<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungl. Tekniska högsk. / Härtill 6 uppsatser.

Zugl.: Göteborg, University, Diss., 2008.

Denna studie syftar till att hitta bärande beståndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och användbara i arbetet med en kör. Studien är baserad på intervjuer med medlemmar ur Linköpings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomgång innehållande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartläggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att stämningen i en hejaklack är mycket viktig. Ofta viktigare än själva idrotten. Den visar att tre delar är viktiga för att stämningen i klacken ska bli optimal. Musiken – människan – situationen. Alla tre delar är lika viktiga. Resultatet visar att det hypotetiskt är viktigt att arbeta med samtliga dessa tre delar i arbetet med en kör.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället. Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut. Därför är musiklyssnandet en ritual. Den geografiska avgränsningen är dessutom ett argument för varför ritualen sker i ett liminalt tillstånd. Det liminala tillståndet är något som tar plats i rörliga urbana icke-platser, mellan tydligt avgränsade tillstånd och situationer. Tillståndet hör inte arbetet eller hemmet till, och har inga tydligt tillskrivna aktiviteter eller beteenden, annat är att man ska vara på väg någonstans. Miljöerna hör massan, färden och ansiktslösheten till. Här uppehåller man sig inte, här färdas man från en plats till en annan. I dessa miljöer skapas en känsla av anonymitet, varför musikens förmåga att skapa subjektiva individualistiska känslor blir extra viktigt för individerna. Jag frågade mig vidare om det finns särskilda konventioner eller beteenden för hur man lyssnar på musik. Portabelt musiklyssnande utförs som jag beskrivit enligt särskilda beteendenormer. Genom att (re)producera dessa upprätthåller vi fenomenets – och dessutom samhällets – normer, samt undviker kaos. Musiklyssnandet föder hotfulla impulser, vilka vi dock i stora drag håller tillbaka genom att upprätthålla förnuftet. Har då musiken något symboliskt värde? Musiklyssnandets existens har visat sig vara ett medel med vilket vi bibehåller massans främlingsskap och därmed undviker mer socialisering än nödvändigt. Detta samtidigt som musiken och upplevelsen av subjektiv individualism kan få individer att ignorera eller avdramatisera verkligheten och därmed bli blinda för de hot och faror som verkligheten kan innebära. På vilket sätt skapar då musiken dessa upplevelser? Den musik vi aktivt väljer att lyssna till är ordnat och Strukturerat ljud, vilket undanhåller de ovalda och ostrukturerade vardagsljuden som tonsätter de urbana miljöerna. Massans innehåll är till synes meningslös, varför individer vill känna att de är något mer än bara en del av massan. Musiklyssnandet och dess mening är bl.a. att, genom att i det liminala mellantillståndet agera soundtrack, försätta individer i en känsla av att vara något mer än en del av omgivningen, massan. Den aktivt valda musiken, som är en metafor för rörlighet eller transport, kan ha Upprätthållande av tempo som uppgift i dessa liminala tillstånd som tar plats i de rörliga urbana rummen. På Den reflexiva arenan, som jag anser att upplevelsen av portabelt musiklyssnande i ett liminalt mellantillstånd vara, ges utrymme för individualistisk reflexivitet. Genom musiken bearbetas känslor som symboliserar nyligen inträffade eller pågående vardagliga händelser, stora som små. Genom musiken skapas och återskapas och (re)produceras minnen, känslor av minnen och minnesbilder. Genom musiken skapas ordning genom att upprätthålla återkommande känslomönster i symbios med återkommande årstider. Det är med hjälp av musiken som individer tar fram olika sorters sinnesstämningar och känslostrukturer, vilka genom sina egenskaper föder olika subjektiva världsbilder och därmed inger en känsla av att skapa och bevara sin individualism i massamhället.

Lärarexamen

Målet i denna undersökning var att upptäcka och mäta om information kring okänd musik och artist kan ge upphov till en förändring i upplevelse av musiken. 21 deltagare fick vid ett lyssningstillfälle höra en låt med starka musikaliska influenser från mitten av 1900-talet. Dessa fick via en enkät besvara frågor kring dem själva samt hur de upplevde musiken. Efter de besvarat alla frågorna presenterades låten och artisten som är betydligt yngre än vad den musikaliska stilen antyder. Artisten född 1989 och musiken släppt 2015. Med denna nyvunna kunskap fick de lyssna på låten en gång till. De gavs även möjlighet att ändra sina svar angående upplevelsen av musiken. De visade sig att efter den andra lyssningen valde hälften av deltagarna att ändra sitt svar på en eller flera frågor. Den vanligaste förändringen gjordes i hur stort intresset att höra mer av musiken och artisten var. Och bland de som ändrade sitt svar gjordes den genomsnittligt största förändringen i hur väl deltagaren relaterade till låten. Detta kommer visa sig stå i relation till dels förförståelse, dels egna intressen och preferenser.

Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>