Bakgrund: Att legitimerad sjuksköterska förväntas klara av att arbeta utifrån sina specifika kompetenser. Som nyexaminerad sjuksköterska saknas oftast erfarenhet inom ett antal områden vilket kan påverka den nyexaminerade sjuksköterskans arbete negativt. Syftet: var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första året som yrkesverksam. Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades tolv artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Erfarenheterna sjuksköterskorna hade presenterades utifrån Duchschers transitionsmodell doing, being och knowing. Sjuksköterskorna upplevde ett stor steg mellan utbildning och klinisk praxis. De kände en osäkerhet och rädsla över att göra fel vilket hade en negativ inverkan på självförtroendet. Att känna sig accepterad av kollegorna och få det stöd de behövde var viktigt för att uppnå en bra inskolning på arbetsplatsen. Diskussion: Den bristande kunskap och erfarenhet de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Därför skulle simuleringar kunna användas för att skapa en säker miljö där sjuksköterskorna får möjlighet att öva på verklighetstrogna situationer. Slutsats: Genom en bra inskolning, positiv feedback, och stöttning från kollegorna ökade deras kunskap och självförtroende. Misstag, bristande stöd och handledning ledde istället till motsatsen och hämmade utvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Det är väl beforskat att stress är vanligt förekommande bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga stressnivåer är allmänt accepterat inom hälso- och sjukvården. Upplevelsen av stress påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Att vara sjuksköterska innebär stort ansvar och arbetet utförs ofta under tidspress. Krävande och komplexa vårdsituationer medför att det ställs höga krav på professionen. Sjuksköterskor har ansvaret för omvårdnaden av patienter och förväntas besitta kunskaper om medicinska tillstånd och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och stress kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året inom slutenvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och vetenskapliga studier söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt tio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet. De utvalda vetenskapliga studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys samt sammanställdes till ett enhetligt resultat. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Osäkerhet i yrkesrollen, Relationers betydelse samt Arbetsmiljöns påverkan. Utifrån dessa uppkom sju subteman. Konklusion: Kunskap om stress, dess effekter samt strategier för att hantera stress saknades hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det fanns ett behov av att känna sig accepterad och en önskan om mer stöd i övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Att arbetsgivare och utbildningsansvariga är medvetna om den upplevda stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan leda till en bättre introduktion till yrkesrollen. Ytterligare studier bör göras i syfte att ta reda på hur den första tiden i yrket kan förbättras för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, första året, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, övergång. / Background: It is well researched that stress is common among newly graduated nurses. High levels of stress are widely accepted in healthcare. The experience of stress affects the individual both physically and mentally. Being a nurse involves a lot of responsibility and the work is often carried out under time pressure. Demanding and complex care situations mean that high demands are placed on the profession. Nurses are responsible for the care of patients and are expected to have knowledge of medical conditions as well as nursing care. High workload and stress can put patient safety at risk. Aim: The purpose of this literature study was to investigate newly graduated nurses’ experiences of stress in their first professional year at inpatient care. Methods: A qualitative literature study was conducted and research articles were searched in the databases CINAHL and PubMed and a total of ten research articles were included in the results. The results of the selected research articles were examined according to SBU’s template and analyzed with content analysis and compiled into a consistent result. Results: The results revealed three categories: Insecurity in the professional role, the Importance of relationships and the Impact of the work environment. Based on these, seven subcategories emerged. Conclusions: Knowledge of stress, its effects and strategies for managing stress was lacking in newly graduated nurses. There was a need to feel accepted and a desire for more support in the transition from student to registered nurse. The fact that employers and education managers are aware of the perceived stress of newly graduated nurses can lead to a better introduction to the professional role. Further studies should be carried out in order to find out how the first time in the profession can be improved for the newly graduated nurses. Keywords: Experience, first year, newly graduated nurses, transition, work related stress.

