<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

Denna studie bygger på en text-och bildanalys som avser att undersöka om människor med fysisk funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur på förskolor samt hur den bild som förmedlas är konstruerad. Studien har utgått från att studera text och bild separat men i relation till varandra. Insamlande av material  gjordes på sex förskolor i Uppsala. Materialet är sedan granskat ur ett sociokulturellt och normkritiskt perspektiv. Resultatet påvisade att det förekommer människor med fysisk funktionsnedsättning i den litteratur vi granskat. Huruvida bilderna är konstruerad av människors fysiska funktionsnedsättning framgår på olika sätt beroende av bokens handling och uppbyggnad. Slutsatsen av studien är att det förekommer en brist beträffande litteratur som belyser människor med fysisk funktionsnedsättning i de förskolor som ingått i studien.

Sammanfattning Samhällets reformer förändras vilket speglar en förändrad syn på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta leder till en ökad betydelse för socialarbetares kunskap att kunna möta och tillgodose dessa behov. Forskning indikerar att det behövs mer kunskaper utifrån professioners perspektiv. Syftet är att undersöka om det finns olika faktorer som påverkar yrkesverksamma socionomers omsorgsbedömningar av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågeställningarna berör kartläggning av föräldraförmågor, kunskap och attityder samt det sociala nätverkets betydelse. Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tolkningssätt och baseras på kvalitativa intervjuer. I en omsorgsbedömning kartläggs vårdnadshavarens föräldraförmågor i relation till barnens behov under en angiven tid och arbetsuppgifterna handlar om att samtala och observera. Kombinationen av erfarenhet och teoretisk kunskap ses som bra men erfarenhet ses som den viktigaste komponenten i arbetet med föräldrar med IF. Nätverket påverkar inte en omsorgsbedömning men ses som en skyddsfaktor. Sammanfattningsvis kan vi belysa mer utbildning gällande personer med IF för att förbättra kommunikationsmöjligheterna och säkerställa att föräldern kan tillgodogöra sig viktig information. Genom utbildning kan även attitydförändringar ske för yrkesverksamma socionomer och därmed till övriga samhället. Vidare har nätverket en stor betydelse för föräldrar med IF och deras familjer, vilket borde kartläggas mer detaljerat.

More than half a million people in Sweden are affected by some sort of disability. During recreational activities in nature areas, these people might encounter difficulties such as inadequate accessibility. The Swedish society requires that all citizens should have the same possibilities. The purpose of this thesis is to improve the accessibility for people with disabilities. The aim is to examine occurring flaws in accessible nature reserves and suggest possible improvements.The questions that will be answered are as follows:• What flaws do accessible nature reserves have, and how do they affect the visitors?• What improvements can be made in nature reserves to increase accessibility?To answer the questions, a case study was done, where five different nature areas were visited. During the case study, various flaws in the accessibility were observed and analysed. Prior to the case study, requirements and scientific research regarding accessibility was studied. Using this, suggestions for improving the accessibility were made. . Most of the improvements that could be made in the studied nature reserves were presumed to be applicable in other nature reserves in Sweden.With the case study in mind, the accessibility was considered in need of various improvements. The accessibility was studied from three out of four of the Swedish disability association’s categories; physical, communicative, and informative accessibility. The flaws that were encountered in the studied areas were due to incorrect design, or insufficient maintenance. Most of the flaws could be corrected in simple ways, but the flaws that were due to incorrect design or planning would require more work. After the case study it was discovered that supposedly “accessible” trails, according to different websites, had varying levels of accessibility. An accessible recreational area will benefit all types of visitors, not only people with disabilities. It will be more convenient and enables visits with strollers. An area cannot be made accessible for all types of visitors, but can be made accessible for as many visitors as possible. / Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be determined on the individual students. The placement-oriented definition is somewhat of a misunderstanding of the concept of inclusion, and means only a physical placement of the student. The results show that there is a gap between intentions and implementation, and the concept is described to include several components of the informants in the study. In the study, inclusion can be described as complex. There are good intentions of all principals to work including, but the informants all share both positive and negative experiences regarding placement of students belonging to special school in elementary school. Informants identify opportunities as well as obstacles related to inclusion.

