<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

No description available.

No description available.

The aim of this study was to describe how retired nurses, educated in Uppsala, and students at Uppsala University's nursing program experience the importance of vocation in education and career choice. None of the participants had experienced vocation as a reason for choosing nursing as a career. The main reason was instead a desire to work with people. They also expressed that it was a profession like any other. The retired nurses said that the education was something of an up-bringing with religious elements. The current students felt that religion was not represented in education, except when nursing theories were studied.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. En yrkeslegitimation tilldelas efter godkänd och genomförd utbildning på högskola eller universitet som bevis på att sjuksköterskeyrket är en profession. Som nyutexaminerade sjuksköterska saknas erfarenheter för att klara av ett självständigt arbete. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i arbetslivet samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar som alla är empiriska. Artiklarna hämtades från sökdatabasen Cinahl. Artiklarnas innehåll granskades av båda författarna för att urskilja likheter och olikheter i artiklarnas resultat samt undersökningsgrupp. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman, Upplevelser av förberedelserna, Upplevelser av stöd på arbetsplatsen, Upplevelser av rutiner och att organisera arbetet, utmaningar i kommunikation med patienter och anhöriga. Den metodologiska aspekten av undersökningsgruppen presenterades under en egen rubrik. Slutsats: Många delar är med och påverkar hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever det förta yrkesverksamma året, självförtroendet, stöd, introduktion samt den kliniska utbildningen.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en handledarmodell. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att använda reflektion tillsammans med sjuksköterskestudenter och att de använde reflektion för att sammanfatta dagen och även kontinuerligt i olika omvårdnadssituationer som uppstått. En förutsättning för att få en fungerande reflektion var att sjuksköterskorna hade tid till det. En annan faktor som påverkade användandet av reflektion var hur personkemin stämde överens mellan student och handledare. Alla sjuksköterskor var överens om att reflektion förde studentens lärande framåt genom att skapa förståelse kring olika omvårdnadssituationer. Slutsatsen var att de handledande sjuksköterskorna upplevde reflektion som positivt för studentens lärande och även för relationen mellan student och handledare. Tid för reflektion och ett tillåtande arbetsklimat, där kollegorna har förståelse för vad som krävs för att handleda, var dock förutsättningar för att lyckas.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.