No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2009.

Lic.-avh. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Begreppet kartell innebär att konkurrenter väljer att samarbeta istället för att konkurrera mot varandra på marknaden. En kartell grundar sig på ett konkurrensbegränsande samarbete, som är av den karaktären att det hämmar, snedvrider eller begränsar konkurrensen på marknaden. I 2 kap. 1 § konkurrenslagen stipuleras ett förbud mot konkurrensbegränsande samarbete som uppger kriterier för att ett sådant samarbete ska kunna anses föreligga. Sett från lagtext kan det vara svårt att utläsa när ett konkurrensbegränsande samarbete föreligger, eftersom kriterierna är omfattande och komplicerade; exempelvis räcker ett potentiellt förfarande för att vissa av kriterierna ska anses vara uppfyllda. I två av Sveriges mest uppmärksammade konkurrensrättsliga mål, Asfaltskartellen och Bensinkartellen, fastställer marknadsdomstolen att kartellverksamhet förelegat mellan bolagen. Marknadsdomstolen gör bedömningen utifrån 2 kap. 1 § konkurrenslagen och tar vägledning från EU-rättslig praxis avseende tillämpning av art. 101 FEUF. Lagtexten i 2 kap. 1 § konkurrenslagen, respektive fördragstexten i art. 101 FEUF, anger kriterier för när en kartell föreligger. Kriterierna är vidsträckta till sina definitioner, vilket medför att det kan vara svårt att förstå hur kriterierna ska tolkas. Vidare kan kriteriernas vidsträckthet hävdas vara motiverad utifrån konkurrensreglernas skyddsintresse. Sammanfattningsvis ämnar denna uppsats att undersöka kriterierna i 2 kap. 1 § konkurrenslagen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som en hälsoinspireradundervisning i årskurs 1-3 skulle innebära, samt hur denna skulle kunna utformas inom ramarna för dendagliga undervisningen. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer, där två lärare ur varjeårskull valdes ut slumpmässigt. Resultatet visar stora skillnader i tolkningen av vad hälsa och enhälsoinspirerad undervisning skulle kunna innebära. Stora utmaningar i att planera och genomförahälsoinspirerad undervisning var dock bristen på tid, resurser och kunskap tillsammans medkommunikationssvårigheter och bristande samarbete lärare emellan. Föräldrars ansvar och engagemangvar dessutom något som efterfrågades för att lyckas med en hälsoinspirerad undervisning bland barnen. Iarbetet med hälsoundervisning i grundskolans yngre åldrar behövde också ett gemensamt materialutformas, där metoderna matchade de befintliga förutsättningarna i klassrummet. Genom ett bättresamarbete inom skolan, och med föräldrar, idrottsföreningar och lokala aktörer skulle en bra plattformkunna skapas för att nå framgång med en hälsoinspirerad undervisning.

<p>Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir.</p><p>Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.</p>

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns.   Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie.   Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan ämneslärare i årskurs 7-9 och speciallärare i matematik i ett inkluderande klassrum. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarna kan utforma sitt samarbete för att gynna elever i behov av särskilt stöd i det inkluderande klassrummet. Fallstudien genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av en speciallärare och en ämneslärare i matematik som samarbetade med inkluderande stödundervisning. Intervjudatan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna behövde ha en gemensam utgångspunkt och samma målsättning för att gynna eleverna. Vidare visade resultatet att lärarna samarbetade genom att de arbetade på en jämlik nivå, var flexibla och varierade undervisningen. Oavsett undervisningssätt behövde lärarna skolledningens stöd för att inkluderingsarbetet skulle bli framgångsrikt.