Detta examensarbete ingår i utbildningen studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om på vilka sätt föräldrar till elever i årskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen från föräldrarnas perspektiv motiveras utifrån att de är ett stort stöd för eleverna och påverkar dem inför gymnasievalet. Det är därmed viktigt att föräldrarna får en bra och aktuell information. Arbetet ingår även i en större kartläggning av studie- och yrkesvägledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ”LikaOlika”.För att fatta ett väl underbyggt beslut för val till gymnasiet är det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig själv och kunskap om alternativen. Studier och min egen erfarenhet visar att många elever har bristande beslutskunskap. Många elever är också omogna och har svårt att själv söka information trots den nya tekniken. Flera studier visar att föräldrarna är de som betyder mest och påverkar eleverna i deras gymnasieval. Ett exempel på en omvärldsförändring som har skett som bl a påverkar vägledningen, är att det har utvecklats en ny teknik som gör det möjligt att kommunicera på ett helt nya sätt. Eftersom föräldrarna mer eller mindre påverkar eleverna i sitt val till gymnasiet är det viktigt att de har möjlighet att skaffa sig aktuell information om deras barns gymnasieval. Jag vill därför utifrån ovanstående bakgrund ta reda på hur föräldrarna har erhållit och önskar att få information om gymnasievalet. För att uppnå syftet söker jag svar på vilket eller vilka sätt föräldrarna har delgivits information om gymnasievalet, om de är nöjda med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information samt på vilket sätt de önskar att ta del av information om gymnasievalet. För att samla in data som ska ligga till grund för resultatredovisningen har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Urvalet har bestått av 150 föräldrar till elever i årskurs nio, Linköpings kommunala skolor. Det externa bortfallet är cirka 33 %. Den litteratur som ligger till grund för arbetet är ett examensarbete; Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter på högstadieskolor i Skåne , studier som belyser omvärldsförändringar som har påverkat vägledningen , en publikation från SCB; Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 samt litteratur som belyser Internetrevolutionen utifrån ett media- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv .Resultat från min undersökning visar att majoriteten av de föräldrar som har besvarat enkäten är kvinnor och mellan 41-50 år gamla. Nästan alla enkätdeltagare är arbetstagare och har högskole- och/eller gymnasieutbildning. De informationssätt om gymnasievalet som har dominerat är informationsblad/broschyr, öppet hus och föräldramöte. En relativt stor del av föräldrarna har fått information via utvecklingssamtal med lärare och cirka en tredjedel har fått information via Internet.Resultatet visar att de flesta är mer eller mindre nöjda med den information som finns på Internet och de möjligheter som har getts dem att skaffa sig information. De flesta anser också att de har fått den faktainformation om gymnasievalet som de behöver. Majoriteten anser att de inte skulle behöva mer hjälp från skolans studievägledare. På frågeställningen om på vilket sätt föräldrar önskar att ta del av information visar resultatet att många vill ha information via öppet hus på gymnasieskola. Önskan om föräldramöte och Internet går isär, de flesta vill mer eller mindre ha det. Många instämmer till stor del och delvis i önskan att ta del av information via e-post men cirka 30 % instämmer inte i påståendet. Liknande resultat visar frågan om telefon. En klar majoritet vill inte ta hjälp av chatt. Majoriteten vill helt, till stor del och delvis få information via ett personligt möte med studie- och yrkesvägledare, endast 7 % är instämmer inte i påståendet.Kvällstid och dagtid är för många föräldrar en bra tid för kontakt och information från skolan, helger är desto sämre.I analysen dras paralleller med resultaten och litteraturstudier. I diskussionen resoneras kring analysen och även den praktiska tillämpningen av mitt examensarbete tas upp. I analysen diskuteras att resultatet till viss del är motsägelsefull när det gäller hur nöjda föräldrarna är med den information och de möjligheter som de har fått att skaffa sig information. Jag tolkar mina resultat att öppet hus och personlig träff med studievägledare är önskvärt i framtiden. Utvecklingssamtal i samarbete med lärare kan vara ett komplement till eller ersätta personlig träff med studievägledare. Det traditionella informationssättet föräldramöte är också ett användbart informationssätt i framtiden, dock med viss förbättring. Jag reflekterar över varför de nyare kommunikationsteknikerna inte är önskvärda i den utsträckning som förväntats, med tanke på tidigare studier och undersökningens resultat som visar att många har tillgång till och i stor utsträckning använder sig av datorn, Internet, e-post och telefon. Jag finner även att Internet är en positiv informationskälla men att webbsidorna i sammanhanget troligtvis kan förbättras. Chatt är inte aktuellt i sammanhanget idag men kan möjligtvis bli användbart i framtiden.E-post och telefon måste mer frekvent erbjudas föräldrarna om det ska vara ett användbart informationssätt. Informationsblad kommer säkerligen att användas i framtiden. Resultat från undersökningen visar att även dagtid kan vara en bra tidpunkt på dygnet att delge information till föräldrarna. Denna möjlighet kan bidra till att fler föräldrar kan ta del av information om gymnasievalet vilket är viktigt.