I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur säkerhetsinformation kan presenteras så att operatörerna snabbt skall kunna upptäcka och urskilja den. Olika färg-kombinationer kommer att jämföras för att komma fram till om någon kombination är mer effektiv för den initierande uppmärksamhetsprocessens visuella sökning än någon annan kombination.</p><p>Ett fältexperiment utfördes på Ringhalsverket block 2 där 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i färgnyans. När försökspersonen kan urskilja det specifika målet på testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det är reaktionstiden som mäts från det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förväntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare än de mindre får inte fullt stöd ifrån resultatet. Undersökningens resultat visade att medelvärdena för reaktionstiden var mycket lika och det kan inte med hjälp av regressionsanalys påvisa någon korrelation mellan variablerna. Däremot visade ANOVA att det var en signifikant skillnad mellan de största och minsta nyansskillnaderna.</p>

I detta examensarbete har jag valt att studera hur man kan skapa informativa bilddrivna träningsinstruktioner för en specifik målgrupp. Detta har jag gjort med den webbaserade viktminskningssighten viktklubb.se  En förstudie utfördes bestående av en utvärdering av webbsidan, en användartest av befintliga träningsinstruktioner och informationsintervjuer.  Genom att tillämpa kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på nya bilddrivna träningsinstruktioner. Jag testade dessa på en ny användargrupp och kunde påvisa en förkortning av inläsningstiden jämfört med befintlig instruktion.  Slutsatsen av mitt arbete är att man kan utforma informativa träningsinstruktioner tänkta för viktklubb enligt följande riktlinjer;  * Minimera brus för att undvika feltolkning.  * Anpassa färg och ordval till målgruppen.  * Färg gör träningsinstruktionerna tidseffektiva och kan underlätta minnesbilden.  Nyckelord; Målgrupp, träningsinstruktioner, användarvänligt, riktlinjer, informationsdesign, informationsbilder

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur säkerhetsinformation kan presenteras så att operatörerna snabbt skall kunna upptäcka och urskilja den. Olika färg-kombinationer kommer att jämföras för att komma fram till om någon kombination är mer effektiv för den initierande uppmärksamhetsprocessens visuella sökning än någon annan kombination. Ett fältexperiment utfördes på Ringhalsverket block 2 där 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i färgnyans. När försökspersonen kan urskilja det specifika målet på testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det är reaktionstiden som mäts från det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förväntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare än de mindre får inte fullt stöd ifrån resultatet. Undersökningens resultat visade att medelvärdena för reaktionstiden var mycket lika och det kan inte med hjälp av regressionsanalys påvisa någon korrelation mellan variablerna. Däremot visade ANOVA att det var en signifikant skillnad mellan de största och minsta nyansskillnaderna.

Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.

Denna uppsats undersöker hur icke-synestetiker inom en västerländsk kontext kodar musikupplevelser efter färg. Det är ett arbete som tar inspiration från synestetiska erfarenheter och implementerar det hos icke-synestetiker. Arbetet inleder med en kort presentation av fenomenet synestesi, sedan hur tidigare forskning kring musik- och färgassociationer har presenterats och problemformuleringar kring det. Studien använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer som kombineras med att deltagarna får lyssna på musik och välja en färg som passar in med upplevelsen. Sedan applicerar jag tre teorier till resultatet som väver in perspektiv från konstvetenskap, litteraturvetenskap och musikpsykologi. Utifrån denna studie som intervjuar två deltagare, kommer jag fram till att musik- och färgassociationer är svåra att undersöka och att det finns flera ingångar till det. Samt att betydelsen av att använda populärmusik i liknande studier kan eventuellt ge fler ingångar till att tolka ett resultat. Slutligen för jag en diskussion kring individernas färgval och om de behöver betraktas utifrån hur intensiv en färg är, eftersom mättnad är något som sällan benämns inom disciplinen.

Colour coding is seen in various forms throughout different types of media and in reallife. This study focuses on what effect colour coded visuals can have on a player in avideo game, using lights and environments deliberately coloured in a specific way togain the players attention. Results suggest that colour coding aids the player inunderstanding where to go in the game and what something means. Participantsexpressing their ability to traverse levels in the game with ease thanks to theirunderstanding of what a colour may imply. The participants selected for the test havevaried in skill, age and gender to avoid any form of bias. Further prevention of biaswas done through the between-subjects method where the subjects always started on arandom level. / Färgkodning ses i olika former inom media och verkliga livet. Denna studie fokuserarpå vad för effekt färgkodade visuella element kan ha på en spelare i ett videospel, medhjälp av ljus och miljö i ett videospel med avsiktlig färgkodning för att vägledaspelaren och fånga dennes uppmärksamhet. Resultaten föreslår att färgkodning hjälperspelaren att förstå vart de ska gå i datorspelet, samt vad något betyder. Deltagare anseratt deras förmåga att ta sig igenom spelets nivåer var enkelt tack vare deras förståelseav vad en färg kan antyda. Deltagarna valda för studien varierade i förmåga, ålder ochkön för att förhindra någon form av partiskhet. Vidare förebyggande av partiskhetgjordes via mellan-deltagare metoden, där deltagare startade på en slumpad nivå.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning.  Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability.

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.