• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 471
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 477
  • 205
  • 152
  • 94
  • 90
  • 84
  • 69
  • 60
  • 54
  • 52
  • 52
  • 49
  • 48
  • 46
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att lyckas med matematik : En studie om matematiksvårigheter

Strömberg, Roland January 2011 (has links)
Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll. Dels för att motivera elever, sätta tydliga ramar för lektionen, dels för att skapa en varierad undervisning som gör att eleverna uppfyller målen. Läraren måste också ha förmågan att utgå från hur eleven tänker och kunna förklara ett problem på många olika sätt. Samtidigt är det viktigt att läraren kan stärka elevernas självförtroende eftersom självförtroendet har stor betydelse när det gäller att lyckas i matematik enligt den empiriska studien. Att den muntliga kommunikationen är viktig för matematikinlärningen är något som har bekräftats både av litteraturstudien och intervjuerna. Dels behövs det mer muntlig kommunikation i form av genomgångar, men också i form av diskussioner i mindre grupper. Några av informanterna studien ansåg också att muntlig kommunikation möjliggör för läraren att arbeta metakognitivt med eleverna, något som gagnar både lärare och elever. Eleverna stärks i sitt matematiska tänkande och i sin förmåga att välja bärande strategier, läraren får möjlighet att förstå hur eleven tänker och kan på så vis lättare ringa in elevens svårigheter. Av litteraturstudie och intervjuer framgår att matematikundervisningen i stora drag ser likadan ut för elever med olika förutsättningar och behov. Samtidigt visar den empiriska studien att elever i matematiksvårigheter är speciellt betjänta av att möta verkliga situationer och problem de kan relatera till. Litteraturstudien bekräftar också att undervisningen för lågpresterande elever i matematik måste riktas in mer på verklighetsnära situationer och vardagsmatematik.
2

Matematiksvårigheter i grundskolans tidiga år : En studie om hur tidiga matematiksvårigheter kan uppfattas, upptäckas och avhjälpas enligt några erfarna pedagoger

Vitos, Teodora January 2011 (has links)
Aktuella forskningsresultat pekar på att det är angeläget att tidigt uppmärksamma ochhjälpa elever som riskerar utveckla matematiksvårigheter. Syftet med min undersökning är att fåkunskaper om hur några utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvårigheter och hur de anser att lärarna kan möta dem på bästa sätt. För att nå syftethar jag använt kvalitativ intervju som forskningsmetod. På det sättet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt ämnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrån forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hänsyn till andra studiers resultat. Detresultat som studien visar stämmer bra överens med aktuella forskningsresultat. De intervjuadepedagogerna visar en bred kunskap inom området. Det resultat som framkom i studien var attpedagogerna anser att matematikämnet var speciellt i den meningen att kunskaperna byggs påvarandra och därför blir det viktigt att barnen får en systematisk grundläggning i början avgrundskoleåren. Utifrån intervjuresultaten definieras tidiga matematiksvårigheter somsvårigheter med taluppfattning, generaliseringsförmåga och räkneoperationer. De är devanligaste och oftast förekommande svårigheterna. För att tidigt kunna identifiera dessasvårigheter använder pedagogerna en variation av identifieringsmetoder och gärna i kombinationmed varandra. Pedagogernas metodval och arbetssätt karakteriseras av mycket laborativt arbeteoch användning av konkret material samt att ge extra inlärningstid för dem som behöver.Uppsatsen innehåller en samling av använda metoder och arbetssätt för att hjälpa elever medtidiga matematiksvårigheter. Därmed kan den ses som ett stöd i den vardagliga pedagogiskaverksamheten.
3

Ibland blir 1+1 inte 2 : En undersökning om mellanstadielärares kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli

Zetterstrand, Frida January 2012 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.
4

Jag har dyskalkyli! : En elevs syn på sina matematiksvårigheter och hur föräldrarna, speciallärare och skolpsykolog arbetar för att hjälpa eleven genom skolgången.

Kiskanyadi, Jeanette, Lundberg, Pia January 2007 (has links)
Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare? Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog. Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna. Det är viktigt att lärarna har kunskaper om matematiksvårigheter för att upptäcka elevens svårighet tidigt och ge rätt hjälp. Slutligen tycker eleven och föräldrar att skolan har gett mycket stöd från skolår 4 och till gymnasiet idag när det gäller elevens matematikundervisning.
5

Jag har dyskalkyli! : En elevs syn på sina matematiksvårigheter och hur föräldrarna, speciallärare och skolpsykolog arbetar för att hjälpa eleven genom skolgången.

Kiskanyadi, Jeanette, Lundberg, Pia January 2007 (has links)
<p>Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare?</p><p>Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.</p><p>Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna. Det är viktigt att lärarna har kunskaper om matematiksvårigheter för att upptäcka elevens svårighet tidigt och ge rätt hjälp.</p><p>Slutligen tycker eleven och föräldrar att skolan har gett mycket stöd från skolår 4 och till gymnasiet idag när det gäller elevens matematikundervisning.</p>
6

När siffrorna inte lyder : en kvalitativ undersökning hur lärare arbetar med elever som inte uppnår målen i matematik

