resultatet har också belyst vikten av att eleverna får känna att de lyckas i undervisningen och betydelsen av att skapa förståelse för att lärande och utveckling inom ämnet är kopplade till elevens egna ansträngningar.

Page generated in 0.0771 seconds