• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 302
  • 1
  • Tagged with
  • 303
  • 180
  • 129
  • 123
  • 90
  • 55
  • 52
  • 50
  • 41
  • 36
  • 32
  • 27
  • 23
  • 22
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ungdomars vägledning till utbildningen Bygg- och Anläggning : En studie i hur elever reflekterar kring sitt val av utbildning

Björkman, Kenneth January 2012 (has links)
No description available.
2

Mångkulturell vägledning - särskiljande eller inkluderande? : En studie om vägledares syn på begreppet mångkulturell vägledning

Theodoridou, Voula, St Clair Maitland, Rita Unknown Date (has links)
No description available.
3

Vems ansvar? : Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter från två perspektiv

Larsson, Ulrika, Nossbring, Carolin January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och rektorer såg på studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och hur deras uppfattning av arbetsuppgifter stämde överens med Skolverkets allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet var också att undersöka hur skolorna arbetade med vägledning i vid bemärkelse utifrån organisation och profession. Studien var en kvalitativ studie och intervjuer var den valda metoden för insamling av data. I studien deltog åtta informanter. Informanterna bestod av fyra studie- och yrkesvägledare och fyra rektorer som arbetade på olika skolor i två olika kommuner. Vi kom i studien fram till att det inte skilde sig nämnvärt vad det gäller studie- och yrkesvägledarnas och rektorernas syn på vilka arbetsuppgifter en studie-och yrkesvägledare hade. En samstämmighet mellan dessa professioner gällde även den vägledning som bedrevs i snäv bemärkelse. Här tyckte båda grupperna att arbetet följde Skolverkets allmänna råd. Arbetet med vägledning i vid bemärkelse behövde dock utvecklas ansåg båda yrkesgrupperna.
4

Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ur ett elevperspektiv : En kvantitativ studie

Johansson, Cenitha January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattat studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. Jag ville undersöka vilka förväntningar som funnits hos eleverna och vilka erfarenheter de hade, samt vad de ansåg varit bra respektive mindre bra och vad de ansåg hade kunnat förbättras. Studien är kvantitativ och enkäter delades ut till elever i fyra olika klasser under mars 2013. Resultatet visade på att eleverna överlag kände sig nöjda med studie- och yrkesvägledningen de tagit del av på grundskolan. Många elever framförde dock en viss kritik mot tillgången på denna, främst genom att studie- och yrkesvägledaren sällan hade funnits på plats på skolan. De förväntningar som funnits hos eleverna var att de på något sätt skulle få stöd och hjälp för att kunna välja rätt program på gymnasiet. På flera ställen i enkätundersökningen framkom att eleverna ansåg att de vägledande insatserna borde starta tidigare än i årskurs 9.
5

Börja om från början : En intervjustudie om vägledning på SFI med fokus på vägledarens färdigheter

Wallin, Sanna January 2016 (has links)
Studiens syfte är att beskriva vägledning på SFI i en kommun och vilka färdigheter som krävs för arbetet ur vägledarperspektiv. Sex utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma inom SFI-skolor samt kommunens antagningsenhet har intervjuats. Arbetets ansats är kvalitativ och intervjuerna har varit semistrukturerade. Resultatet analyseras utifrån Careership-teorin och Vance R. Peavys konstruktivistiska tankegångar om interkulturell vägledning. Resultatet visar att vägledning på SFI till stor del handlar om att delge information och besitta en interkulturell kompetens samt en förmåga att skapa kommunikation utan att den sökande helt behärskar svenska språket. Vägledarnas roll behöver tydliggöras för både kolleger och sökande och tid är en nyckelaspekt för framgångsrik vägledning. De sökandes utbildningsbakgrund påverkar vägledningen i hög grad och vägledarens roll blir viktig både som kunskapskälla och medmänniska. Vägledarna blir förvaltare av både kulturellt och socialt kapital som de har ett visst ansvar för att portionera ut till de sökande. SFI-verksamheten kan ses som ett fält där vägledare har en svag position då deras uppdrag ofta är otydligt och inte alltid ges tillräckliga resurser. I relation till de sökande har vägledarna dock en stark position då de besitter kapital som de studerande behöver för att stärka sina egna positioner och kunna börja om från början.
6

Att agera "spjutspets" : - en analys av en funktion knuten till en kompetensutveckling inom äldreomsorgen

Johansson, Marie January 2009 (has links)
<p>The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.</p>
7

Diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet : Några rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos

