1 |
Speciallärare och eleversmatematikutveckling : En intervjustudie om speciallärare med inriktning motmatematikutveckling och deras arbetsuppdragTöyrä Vasara-Hammare, Sofia January 2015 (has links)
Nedgången i svenska elevers matematikkunskaper i internationella utvärderingar, samt kritik mot attspecialpedagoger inte arbetade direkt med elever har bidragit till att man från och med 2008 har enspeciallärarutbildning med inriktning mot matematikutveckling. Den tidigare specialpedagogrollenhade ett tydligt relationellt arbetsuppdrag, vilket även den nya speciallärarrollen har, trots en merindividfokuserad inriktning. Examensmålen för speciallärarprogrammet innehåller tre mål somhandlar om matematikutveckling och de kompetenser speciallärarna ska besitta inommatematikutveckling. Denna studies syfte har varit att beskriva och analysera hur fem specialläraresarbetsuppdrag avseende elevers matematikutveckling ser ut. Syftet har också varit att ta reda på vadsom avgör speciallärarnas uppdrag och deras egen tolkning av uppdraget. Genom semistruktureradeintervjuer och speciallärarnas egna dokumentationer i form av en loggbok genomfördesundersökningen. Resultatet presenterades utifrån hur speciallärarna arbetar på individ, grupp ochskolnivå med fokus på elevers matematikutveckling. Enligt studien arbetar speciallärarna på olikasätt och främst på individ och gruppnivå när det gäller matematikutveckling. Det skiljer sig ocksåmellan f-6 och gymnasieskolan. Studien visade också betydelsen av att rektor ger speciallärarenmandat för att få inflytande över matematikutveckling på grupp och skolnivå och läraresundervisning. På gymnasiet ägnade specialläraren stor del av sin tid för individuellt stöd imatematik, medan speciallärarna i f-6 även arbetade med andra specialpedagogiska arbetsuppgifter.
|
2 |
Samarbete i ett inkluderande matematikklassrum : En kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare i matematikHoff, Matilda January 2017 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan ämneslärare i årskurs 7-9 och speciallärare i matematik i ett inkluderande klassrum. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarna kan utforma sitt samarbete för att gynna elever i behov av särskilt stöd i det inkluderande klassrummet. Fallstudien genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av en speciallärare och en ämneslärare i matematik som samarbetade med inkluderande stödundervisning. Intervjudatan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna behövde ha en gemensam utgångspunkt och samma målsättning för att gynna eleverna. Vidare visade resultatet att lärarna samarbetade genom att de arbetade på en jämlik nivå, var flexibla och varierade undervisningen. Oavsett undervisningssätt behövde lärarna skolledningens stöd för att inkluderingsarbetet skulle bli framgångsrikt.
|
3 |
Framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik : En kvalitativ studie om speciallärares uppfattningar om matematiksvårigheter och elevers lärande i matematik / Success Factors for Student Learning in Mathematics : A qualitative study of special teachers' attitudes to mathematics difficulties and success factors for student learningLanders, Lena January 2015 (has links)
En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.
|
4 |
Speciallärares undervisning för elever i matematiksvårigheter på högstadietAl-Asadi, Hind January 2011 (has links)
No description available.
|
5 |
Ett sätt att organisera arbetet så att elever med lässvårigheter ska utveckla både läsflyt och läsförståelse : En fallstudie från grundskolanFaller, Linda January 2014 (has links)
En analys som gjorts av svenska forskare visar att elevers läsförståelse och läshastighet visar en neråtgående trend sedan början av 1990-talet (Westlund, 2009). Studier visar dessutom att många speciallärare är osäkra hur de ska undervisa i läsförståelsestrategier (Klinger et al., 2010). Syftet med studien har därför varit att studera hur speciallärare organiserar arbetet för elever som behöver stöd med sin läsning. Studien är ett exempel på hur speciallärare kan skapa förutsättningar för elever i år F-3 att utveckla sina läsförmågor. Enligt Hoover och Gough (1990) är avkodning och språkförståelse nödvändiga komponenter för att kunna uppnå god läsning och god läsförståelse. Detta blev därför studiens teoretiska perspektiv, vilket ligger till grund för forskningsfrågorna. Fallstudien som metod har använts och datainsamlingen har skett genom både intervjuer och observationer med två utbildade speciallärare. För att analysera det empiriska materialet har metoden tematisk analys använts och resultatet presenteras under fyra övergripande teman. Resultatet visar att elevernas läsförmågor kartläggs och följs upp genom olika tester och samtal om hur arbetet ska kunna bli ännu bättre. Undervisning inom både avkodning och språkförståelse sker kontinuerligt och speciallärarna följer forskningens rekommendationer kring hur undervisningen bör organiseras inom flera områden. Den förberedande lästräningen innehåller exempelvis fonologiska språklekar och bokstavskännedom. Dessutom får eleverna träna på ordavkodning och läsflyt på olika sätt. Parallellt med detta sker ett aktivt arbete med läsförståelsestrategierna i modellen Reciprocal teaching (RT).