Introduktion/Bakgrund: Brist på sjuksköterskor är ett internationellt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor överväger att lämna arbetet eller yrket under det första yrkesverksamma året. De förväntas ta samma ansvar som rutinerade sjuksköterskor, trots att de ofta saknar nödvändig klinisk erfarenhet och kompetens. Nyutexaminerade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus där patienter med akuta och komplexa tillstånd vårdas. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året på sjukhus. Metod: Litteraturstudie som utförts i enlighet med nio steg av Polit och Beck (2021). Databassökningar genomfördes i CINAHL, PsycInfo samt PubMed och urvalet genererade åtta vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tillhörande underteman; Utmaningar (För stort ansvar i relation till erfarenhet och kompetens och Tidsbrist) samt Stöd (Positiva erfarenheter av handledning, Negativa erfarenheter av handledning och Introduktionsprogram). Slutsats: Det första yrkesverksamma året på sjukhus är en utmanade period för nyutexaminerade sjuksköterskor. De upplevde brist på erfarenhet och kompetens samt tidsbrist. Erfarenheter av stöd från handledare och introduktionsprogram bidrog till trygghet och utveckling. Bristande stöd och negativt bemötande från handledare orsakade sänkt självförtroende.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige utexamineras årligen drygt 4000 nya sjuksköterskor från en utbildning som kombinerar yrkesexamen och akademisk examen. Den första tiden i yrket kan upplevas påfrestande och stressig. Det är under denna tid som stöd är av stor vikt. Sjuksköterskans kliniska utövande och ansvars-område, omvårdnad, beskrivs som ett vitt begrepp med många dimensioner.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under det första året inom somatisk vård.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Patricia Benners modell har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad under deras första år. Resultatet delas in i två teman med underliggande kategorier. Positiva upplevelser handlade bland annat om att kunna prioritera, lärande, klinisk kompetens, ett gott stöd samt fördelar med minskat stöd och tillfredsställande patientrelation. Negativa upplevelser handlade bland annat om svårigheter i prioritering, osäkerhet i patientrelationen och ett påfrestande ansvar men också brist på tid, stöd, kunskap och kliniska färdigheter.Diskussion: Trots många negativa upplevelser så visade resultaten på att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha många positiva upplevelser under första året, som på ett passande sätt kan appliceras till Benners modell. Det visade sig dessutom att de nyutexaminerade uppvisade kompetenser som Benner beskriver i sina domäner. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser.Nyckelord: nyutexaminerade sjuksköterskor, omvårdnad, upplevelser, första året / Abstract Background: Every year nearly 4000 new nurses graduate in Sweden from an education that combines both a professional and an academic degree. The first time as a nurse can be experienced as testing and stressful. During this period support is of great importance. A nurse’s clinical exercise and responsibility, nursing, is described as a wide term with many dimensions.Aim: To describe new graduate nurses experiences of nursing during their first year in somatic care.                  Method: A literature review was carried out in which twelve scientific articles were analyzed with qualitative content analysis. Patricia Benner has been used as theoretical basis.Results: New graduate nurses can have both positive and negative experiences of nursing during their first year. The result can be divided into two themes with underlying categories. Positive experiences included being able to prioritize, learning, clinical competence, support and advantages with less support and satisfying patient-relation. Negative experiences included difficulties in prioritizing, uncertainty in the patient-relation and a trying responsibility but also lack of time, support, knowledge and clinical skills.Discussion: Although many negative experiences, the results showed that new graduate nurses can have many positive experiences during their first year, which can be applied to Benners model. It was found that the graduates had the skills that Benner describes in her domains. The results revealed a multifaceted picture of new graduate nurse’s experiences. Keywords: new graduate nurses, nursing, experiences, first year

