No description available.

Tio deltagare fick lyssna på två musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frågor avseende de två verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att få fram intentionerna bakom verken och även bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida låtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till åhöraren berodde på flertalet variabler. Vad gällde en låts handling var lättillgängligheten betydande. Ju mer komplex och okonventionell låt desto mindre sannolikhet att handlingen gick fram. Gällande upplevelser, känslor och associationer var låtens stämning, struktur och generella uttryck av stor vikt.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

Denna uppsats undersöker hur icke-synestetiker inom en västerländsk kontext kodar musikupplevelser efter färg. Det är ett arbete som tar inspiration från synestetiska erfarenheter och implementerar det hos icke-synestetiker. Arbetet inleder med en kort presentation av fenomenet synestesi, sedan hur tidigare forskning kring musik- och färgassociationer har presenterats och problemformuleringar kring det. Studien använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer som kombineras med att deltagarna får lyssna på musik och välja en färg som passar in med upplevelsen. Sedan applicerar jag tre teorier till resultatet som väver in perspektiv från konstvetenskap, litteraturvetenskap och musikpsykologi. Utifrån denna studie som intervjuar två deltagare, kommer jag fram till att musik- och färgassociationer är svåra att undersöka och att det finns flera ingångar till det. Samt att betydelsen av att använda populärmusik i liknande studier kan eventuellt ge fler ingångar till att tolka ett resultat. Slutligen för jag en diskussion kring individernas färgval och om de behöver betraktas utifrån hur intensiv en färg är, eftersom mättnad är något som sällan benämns inom disciplinen.

This thesis explores how theories of immersion may inform the creation of a musical composition. The idea behind the thesis was to find what makes a piece of music engaging for the listener, and if it was possible to device a method for achieving this. A point of departure was to gain an increased understanding of what role flow has in music listening. I wanted to explore whether the theory of flow could be used in a composition process to understand and predict how the music is perceived by a listener. By doing this I wanted to create music experiences that were immersive and emotional. The method used in this thesis was to combine the theories behind flow and research about strong listening experiences to create methods, approaches, and tools for composition. I chose to call these my composition principle. The result of this thesis was the composition principle and a piece for chamber orchestra called From Ashes. In the final discussion I concluded that in this process, the composition principle was unsuccessful in creating immersive listening experiences, but partly successful in creating emotional listening experiences. I also concluded that, in this composition process, the composition principle was not helpful in the composition process but useful in learning about composition and music in general.

Ämnet är musikterapi med hjärnskadade personer, skrivet inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om hur det är att tolka och förstå hjärnskadade personers sätt att kommunicera i en musikterapisituation, då dessa har nedsatt kommunikationsförmåga, afasi, svårt med empati, ett utslätat känsloliv, stel mimik och liknande. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiska inslag och metoden är semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen utgörs av tre professionellt utövande musikterapeuter som alla tre har erfarenhet av musikterapeutiskt arbete med personer som drabbats av grava, förvärvade, hjärnskador. Forskningsfrågan är: På vilka sätt uppfattar tre musikterapeuter hjärnskadade patienters upplevelser av musikterapi? / Music Therapy with brain-damaged patients is the topic of this paper, written as a part of the master program in music education profile music therapy, at the Royal College of Music in Stockholm, Sweden, 2012. The objective is to focus on how music therapists understand and interpret the music experiences of brain damaged patients, as the patients may show reduced communication skills, aphasia, empathic difficulties, flattened emotions and/or rigid facial expression. The essay has a qualitative research approach including hermeneutic elements. The material consists of interviews with a research group of three professionally active music therapists who have worked with patients suffering severe acquired brain damage. The method used is semistructured interviews and the material has been interpreted hermeneutically. The research question is: How do three music therapists perceive the experiences of brain damaged patients in music therapy?

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

Musikaliska associationer – vad händer i vårt inre när vi lyssnar på musik? Syftet med denna konstnärliga uppsats är att fördjupa mig i ämnet musikaliska associationer och dess koppling till musikteori. Ämnet är relativt outforskat och jag har därför valt att utgå ifrån mina egna erfarenheter och använda mina egna musikaliska associationer som grund. Studien tar avstamp i musikstycket Sonata for trumpet and piano av Eric Ewazen och genom litteraturstudier på tidigare forskning. Genom musikteoretisk analys och analys av mina musikaliska associationer av musikstycket diskuterar jag hur dessa hänger ihop och om det går att dra några teoretiska slutsatser utfrån mitt resultat. Två grundliga analyser gav mig slutsatsen att orsaken till musikaliska associationer kan bero på musikteoretiska faktorer i det specifika musikstycket, kombinerat med psykologiska faktorer så som musikalisk bakgrund, erfarenheter och privata kopplingar. Resultatet av min studie innebär en hjälp för kommande analyser och studier av mitt valda stycke eller andra musikstycken, förståelse för hur musikaliska assocationer uppstår och hur det hänger samman med musikteori och psykologi. / <p>Sonata for trumpet and piano - Eric Ewazen</p><p>Medverkande: Trumpet - Tuva Trygged Iko</p><p>Piano: Georg Öqvist</p>