Bakgrund: Delaktighet som kan definieras som en persons involverande i en livssituation, har en central betydelse för barns utveckling och är ett av de viktigaste behandlingsmålen inom dagens hälso- och sjukvård. Barn med funktionsnedsättning upplever ofta begränsningar i sin delaktighet. Syfte: Att undersöka hur interventioner har utformats för att främja delaktighet hos barn med funktionsnedsättning samt om dessa interventioner har haft effekt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes i databaserna PubMed samt CINAHL plus. Resultat: Litteraturöversikten inkluderade tjugoåtta kvantitativa interventionsstudier, tio randomiserade kontrollerade studier (RCT), två pseudo RCT studier, nio jämförelsestudier samt sju fall/pilotstudier. Majoriteten av studierna innehöll interventioner inom ICF- komponenten aktivitet, där fitnessträning, bassängträning och målorienterad aktivitetsträning var vanligt förekommande. Tjugofyra av studierna hade utfallsmått inom ICF-komponenten delaktighet. Tjugotvå studier bedömdes vara av medelhög kvalitet, fem medelhög på gränsen till hög kvalitet samt en medelhög på gränsen låg kvalitet. Det sammanvägda vetenskapliga underlaget enligt GRADE bedömdes måttligt starkt för RCT studierna och begränsat för observationsstudierna. Slutsats: Interventionsinnehåll inom ICF-komponenten aktivitet med fokus på fysiska aktiviteter var vanligast förekommande, framför allt kondition- och styrketräning. Effekterna för interventioner inom ICF- komponenten aktivitet visade för lika stor andel studier på signifikanta effekter som ingen signifikant effekt på utfallsmåttet delaktighet. Interventionsupplägg varierade och likaså utvärderingsinstrument. Majoriteten av studierna var av medelhög kvalitet och evidensvärdet bedömdes som måttligt starkt för RCT studier och för observationsstudier som begränsat.  Nyckelord: Barn, funktionsnedsättning, delaktighet, interventioner