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från student till yrkesutövningen som skrämmande. Det är av vikt att de praktiska utbildningsplatserna till studenterna ska finnas tillgängliga med resurser för praktisk utbildning och handledning. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteratur studie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Sex kategorier framkom: Farhågorna i den nya yrkesrollen; Att känna sig redo i den nya yrkesrollen; Arbetskläder- ökad status; Otillräcklig erfarenhet; Stressig arbetsmiljö och Brist på stöd och handledning. Diskussion: De tre viktigaste fynden var otillräcklig erfarenhet, stressig arbetsmiljö samt brist på stöd och handledning. Att vara oerfaren i den nya rollen upplevdes som en jobbig period. Konflikter i teamet ledde till stress och hälsoproblem. De nyutexaminerade sjuksköterskorna uttryckte en önskan om bättre handledning och stöd. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd och handledning i form av introduktionsprogram under första året. / Background: Newly qualified nurses are experiencing the transition from student to profession as appalling. It is important that the training places to students shall be available resources for training and introduction. Aim: To highlight the newly graduated nurses ' experiences of their first year in their profession. Method: General literature study in which 14 scientific articles were reviewed Findings: Six categories were found: Fears of the new professional role; To feel ready in the new professional role; Uniform- increased status; Insufficient experience; Stressful work environment and Lack of support and tutoring.Discussion: The three most important findings was insufficient experience, stressful work environment and lack of support and tutoring. Being inexperienced in the new role was perceived as a tough period. Conflicts in the team led to stress and health problems. The newly graduated nurses expressed a desire for better guidance and support. Conclusion: Newly graduated nurses need support and guidance in the form of introduction program during the first year.

Bakgrund: I dagens samhälle ställs det höga krav på sjuksköterskans kompetens och förmåga att hantera komplexa situationer. Sverige har i dagsläget en brist på sjuksköterskor och arbetsbelastningen inom vården är hög. För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan det bli en utmaning att motsvara de höga krav som ställs på dem då dem saknar erfarenhet i den kliniska verkligheten.     Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av deras första år som verksamma i en sjukhusmiljö.   Metod: En litteraturstudie utifrån en systematisk datainsamling. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.    Resultat: Kategorierna som presenterades i resultatet var arbetsmiljö och professionell utveckling. I resultatet framkom det att god samarbetsförmåga och kommunikation i teamet har en positiv inverkan på arbetsmiljön. Arbetsbelastningen erfors omfattande och utmanande vilket kunde framkalla stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Viktigt för den professionella utvecklingen var stöd och feedback från kollegor då detta erfors öka deras självförtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor erfor även att deras självförtroende ökade genom kliniska erfarenheter.    Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljön och den professionella utvecklingen inverkade på hur nyutexaminerade sjuksköterskor erfor sitt första år. Desto fler erfarenheter de fick desto mer ökade självförtroendet i deras nya yrkesroll och utvecklingen från novis till expert möjliggjordes.

Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180 högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. / Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180 higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.

Bakgrund: Känslorna kring att bli moder för första gången är många, allt frånglädje till negativa känslor. Många mödrar är oroliga över barnets välmående samtkring om de beter sig normalt, och behöver stöd och bekräftelse på att de tar handom sitt barn på rätt sätt. Detta stöd kallas för det individuella stödet och det fårföräldrarna via barnhälsovårdssjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa förstagångsmödrars upplevelser av stödfrån barnhälsovårdssjuksköterskan under barnets första levnadsår.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med sjuförstagångsmödrar. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att hamna mittemellan,Tillgänglighet, BHV - en öppen famn och Det sociala nätverket.Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är bra på att stötta mödrar i sittföräldraskap. Mer stöd hade kunnat ges första veckan kring vart familjerna skavända sig, tills barnhälsovården helt tagit över. Det är en stor trygghet attbarnhälsovården finns att vända sig till. Att ha en föräldragrupp betyder mycketför mödrar, att kunna stötta varandra och umgås med mödrar i samma situation. / Background: The feelings of being a mother for the first time are many, fromhappiness to negative feelings. Many mothers are worried about the child´swellbeing and if the child acts normally, and needs support and confirmation thatthey take care of the child in the right way. This support is called the individualsupport and the parents get it through the child health nurse.Aim: The aim of the study was to illustrate first time mothers experiences ofsupport from the child health nurse during the child´s first year.Method: A qualitative semi-structured interviewstudy were conducted with sevenfirst time mothers. The data was analysed through thematic content analysis.Result: The analysis work were resulted in four categories: To be inbetween,Accessibility, CHC – an open arm and The social network.Conclusion: The child health nurses are good at supporting mothers in theirparenthood. It would be good to give more support the first week, so the familiesknow where to turn to, until the child health clinic fully taken over. It is a bigsafety to be able to turn to the child health clinic. To have a parent group means alot to mothers, to be able to support each other and keep company with mothers inthe same situation.