|
6 |
Hur speciallärare ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag.Sundin, Karin January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur speciallärare som arbetar med språk-, skriv- och läsutveckling ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Jag ville se det vardagliga arbetet med elever ibehov av särskilt stöd i ljuset av de specialpedagogiska perspektiven. Detta har jag gjort genom att intervjua 10 speciallärare som arbetar i åk 1-6 och sedan analyserat och tolkat deras berättelser om sin vardag i relation till de specialpedagogiska perspektiven. Jag har bl.a. tittat på hur man upptäcker elever i behov av särskilt stöd, hur man arbetar för måluppfyllelse, på förändringar som skett, utmaningar man har och vad som inspirerar speciallärare. Vad upplever speciallärarna styr deras uppdrag och vad tycker de är viktigast för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna beskriver att de följer screeningplaner, oftast undervisar individuellt och i grupp samt arbetar mer i perioder nu än tidigare. Att räcka till och att få en skälig lön ses som utmaningar och man inspireras t.ex. av andra speciallärare och av eleverna. Att eleven blir medveten om sitt eget lärande ser man som en förutsättning för måluppfyllelse. Speciallärarna tycker ibland att deras uppdrag är oklart och att det styrs av eleverna, rektor, arbetslag, föräldrar och informella ledare. Jag tycker mig se att de specialpedagogiska perspektiv som oftast genomsyrar speciallärarnas arbete är individperspektivet och dilemmaperspektivet.
|
7 |
Jakten på "det goda" : En studie av arbetsplatsannonser som riktar sig till specialpedagoger och speciallärareZachiu, Horatiu Alexandru January 2016 (has links)
No description available.
|
8 |
Speciallärare i matematik : Några speciallärares upplevelser av sin yrkesroll i praktikenBernövall, Jeanette, Björklund, Lisa January 2016 (has links)
No description available.
|
9 |
Vad är subtraktion för dig? : En fenomenografisk studie om elevers, lärares och speciallärares uppfattningar om subtraktion.Kragmo, Lisa, Viman, Kristin January 2016 (has links)
No description available.
|
10 |
Matematiksvårigheter : En studie utifrån några pedgogers på hinder och anpassningar i matematik för elever i svårigheter. / Matematiksvårigheter : En studie utifrån några pedgogers på hinder och anpassningar i matematik för elever i svårigheter.Isaksson, Karin, Norlén, Magdalena January 2015 (has links)
Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lärandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svårigheter i ämnet, samt hur några pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklärare, speciallärare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvårigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svårigheter beror på en rad olika faktorer som visar på framgångsrika respektive mindre framgångsrika arbetssätt som påverkar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse där en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov. Gruppens storlek relateras också till känslan av att inte hinna med på grund av tidspress, dels hinna med alla individer samt hinna med alla moment som finns med i det centrala innehållet i matematik. De pedagogerna som har ett samarbete med andra pedagoger värdesätter detta, medan de pedagoger som inte har något samarbete, skulle önska mer av det. Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte enbart uppfattas bero på en faktor utan man måste ta hänsyn till olika perspektiv för att möta elever i matematiksvårigheter, vilket även forskningslitteraturen tar upp. Dessa faktorer ligger sedan till grund för de anpassningar som görs i undervisningssituationen.
|
Page generated in 0.1305 seconds