Strömgren, Lisa January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur matematiklärare upptäcker elever med matematiksvårigheter, synliggöra hur lärarna arbetar för att dessa elever uppnår målen i matematik samt vilka orsaker lärarna anser ligga bakom matematiksvårigheter. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra olika matematiklärare där intervjuerna spelades in och transkriberades. För att ta reda på syftet och frågeställningarna har fokus i studien varit utifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar att kartläggning så tidigt som möjligt är en viktig aspekt för att upptäcka elever med matematiksvårigheter och att fokus på diagnoser och specifika matematiksvårigheter inte är centralt. Undervisningen bör inte heller kretsa kring matematikboken, det kan tyda på att matematiklärare måste tänka mer kreativt och utanför ramarna för att fler elever ska uppnå målen i matematik genom exempelvis laborationer, samtal och diskussioner kring ämnet.
7

Likamedtecknet i grundskolan : Om elevers förståelse av likamedtecknet i årskurs tre / The equality sign in primary school : How third graders understand the meaning of theequality sign

Ines, Grimholm January 2016 (has links)
The aim of this thesis was to examine which view students in four different grade three have on the equality sign. There are two main classifications how students understand the equal sign; operational as a sign that wants you to do something so there will be a result and relational as a sign that shows an equal relation between both of it’s sides. This is the mathematical theory my study is based on. For a more holistic view on learning I used the sociocultural perspectiv as a superordinate theory. The main method I used in this study was a math test that I constructed after reading international studies on this topic and doing a pilot test. The other method was a structured interview with the math teachers for getting an overview about how they taught the equality sign and their thoughts about it. The design of my study had the goal to investigate how do students in grade three understand the equality sign. Most of the students could solve relational math tasks even though only half of them explained the meaning of the equality sign relational. Students who had math difficulties solved only less than half of the relational math tasks and only one of them defined the equality sign relational. Students who defiened the equality sign as relational could solve more relational math task than the group who defined it operational although even they could solve a majority of the relational math tasks.
8

Framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik : En kvalitativ studie om speciallärares uppfattningar om matematiksvårigheter och elevers lärande i matematik / Success Factors for Student Learning in Mathematics : A qualitative study of special teachers' attitudes to mathematics difficulties and success factors for student learning

Landers, Lena January 2015 (has links)
En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. Tidigare studier visar att det finns många orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter. I den här studien som har en kvalitativ metodansats undersöker jag speciallärarnas uppfattningar om framgångsfaktorer för elevers lärande i matematik. Utifrån deras erfarenheter kring matematiksvårigheter och deras kunskap om preventioner och interventioner i matematik görs en jämförelse med forskningen i det aktuella området. I studien kartläggs vilka faktorer som kan underlätta alla elevers lärande i matematik utifrån ett relationellt-och sociokulturellt perspektiv på lärande eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevers lärande och behov. Utifrån det empiriska materialet har jag gjort en tematisk analys där jag har funnit följande underrubriker: Undervisning, Arbetsminne, Självkänsla, Engagerande undervisning, Artefakt, Synliggöra elevers lärande, Anpassningar för lärande, Intensivundervisning, Alternativa hjälpmedel, Elevaktiv undervisning, Kollegialt lärande samt Engagerade lärare. Matematikundervisningens betydelse kommer fram som ett genomgående tema i alla delar. Det är i undervisningen svårigheterna uppstår i matematik men det är även där det finns möjligheter för eleverna att lyckas med sitt lärande i matematik. Det är centralt att det finns arbetssätt som underlättar lärande men framför allt visar studien att den enskilda framgångsfaktorn för elevers lärande i matematik är en skicklig matematiklärare.
9

Hur elever upplever återkoppling i matematik : Ur perspektiv från elever i matematiksvårigheter

Falk, Kristina January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka elever i matematiksvårigheter upplevelser om återkoppling i matematik och hur det skedde. Detta skedde genom intervjuer med elever i matematiksvårigheter. Resultatet är att eleverna i studien upplevde återkoppling från lärare som positiv och kopplad till prov och bedömning.
10

Matematiksvårigheter i grundskolan

Forsman, Richard, Ohtamaa, Sirpa January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skolor arbetar med elever som har matematiska svårigheter. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua lärare/speciallärare samt rektorer på våra partnerskolor. Till vår hjälp nyttjade vi en intervjuguide som bestod av ett antal frågor som respondenterna besvarat. Vi har sedan sammanställt intervjusvaren och kategoriserat dessa och redovisat svaren var skola och yrkesgrupp för sig. Utifrån den litteratur som vi använt oss av, har vi försökt att förena likheter liksom olikheter i teorin samt empirin. Resultaten visade att de respondenter som deltagit i undersökningen hade kommit i kontakt med elever med matematiska svårigheter. Hur svårigheterna ser ut är olika för varje individ. Undersökningen visade att matematiklärarna gav signaler till speciallärarna ute på skolorna när en viss elev i klassen var i behov av särskilt stöd inom matematikområdet. Mestadels fick dessa elever gå till speciallärarnas klassrum/rum för att få individuell hjälp. Resultaten visade också att det inte fanns några särskilda metoder eller modeller som lärare/speciallärare använde sig av för att hjälpa elever med matematiska svårigheter. De utgick från varje enskild elev och arbetade fram ett lämpligt material som var anpassat för just den eleven. Vår slutsats är att elever med matematiska svårigheter ska få individuellt stöd i lämplig miljö. Dessutom visade resultaten att laborativt matematiskt material har en positiv inverkan på alla elever, även för elever med matematiska svårigheter.</p>

Page generated in 0.0906 seconds