Zeller Tiilikainen, Ylva, Hagberg, Ylva January 2013 (has links)
Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner. Resultatet visade att flera ramfaktorer påverkar rektorers inställning och förhållningssätt till diagnosen. Det framkom att rektors kunskap, skolans kultur, arbetssättets organisering, ekonomiska faktorer och den nya skollagen var faktorer som i ett komplext förhållande påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Rektors syn på sitt ansvar, samarbete och kommunikation var också ramfaktorer som påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Men slutsatsen blev att den ramfaktor som hade störst betydelse var rektors personliga ledarstil. Den nya skollagens tydligare krav på rektor att tillgodose elevers särskilda behov påverkade rektorerna i studien. Rektors personliga förhållningssätt till diagnoser påverkade hur och om diagnosen användes som vägledning i den pedagogiska verksamheten. De faktorer som avgör hur arbetet fungerar runt diagnosen är samarbete och kommunikation, vilket tidigare studier bekräftar. / Previous studies have shown that a student's diagnosis does not always get the meaning as expected, and the diagnosis is therefore not used as guidance in the educational activities. The aim of the study is to shed light on perceptions of principals to use the diagnosis as guidance in educational activities. The following questions were asked to answer the study's purpose: What conceptions of the Vice Chancellor to use the diagnosis as guidance in educational activities? How does the principal responsibility for pupils with a diagnosis? What are the opportunities and constraints in collaboration and communication around students with diagnosis? Theoretical basis has been ramfaktorteorin. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with six principals in three municipalities. The results showed that several framework factors affecting the principals attitude and approach to diagnosis. It was revealed that the Rector's knowledge, the school's culture, working method organizing, economic factors and the new Education Act were factors in a complex relationship affects how the diagnosis is used in the business. The President's view of his responsibility, cooperation and communication were also frame factors that affect how the diagnosis is used in the business. However, it was concluded that the ramfaktor who had the greatest impact was the Rector's personal leadership style. The new Education Act's explicit demands for Rector to meet students' special needs affected the principals in the study. The President's personal approach to diagnosis affected how and if the diagnosis was used as guidance in the educational activities. The factors that determine how the work around diagnosis, collaboration and communication, which confirms previous studies.
8

Att agera "spjutspets" : - en analys av en funktion knuten till en kompetensutveckling inom äldreomsorgen

Johansson, Marie January 2009 (has links)
The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.
9

Om Gud inte finns? Ja i så fall ska jag stämma min SYO-konsulent! säger den nyblivna prästen. : En studie om vad elever har för behov, förväntningar, erfarenhet och attityd till studie- och yrkesvägledning

Blom, Liza January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning var skapa kunskap kring elevers attityd, behov, erfarenheter och förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Forskningsfrågorna var: 1). Vad har eleverna för attityd, behov, erfarenheter och förväntningar till/på studie- och yrkesvägledning? 2). Hur upplever de intervjuade eleverna att deras behov och förväntningar på studie- och yrkesvägledning blir tillfredsställda? Och 3). Hur beskrivs studie- och yrkesvägledarens uppdrag av elever och studie- och yrkesvägledaren? Det är en kvalitativ studie som bestod av fem kvalitativa intervjuer, tre intervjuer med elever och två intervjuer med studie- och yrkesvägledare för att få vägledares perspektiv på det hela. För att samla in ytterligare data har litteratur och Internet använts. Resultaten som framkommit är att den större delen av de intervjuade har en negativ attityd till studie- och yrkesvägledning som formats av tidigare erfarenheter. Andra resultat som visat sig var att eleverna inte känner att deras behov och förväntningar blir tillgodosedda. Vad som är en studie- och yrkesvägledares uppdrag och arbetsuppgifter beskrevs av eleverna som ”väldigt otydligt”, de vet inte vad en studie- och yrkesvägledare har för uppgifter men när de gissar sig fram kommer de väldigt nära sanningen. Studie- och yrkesvägledarna på de olika gymnasieskolorna har skilda arbetsuppgifter. Både eleverna och studie- och yrkesvägledarna önskar att studie- och yrkesvägledaren kunde marknadsföra sig mer. Utöver detta så önskar studie- och yrkesvägledarna att de hade mer tid för vägledning.
10

Konsten att Ivägleda ut i världen : En studie om hur universitet och högskolor i Sverige arbetar med vägledning inför utlandsstudier

Håkansson, Belinda, Kraus, Verena January 2020 (has links)
I Sverige finns det i dagsläget ett större antal inresande än utresande studenter. Både på europeisk och svensk nivå har det formulerats mål om att öka antalet utlandsstuderande och Universitets- och högskolerådet - UHR har de senaste åren erbjudit en distanskurs i Ivägledning för de som arbetar med utbytesfrågor på universitet och högskola. Ivägledning betecknar den vägledningen som ges före, under och efter utlandsstudier. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare samt internationella koordinatorer på universitet och högskolor i Sverige vägleder och motiverar studenter inför utlandsstudier, med ett fokus på före fasen, som består av motivering, förtydligande och förberedelse. Frågeställningar har formulerats för att få svar på hur studiens informanter arbetar med vägledning inför utlandsstudier, samt vilka framgångsfaktorer och svårigheter som upplevs i deras Ivägledningsarbete. I uppsatsen används tidigare forskning om Ivägledning som vetenskapliga artiklar och uppsatser, både svenska och internationella, som belyser ämnet från olika perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med tolv informanter från totalt åtta svenska lärosäten. I resultatet framgår det att Ivägledning ser olika ut på olika lärosäten vilket ofta beror på organisation, olika förutsättningar som exempelvis ekonomiska resurser, personalkategorier och individuella ansvarsområden. Resultatet visar även fördelen med ett proaktivt arbete och ett bra samarbete kollegorna emellan. Svårigheter som upplevs rör framförallt svårigheter att nå ut till alla studenter som i sig också kan göra det svårt att arbeta proaktivt, personliga skäl hos studenterna samt större strukturella problem.

Page generated in 0.0482 seconds