• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 437
  • 5
  • 1
  • Tagged with
  • 443
  • 186
  • 138
  • 87
  • 82
  • 81
  • 65
  • 50
  • 48
  • 48
  • 48
  • 47
  • 46
  • 43
  • 42
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att lyckas med matematik : En studie om matematiksvårigheter

Strömberg, Roland January 2011 (has links)
Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll. Dels för att motivera elever, sätta tydliga ramar för lektionen, dels för att skapa en varierad undervisning som gör att eleverna uppfyller målen. Läraren måste också ha förmågan att utgå från hur eleven tänker och kunna förklara ett problem på många olika sätt. Samtidigt är det viktigt att läraren kan stärka elevernas självförtroende eftersom självförtroendet har stor betydelse när det gäller att lyckas i matematik enligt den empiriska studien. Att den muntliga kommunikationen är viktig för matematikinlärningen är något som har bekräftats både av litteraturstudien och intervjuerna. Dels behövs det mer muntlig kommunikation i form av genomgångar, men också i form av diskussioner i mindre grupper. Några av informanterna studien ansåg också att muntlig kommunikation möjliggör för läraren att arbeta metakognitivt med eleverna, något som gagnar både lärare och elever. Eleverna stärks i sitt matematiska tänkande och i sin förmåga att välja bärande strategier, läraren får möjlighet att förstå hur eleven tänker och kan på så vis lättare ringa in elevens svårigheter. Av litteraturstudie och intervjuer framgår att matematikundervisningen i stora drag ser likadan ut för elever med olika förutsättningar och behov. Samtidigt visar den empiriska studien att elever i matematiksvårigheter är speciellt betjänta av att möta verkliga situationer och problem de kan relatera till. Litteraturstudien bekräftar också att undervisningen för lågpresterande elever i matematik måste riktas in mer på verklighetsnära situationer och vardagsmatematik.
2

Matematiksvårigheter i grundskolans tidiga år : En studie om hur tidiga matematiksvårigheter kan uppfattas, upptäckas och avhjälpas enligt några erfarna pedagoger

Vitos, Teodora January 2011 (has links)
Aktuella forskningsresultat pekar på att det är angeläget att tidigt uppmärksamma ochhjälpa elever som riskerar utveckla matematiksvårigheter. Syftet med min undersökning är att fåkunskaper om hur några utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvårigheter och hur de anser att lärarna kan möta dem på bästa sätt. För att nå syftethar jag använt kvalitativ intervju som forskningsmetod. På det sättet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt ämnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrån forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hänsyn till andra studiers resultat. Detresultat som studien visar stämmer bra överens med aktuella forskningsresultat. De intervjuadepedagogerna visar en bred kunskap inom området. Det resultat som framkom i studien var attpedagogerna anser att matematikämnet var speciellt i den meningen att kunskaperna byggs påvarandra och därför blir det viktigt att barnen får en systematisk grundläggning i början avgrundskoleåren. Utifrån intervjuresultaten definieras tidiga matematiksvårigheter somsvårigheter med taluppfattning, generaliseringsförmåga och räkneoperationer. De är devanligaste och oftast förekommande svårigheterna. För att tidigt kunna identifiera dessasvårigheter använder pedagogerna en variation av identifieringsmetoder och gärna i kombinationmed varandra. Pedagogernas metodval och arbetssätt karakteriseras av mycket laborativt arbeteoch användning av konkret material samt att ge extra inlärningstid för dem som behöver.Uppsatsen innehåller en samling av använda metoder och arbetssätt för att hjälpa elever medtidiga matematiksvårigheter. Därmed kan den ses som ett stöd i den vardagliga pedagogiskaverksamheten.
3

Ibland blir 1+1 inte 2 : En undersökning om mellanstadielärares kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli

Zetterstrand, Frida January 2012 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.
4

Jag har dyskalkyli! : En elevs syn på sina matematiksvårigheter och hur föräldrarna, speciallärare och skolpsykolog arbetar för att hjälpa eleven genom skolgången.

