Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. En yrkeslegitimation tilldelas efter godkänd och genomförd utbildning på högskola eller universitet som bevis på att sjuksköterskeyrket är en profession. Som nyutexaminerade sjuksköterska saknas erfarenheter för att klara av ett självständigt arbete. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i arbetslivet samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar som alla är empiriska. Artiklarna hämtades från sökdatabasen Cinahl. Artiklarnas innehåll granskades av båda författarna för att urskilja likheter och olikheter i artiklarnas resultat samt undersökningsgrupp. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman, Upplevelser av förberedelserna, Upplevelser av stöd på arbetsplatsen, Upplevelser av rutiner och att organisera arbetet, utmaningar i kommunikation med patienter och anhöriga. Den metodologiska aspekten av undersökningsgruppen presenterades under en egen rubrik. Slutsats: Många delar är med och påverkar hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever det förta yrkesverksamma året, självförtroendet, stöd, introduktion samt den kliniska utbildningen.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this study was to illuminate critical factors that facilitate respectively obstruct the novice nurse's development during her first year in the profession. The method used was a systematic literature review according to Goodman's model. The 8 qualitative scientific articles were scrutinized by using a form developed by Pedersen and Sigling (2002). The result shows that cognitive factors, stress, social factors as well as affective factors are critical during the novice nurse's first professional year. The results are related to Antonovsky's concept sense of coherence. / Syfte med denna studie var att få kunskap om vilka faktorer som gynnar respektive hindrar den nyutbildade sjuksköterskans utvecklig. Metoden var en systematisk litteratursökning med hjälp av Goodmans Modell. För att garantera god vetenskaplig kvalitet på de 8 kvalitativa artiklar som inkluderades i studien, används bedömningsformulär vid granskningen. Formuläret utarbetades av Pedersen och Sigling (2002). Resultatet av denna litteraturstudie visade att: kognitiva faktorer, stressfaktorer, sociala faktorer samt affektiva faktorer kan gynna respektive hindra den nyutbildade sjuksköterskans utveckling. Som teoretisk referensram användes Antonovskys KASAM-modell.

Det här arbetet är en systematisk litteraturöversikt för att förstå hur noviser i matematik lär sig utan några induktioner eller mentorskap i yrket. Arbetet inkluderar alla peer-reviewed artiklar i de akademiska tidskrifterna som är gjorda 2000–2021 och det resulterade i en systematisk litteraturgenomgång av 19 studier. Studierna gjorda inom relevant området är få och spridningen vad gäller fokusområdet av undersökningar är stor. Detta gör att det inte går att dra vare sig ämnesspecifika eller områdesspecifika slutsatser. Däremot finner jag genom litteraturöversikten att noviser har många utmaningar i yrket och att de har stor förmåga av att hantera utmaningarna samt att de utvecklas oavsett närvaron av mentorskap eller induktion. Genom den här undersökningen upptäcks att de genomgående faktorerna för novisers lärande och utveckling i yrket är diskussion och reflektionsprocess, oavsett utvecklingsområde. Studien diskuterar tillika lärarutbildningens roll.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie. Resultat: Den palliativa vården är komplex och resultaten beskriver nio faktorer. Dessa faktorer var professionell erfarenhet och kunskap, bristande professionell erfarenhet och kunskap, stärkande relationer, kollegialt stöd, bristande förmåga att hålla professionell distans, anhörigas förnekelse, bristande samarbete mellan sjuksköterska och läkare, holistisk omvårdnad och symtomkontroll samt bristande holistisk omvårdnad och symtomkontroll. Dessa faktorer påverkade sjuksköterskans upplevelse både positivt och negativt. Positivaupplevelser var att finna mening i sitt arbete, tillfredställelse, personlig utveckling och bekräftelse. Negativa upplevelser var meningslöshet, stress, otillräcklighet och oro. / Palliative care is a special kind of care that focuses on giving relief care to patients that are living with life threatening diseases. The disease is no longer in focus in palliative care and it is therefore offered to people who have an incurable life threatening disease. It focuses on relieving the patient’s discomfort and suffering, increase wellbeing and create conditions for an increased quality of life. Aim: The aim was to describe factors that influence on nurse’s experience of palliative care. Method: In order to give an objective and systematic conclusion of the current knowledge a literature study was chosen. Result: The palliative care is complex and nine factors emerged that play an important role in the nurse's experiences of palliative care. These factors were professional experience and skills, lack of professional experience and skills, strengthening relationships, co-worker support, and lack of ability to keep a professional distance, relative’s denial, lack of cooperation between the nurses and doctors, holistic care and symptom control and lack of holistic care and symptom control. These factors influenced nurse’s experiences, both positive and negative. Positive experiences were to find meaning in their work, satisfaction, personal development and confirmation. Meaningless, stress, inadequacy and anxiety were negative experiences.

<p>Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. <strong>Metod: </strong>För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie. <strong>Resultat:</strong> Den palliativa vården är komplex och resultaten beskriver nio faktorer. Dessa faktorer var professionell erfarenhet och kunskap, bristande professionell erfarenhet och kunskap, stärkande relationer, kollegialt stöd, bristande förmåga att hålla professionell distans, anhörigas förnekelse, bristande samarbete mellan sjuksköterska och läkare, holistisk omvårdnad och symtomkontroll samt bristande holistisk omvårdnad och symtomkontroll. Dessa faktorer påverkade sjuksköterskans upplevelse både positivt och negativt. Positivaupplevelser var att finna mening i sitt arbete, tillfredställelse, personlig utveckling och bekräftelse. Negativa upplevelser var meningslöshet, stress, otillräcklighet och oro.</p> / <p>Palliative care is a special kind of care that focuses on giving relief care to patients that are living with life threatening diseases. The disease is no longer in focus in palliative care and it is therefore offered to people who have an incurable life threatening disease. It focuses on relieving the patient’s discomfort and suffering, increase wellbeing and create conditions for an increased quality of life. <strong>Aim</strong>: The aim was to describe factors that influence on nurse’s experience of palliative care. <strong>Method: </strong>In order to give an objective and systematic conclusion of the current knowledge a literature study was chosen. <strong>Result</strong>: The palliative care is complex and nine factors emerged that play an important role in the nurse's experiences of palliative care. These factors were professional experience and skills, lack of professional experience and skills, strengthening relationships, co-worker support, and lack of ability to keep a professional distance, relative’s denial, lack of cooperation between the nurses and doctors, holistic care and symptom control and lack of holistic care and symptom control. These factors influenced nurse’s experiences, both positive and negative. Positive experiences were to find meaning in their work, satisfaction, personal development and confirmation. Meaningless, stress, inadequacy and anxiety were negative experiences.</p>