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur kön och idrottstillhörighet påverkar valet av studieprogram på en gymnasieskola med tydlig idrottsprofil. Och samtidigt att se om skolan på något strukturellt sett också påverkas av detta val av idrottsinriktning. I fokus för studien stod Sveriges Största Idrottsgymnasium – Celsiusskolan i Uppsala. Där det empiriska materialet bestått av 730 elever från 20 olika idrotter och hur de under de senaste fem åren fördelat sig på skolans studieprogram. På Celsiusskolan har det under perioden varit möjligt att kombinera denna elitidrottssatsning med Handelsprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet, Ekonomiprogrammet och det Naturvetenskapliga programmet. Metoden för att analysera materialet har inledningsvis bestått i statistiska analyser för att synliggöra skillnader och finna samband, mellan idrottstillhörighet, kön och programval. Även statistik på lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter har gjorts. I flera fall har även jämförelser gjorts utifrån olika former av rikssnitt, i avsikt att finna på vilka sätt skolan skiljer sig jämfört med skolor utan denna idrottsinriktning. Efter att de statistiska sambanden tydliggjorts har begrepp från Pierre Bourdieu anlagts där man har försökt att utifrån ett mer sociologiskt perspektiv finna troliga sätt att förklara de samband som framkommit. Resultatet har visat att strukturer från idrotternas värld bärs med in i skolmiljön, där stora idrotter i Sverige också blir stora sett till antal elever på skolan. I de idrotter som i Sverige har många eller få utövare som exempelvis är tjejer/kvinnor blir således könsfördelningen för samma idrott densamma på skolan. Detta gör att skolans könsfördelning i stor utsträckning påverkats av vilka idrotter man har valt att ha. Tilldelningen av antal platser för de respektive idrotterna bestäms av varje idrotts specialidrottsförbund, vilket gör att skolan i praktiken inte kan påverka sin könsfördelning efter att de valt vilka idrotter de vill bedriva verksamhet inom. Här har vi funnit en förklaring som ligger utanför skolans påverkansgrad, frågan om varför skolans könsfördelning avviker från rikssnittet. Utifrån de val av studieprogram eleverna gjort, har det också varit möjligt att konstatera att kön inte är en predikator för programvalet i någon större omfattning. Däremot har det påvisats tydliga kopplingar mellan vissa idrotter i kombination med vissa studieprogram. Samband med hög grad av positiv signifikans har exempelvis gått att finna för följande kombinationer: orienterare, simmare, friidrottare och basketspelare är överrepresenterade på Naturvetenskapsprogrammet, golfspelare och bandyspelare är på samma sätt överrepresenterade på Ekonomiprogrammet, fotbollsspelare på Samhällsvetenskapsprogrammet och amerikansk fotboll på Handels-programmet. Vidare synliggörs olika tendenser beträffande programval utifrån en uppdelning mellan elever från lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter. Materialet har påvisat flertalet starka statistiska samband, dock utan att ha kunnat bevisa vilken del som är den oberoende och därmed den utlösande faktorn. Dock talar resultatet för att orsaken rimligtvis går att finna i utövarnas bakgrund. Både vad det gäller val av idrott, men även resultat och resonemang om valet av studievägar hos familjerna. Där föräldrarnas utbildningsnivå och grad av kulturellt och ekonomiskt kapital kan vara vägledande i sökandet efter troliga förklaringsmodeller för de samband som här blivit synliga. Samtidigt kan konstateras att då en idrottslig selektering görs först, för att en idrottare ska kunna bli antagen, vilket sedan följs av en ansökan till studieprogram blir ansökningsförfarandet till studieprogrammet långt ifrån normalt i den bemärkelsen att personen endast har fyra studieprogram att välja på, vilket gör att valet kanske inte alla gånger speglar ens första önskan, utan det som passar bäst av det begränsade utbudet. Resultatet väcker frågor om vad i en sådan här miljö som går att påverka eller som är någon vits att försöka förändra utifrån gymnasieskolans ansvarsområde eller om skolan ska acceptera konsekvenserna och rikta sin energi till att göra bästa tänkbara verksamhet för eleverna på plats. Dessutom är det rimligt att fråga sig om dessa samband är ett problem eller inte, då andelen som avslutar sina gymnasiestudier i förtid på Celsiusskolan är långt under det normala, vilket rimligtvis kan tolkas som att eleverna är nöjda.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har.För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program. De är mycket självständiga i sitt val. / Applying to MedieprogrammetA analysis of factors effecting students preference

