<p>Syftet med denna studie var att<strong> </strong>studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.</p>

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Det fria skolvalet syftade till att bidra till ökad valfrihet för elever dock försvårade ett ökat utbud för elever att fatta väl underbyggda gymnasieval. Studiens utgångspunkt var att få ökad insikt i hur elever resonerade kring sitt gymnasieval i ett retrospektivt perspektiv. Studien syftade till att få fördjupad förståelse om hur gymnasieelever reflekterade över hur sitt gymnasieval blev. Centralt var elevernas tankar, känslor samt den sociala bakgrundens påverkan. Som teoretisk utgångspunkt användes Careership teorin samt Giddens identitetsbegrepp. Studien hade en kvalitativ metod och åtta gymnasieelever i årskurs 3 intervjuades. Studiens resultat visade att eleverna upplevde ökad osäkerhet vid flera tänkbara utbildningsalternativ, eleverna var omedvetna om den sociala bakgrundens påverkan i gymnasievalet samt att eleverna som valt gymnasieprogram utifrån intresse överlag var nöjda med sitt gymnasieval.

Det här arbetet är en systematisk litteraturöversikt för att förstå hur noviser i matematik lär sig utan några induktioner eller mentorskap i yrket. Arbetet inkluderar alla peer-reviewed artiklar i de akademiska tidskrifterna som är gjorda 2000–2021 och det resulterade i en systematisk litteraturgenomgång av 19 studier. Studierna gjorda inom relevant området är få och spridningen vad gäller fokusområdet av undersökningar är stor. Detta gör att det inte går att dra vare sig ämnesspecifika eller områdesspecifika slutsatser. Däremot finner jag genom litteraturöversikten att noviser har många utmaningar i yrket och att de har stor förmåga av att hantera utmaningarna samt att de utvecklas oavsett närvaron av mentorskap eller induktion. Genom den här undersökningen upptäcks att de genomgående faktorerna för novisers lärande och utveckling i yrket är diskussion och reflektionsprocess, oavsett utvecklingsområde. Studien diskuterar tillika lärarutbildningens roll.