Syftet med denna undersökning var skapa kunskap kring elevers attityd, behov, erfarenheter och förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Forskningsfrågorna var: 1). Vad har eleverna för attityd, behov, erfarenheter och förväntningar till/på studie- och yrkesvägledning? 2). Hur upplever de intervjuade eleverna att deras behov och förväntningar på studie- och yrkesvägledning blir tillfredsställda? Och 3). Hur beskrivs studie- och yrkesvägledarens uppdrag av elever och studie- och yrkesvägledaren? Det är en kvalitativ studie som bestod av fem kvalitativa intervjuer, tre intervjuer med elever och två intervjuer med studie- och yrkesvägledare för att få vägledares perspektiv på det hela. För att samla in ytterligare data har litteratur och Internet använts. Resultaten som framkommit är att den större delen av de intervjuade har en negativ attityd till studie- och yrkesvägledning som formats av tidigare erfarenheter. Andra resultat som visat sig var att eleverna inte känner att deras behov och förväntningar blir tillgodosedda. Vad som är en studie- och yrkesvägledares uppdrag och arbetsuppgifter beskrevs av eleverna som ”väldigt otydligt”, de vet inte vad en studie- och yrkesvägledare har för uppgifter men när de gissar sig fram kommer de väldigt nära sanningen. Studie- och yrkesvägledarna på de olika gymnasieskolorna har skilda arbetsuppgifter. Både eleverna och studie- och yrkesvägledarna önskar att studie- och yrkesvägledaren kunde marknadsföra sig mer. Utöver detta så önskar studie- och yrkesvägledarna att de hade mer tid för vägledning.

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94. Därefter beskriver vi de brister och utvecklingsmöjligheter som vi iakttagit. Vi har under arbetets gång lagt märke till skillnader i lärares arbetssätt beroende på om de är nyutexaminerade, har mångårig erfarenhet inom läraryrket eller har annan yrkesbakgrund. Prao är en central del i syoverksamheten på den skola som studien avser. Det är främst i samband med praon och i elevvårdsärenden som samarbete mellan lärare och SYV kommer till stånd. Utöver praon är lärarnas insatser i syoverksamheten få och de uppger tidsbrist som skäl för detta. För att utöka syoverksamheten och integrera denna i ordinarie verksamhet bör det, enligt Skolverket, utformas en lokal skolplan med konkreta mål och strategier för syoverksamheten. Nyckelord: SYV, syo, samarbete, förväntningar och syoverksamhet