<p>Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir.</p><p>Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.</p>

Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir. Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.

Föreliggande uppsats redogör för en studie med syftet att synliggöra hur personal på den öppna förskolan uppfattar att verksamheten och deras arbetsuppgifter formas av det omgivande närsamhället och av de föräldrar som besöker verksamheten. Mer specifikt syftar studien till att belysa hur personalen upplever sin roll i de socialisationsprocesser som äger rum inom ramen för verksamheten. Studien genomfördes med en hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltog gjorde respondenter från två olika öppna förskolor, verksamma i närsamhällen med skilda socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar på att personalen på den öppna förskolan besitter en viktig roll som socialisationsagent ifråga om att, som främjare, medverka till det föräldraskapande som sker på den öppna förskolan. Resultatet visar att närsamhället och dess föräldrar formar, genom sina olika behov, personalens arbetsuppgifter samt verksamhetens fokus. Ur ett sociologiskt perspektiv är studien intressant eftersom en rad olika socialisationsprocesser i den öppna förskolans verksamhet blir synliggjorda.

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion. Utöver att stå som värd för fotbollens spektakel så programmeras trakten med andra sportsliga sektioner inom AIK. Det breda utbudet av sportsliga aktiviteter skapar förutsättningar för folk i alla åldrar att vistas i området alla dagar i veckan. Genom stadion går en gata som löper ned mot Lötsjön och den smidiga nya spång som integrerar Hallonbergen med resterande Sundbyberg. Projektet byggs ideellt av AIKs medlemmar på helger, kvällar och nätter, vilket sätter en folklig prägel på stadion redan innan den står färdig. Allmänna fotbollsstadion blir en publik plats och social magnet som förenar människor kring AIKs ideal. / The public football stadium is an architectural manifest that investigates the role of AIK in relation to society as a social meeting point in Northern Stockholm. The site for the project is currently Sundbybergs IP, with great public transport nearby. The public football stadium conserves and strengthens cultural values and ideals by taking in consideration important issues for both AIK and Sundbyberg. The architectural design enables the use of traditional materials such as grass and concrete. The stadium is specific to the site and its presence, with great diversity of function, invites the local community to engage in its activities.  Apart from being the host for big football venues when AIK play, the stadium is programmed to include facilities for other sports in its surrounding. The diversity of sport activities concentrated on a small area will invite people of all ages to feel welcome all days of the week. The walkway through the stadium leads down to Lötsjön, where the new footbridge unites Hallonbergen with Sundbyberg. The project is realized by the members of AIK by voluntary work during evenings, nights and weekends. The public football stadium becomes the social engine that unites people with the ideals of AIK.​