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Målet med vårt arbete är även att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarföräldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter.Det som vi har kommit fram till i vårt arbete är att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, är aktiva i valprocessen genom att vara där för att lyssna och stötta sina barn. De föräldrar som vi har intervjuat uppger att de för det mesta låter barnen bestämma själv. Det största hindret i deras medverkan är det faktum att de inte behärskar det svenska språket väl. Andra hinder har varit brist på information från skolans/studie- och yrkesvägledarens sida angående skolsystemet i sig och hur gymnasievalsprocessen går till. Slutsatsen som vi kan dra efter vårt arbete är att studie- och yrkesvägledaren spelar en oerhört viktig roll för den grupp som vi har undersökt. Föräldrarna efterlyser mer kontakt med skolan och de vill gärna ta del av mer information angående gymnasievalsprocessen och allt vad denna innebär. Som vägledare bör man lägga ner lite mer tid och energi på invandrarföräldrar, framförallt de nyanlända föräldrarna. Detta kan man göra på olika sätt, bland annat genom att anordna infomöten där både föräldrar och elever är med.

Sociala modeller är idag dominerande som förklaringsmodell för könsskillnaderna över elevers förstahandsval till gymnasiet. Den slutsats sociala modeller ofta landar i är att berörda gymnasieprogram är otillräckligt jämställda. Detta leder till åtgärder som uppfattas "feminisera" den svenska skolan och gå ut över pojkarnas betyg. När könsskillnaderna istället förklaras genom biologiska modeller försvinner imperativet att ytterligare feminisera. I detta examensarbete undersöks därför om de sociala modellerna verkligen bör ha tolkningsföreträde, genom att undersöka statistik och genom två litteratursökningar. Resultaten visar att biologiska modeller presenterar en trovärdig alternativ tolkning genom en modell som heter dynamiska system. Examensarbetet avslutar med att argumentera för att fynd inom jämställdhetsforskningen bör tolkas både utifrån sociala och biologiska modeller.

I det här examensarbetet lyfter vi problemet med kompisval i samband med när elever söker till gymnasiet. Kompisval är när en elev söker sig till ett gymnasieprogram som hen egentligen inte är intresserad av, utan i stället väljer det för att en kompis valt det. Det kan vara flera faktorer som spelar in, en begränsad handlingshorisont skapad av elevens habitus eller kapital gör att skolungdomar vill välja samma som andra elever i en liknande situation. Det kan också vara osäkerheten att börja i en ny skola där ungdomarna behöver känna tryggheten av att läsa samma program som en kompis från grundskolan. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där 262 elever från både studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram deltog. De fick alla svara på samma enkät och det är de här elevernas upplevelser av hur gymnasievalet gick till som legat som grund för vårt arbete. Vi undersökte i vilken utsträckning det sker kompisval bland eleverna och genom en serie av frågor fördjupade vi oss i de faktorer som påverkade dem när de gjorde sitt gymnasieval. Den tidigare forskning vi lyfter fram påvisar tydligt de negativa konsekvenser som ett fel val av utbildning har för en individ. Det är också mycket av den tidigare forskningen som beskriver hur det går till när eleverna gör sitt gymnasieval och den process de går igenom. Konsekvenserna av att göra ett kompisval är något som kan påverka individen även långt in i vuxenlivet.

Gymnasievalet är något som är väldigt stort för många elever i årskurs nio. Valet kan spela en stor roll i elevernas framtid och det är därför viktigt att deras val är väl underbyggda. Dock finns det många influenser som påverkar eleverna i deras val, så som föräldrar eller upplevt genus.  Syftet med vår studie är att undersöka hur årskurs nio elever upplever föräldrars påverkan på deras gymnasieval. Studien ämnar att besvara följande frågeställningar: - Hur upplever ungdomar att deras föräldrar påverkar deras gymnasieval? - Finns det någon skillnad i föräldrarnas påverkan beroende på barnets upplevda genus? Studien utgår ifrån två teoretiska teorier såsom Patton & McMahon teori om STF-modellen och Linda S. Gottfredson teori om begränsningar och kompromisser. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ sådan i form av fokusgruppsintervjuer. Utifrån vårt insamlade material kan vi se att eleverna upplever en viss påverkan från föräldrarna på deras gymnasieval, men att denna föräldrapåverkan inte utgår från elevernas upplevda genus. Vi tycker oss se att det finns en subtil påverkan som eleverna inte är medvetna om som handlar om vilket gymnasieprogram eller skola de ska välja.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

Det fria skolvalet syftade till att bidra till ökad valfrihet för elever dock försvårade ett ökat utbud för elever att fatta väl underbyggda gymnasieval. Studiens utgångspunkt var att få ökad insikt i hur elever resonerade kring sitt gymnasieval i ett retrospektivt perspektiv. Studien syftade till att få fördjupad förståelse om hur gymnasieelever reflekterade över hur sitt gymnasieval blev. Centralt var elevernas tankar, känslor samt den sociala bakgrundens påverkan. Som teoretisk utgångspunkt användes Careership teorin samt Giddens identitetsbegrepp. Studien hade en kvalitativ metod och åtta gymnasieelever i årskurs 3 intervjuades. Studiens resultat visade att eleverna upplevde ökad osäkerhet vid flera tänkbara utbildningsalternativ, eleverna var omedvetna om den sociala bakgrundens påverkan i gymnasievalet samt att eleverna som valt gymnasieprogram utifrån intresse överlag var nöjda med sitt gymnasieval.