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om, och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter på förskolor. I undersökningen behandlas frågor som handlar om förskollärares erfarenheter av inkludering av barn med funktionshinder, hur det genomförs samt vilka utmaningar det kan innebära.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen har involverat fyra stycken förskollärare på två olika förskolor.   Resultatet visar att förskollärarna har någon erfarenhet av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar och att inkludering är något som upplevs som mycket betydelsefullt av förskollärarna som medverkar i denna undersökning. Trots det kan det vara svårt att genomföra verksamheten så att inkludering sker i praktiken, detta i synnerhet om det inte finns tillräckligt med resurser till de barn som har funktionsnedsättningar. Det visar sig vara en utmaning för samtliga förskollärare i undersökningen, men trots det försöker alla i så lång utsträckning det går att inkludera barnen. Det beror framförallt på viljan och förhållningssättet som pedagogerna har till inkludering, vilket gör att det prioriteras i verksamheten.   Även om resultatet inte går att generalisera pekar resultatet på att det på förskolor även i fortsättningen troligen skulle vara svårt att inkludera barn med funktionsnedsättningar om inte tillräckliga resurser finns.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning.</p><p>Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket <em>kan</em> sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter <em>varje</em> individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?   Metod Studien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity. Studien utgår från vetenskapsrådets etiska principer som har följts för att värna om respondenternas integritet.   Resultat Eleverna i gymnasiesärskolan upplevs ofta bli mer inaktiva, både under och utanför lektionstid. Den fysiska aktivitetsgraden uppfattas som ganska låg i relation till andra elever under idrottslektionerna då funktionsnedsättningar i större omfattning verkar bidra till lägre aktivitetsgrad. Adekvat stöd i form av utbildning och fortbildning för att undervisa elever med utvecklingsstörning upplevs brista hos lärarna. För att stödja eleverna försöker lärarna skapa motivation hos dem; peppa dem att delta aktivt, ha en tydlig struktur, liknande upplägg varje lektion, tydliga och enkla instruktioner som kan visas praktiskt samt förbereda eleverna på vad som komma skall. En del aktiviteter stödjer eleverna till att delta mer självständigt än andra. Enkla rörelser, övningar, lekar, spel fungerar bäst, där reglerna är korta, tydliga och enkla. Assistenterna ses som en nödvändig resurs som kan främja elevernas fysiska aktivitetsgrad om de är ombytta, engagerade, positiva, peppande och aktiva under lektionerna. För att främja elevernas fysiska aktivitetsgrad utanför lektionstid framkommer det som viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför god kontakt med föreningar är nödvändigt i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. För att eleverna ska utvecklas till att bli mer självständiga i fysiska sammanhang får eleverna olika verktyg (mediators) som att följa bilder, använda tidtagarur, följa ett schema eller ett träningsprogram m.m. Socialt samspel ses som värdefullt för elevernas fysiska och sociala utveckling men upplevs ibland som svårare, framförallt mellan elever som har autism.   Slutsats Motivation hos eleverna, pedagogiska anpassningar samt ombytta och aktiva assistenter kan sannolikt främja fysisk aktivitet på lektionstid. För att främja elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid är det viktigt att eleverna får möjlighet att möta föreningslivet i olika former varför man som lärare bör ha god kontakt med föreningar i syfte att lotsa ut eleverna i föreningslivet. En slutsats utifrån denna studie är att lärarens och assistenters stöd behövs i större utsträckning för att främja fysisk aktivitet. Samtidigt är det viktigt att eleverna får ”verktyg” för att kunna vara fysiskt aktiva på egen hand. Det sociala samspelet som ur ett sociokulturellt perspektiv ses som en viktig utgångspunkt för utveckling ses som värdefullt för främjandet av fysiskt aktivitet samtidigt som det ibland kan vara svårt att för vissa elever att samspela då de kan ha en nedsatt samspelsförmåga. / Abstract Aim The aim of the study was through a socio-cultural approach; examine the physical activity in P.E on upper special schools. The aim was also to analyze factors that could prevent or promote students to be physical active. The study is based on following questions: How do teachers perceive students' physical activity? What kind of support and resources do teachers use to promote students' physical activity? How do teachers perceive students' social interaction?   Method This study is based on six, qualitative semi-structured interviews with P.E teachers that are working in upper special schools in the central parts of Sweden. All interviews have been recorded on a Dictaphone. They have also been transcribed and processed thematically. The result of the study has been put into meaningful themes and all themes are based on three aspects from the socio-cultural perspective; scaffolding, mediators and shared activity. To protect the participant’s integrity during the study, we followed ethical principles.   Results The study shows that students with intellectual disabilities often become inactive during lessons and outside school. The physical activity seems therefore especially important for these students. The teachers perceived these students activity level as rather low comparing to students during P.E in ordinary school. The students’ impairments seem to be one factor that contributes to lower activity levels. Educational support to teach students with intellectual disabilities seems to fall short according to these P.E teachers. The P.E teachers try to motivate the students to participate. They give them peptalk and they try to have good structure during the lessons that also is quite alike time to time. Easy and clear instructions that P.E teachers visually can demonstrate seem to prepare and help these students to participate. Some activities can better than other activities support these students to be more independent. The keywords seem to be simple movements, exercises and games. The rules also have to be short, clear and simple. Assistants seem as a necessary resource that can promote students' physical activity. To do that the assistant have to be reversed, committed, positive, have a peppery spirit and be physical active during the P.E lessons. To promote the students to be physical active outside school it’s important that the students get opportunity to meet different kind of physical activities. The P.E teachers mean that it’s important to have good contact with sport associations to guide these students into the voluntary sector. To develop independent students in P.E class, these students need different kind of tools (mediators) like image that they could follow, watch, schedule, exerciseprogram etc. Social interaction seems by the teachers as a valuable thing, both for the students’ physical activity and for their social development. Social interaction can thou be difficult sometimes, especially among students who have autism.   Conclusions Motivated students, special adaptations and reversed and active assistants can probably promote physical activity among these students during P.E lesson. To promote physical activity outside school it’s important that these students get opportunity to meet the voluntary sector. Therefore P.E teachers have to have good contact with different sport associations so they can guide these students to a more physical active lifestyle. A conclusion from the study is that support from teachers and assistants are necessary to promote these students to be physical active in a higher level. It’s also important that these students get "tools" to develop their independent in P.E lessons. The social interaction seems important to promote physical activity even thou it sometimes can be difficult for some students to interact with other students.

No description available.