No description available.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.