Kiskanyadi, Jeanette, Lundberg, Pia January 2007 (has links)
Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare? Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog. Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna. Det är viktigt att lärarna har kunskaper om matematiksvårigheter för att upptäcka elevens svårighet tidigt och ge rätt hjälp. Slutligen tycker eleven och föräldrar att skolan har gett mycket stöd från skolår 4 och till gymnasiet idag när det gäller elevens matematikundervisning.
5

När siffrorna inte lyder : en kvalitativ undersökning hur lärare arbetar med elever som inte uppnår målen i matematik

Strömgren, Lisa January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att ta reda på hur matematiklärare upptäcker elever med matematiksvårigheter, synliggöra hur lärarna arbetar för att dessa elever uppnår målen i matematik samt vilka orsaker lärarna anser ligga bakom matematiksvårigheter. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra olika matematiklärare där intervjuerna spelades in och transkriberades. För att ta reda på syftet och frågeställningarna har fokus i studien varit utifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar att kartläggning så tidigt som möjligt är en viktig aspekt för att upptäcka elever med matematiksvårigheter och att fokus på diagnoser och specifika matematiksvårigheter inte är centralt. Undervisningen bör inte heller kretsa kring matematikboken, det kan tyda på att matematiklärare måste tänka mer kreativt och utanför ramarna för att fler elever ska uppnå målen i matematik genom exempelvis laborationer, samtal och diskussioner kring ämnet.
6

Jag har dyskalkyli! : En elevs syn på sina matematiksvårigheter och hur föräldrarna, speciallärare och skolpsykolog arbetar för att hjälpa eleven genom skolgången.

Kiskanyadi, Jeanette, Lundberg, Pia January 2007 (has links)
<p>Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare?</p><p>Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.</p><p>Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna. Det är viktigt att lärarna har kunskaper om matematiksvårigheter för att upptäcka elevens svårighet tidigt och ge rätt hjälp.</p><p>Slutligen tycker eleven och föräldrar att skolan har gett mycket stöd från skolår 4 och till gymnasiet idag när det gäller elevens matematikundervisning.</p>
7

När 5+5 inte blir 10... : En studie om hur några lärare ser på begreppet dyskalkyli samt hur de arbetar med elever i dessa svårigheter i grundskolans tidigare år

Finnman, Malin, Tjäder, Hanna January 2008 (has links)
Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning. I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser. Slutligen analyseras forskning och intervjuresultat i diskussionskapitlet. Dyskalkyli visade sig vara ett svårtolkat begrepp, något som även framkom i intervjuerna med lärarna. De var dock eniga om att dyskalkyli är matematikens motsvarighet till dyslexi. De intervjuade lärarnas uppfattning gällande elever med dyskalkyli var att man måste utgå från varje elevs specifika svårighet. Att använda sig av konkret material ansåg de är mycket viktigt i arbetet med elever med dyskalkyli.
8

Matematiksvårigheter och läsförståelse : Koppling mellan gymnasieelevers matematik- och svenskdiagnoser och betyg i Matematik A / Math difficulties and reading comprehension : Link between high school students' math and Swedish diagnostic tests and grades in the courseMatematik A

Filipovic, Monika January 2013 (has links)
Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion. De tva forsta metoderna anvands for att fa svar pa mina fragestallningar, medan den sista anvandes for en analys av resultatet. Resultatet visar att elever som presterade daligt pa bade matematik- och svenskdiagnosen tenderar att fa ett lagt betyg i Matematik A. Av dessa elever blev alla med det lagsta vardet pa svenskdiagnosen underkanda i amnet.
9

Att upptäcka matematiksvårigheter

Stensson, Carolina, Rush, Melinnda January 2015 (has links)
Ett problem inom svenska skolor är att resultaten inom matematik sjunker enligt Pisas test. Vi ville därför i vår studie få reda på mer kring dessa orsaker kring varför resultaten sjunker samt hur man kan upptäcka de eventuella matematiksvårigheterna. Vi har därför gjort en kunskapsöversikt för att med hjälp utav tidigare forskning få syn på vad det finns för orsaker till matematiksvårigheter, samt hur de olika matematiksvårigheterna yttrar sig. Vi har i dennastudie använt oss av åtta vetenskapliga texter där målet var att få med ett så brett åldersspann som möjligt. I våra texter har vi sett intressanta resultat från förskola upp till niondeklass.Resultaten visar på våra misstankar kring att det finns matematiksvårigheter och att dessa redan kan upptäckas så tidigt som i förskolan. En orsak till matematiksvårigheter är dyskalkyli. Denna svårighet grundar sig i att man har svårigheter i de aritmetiska färdigheterna vilket kopplas till neurologiska defekter. Däremot gör det inte elever oförmögna att utveckla de aritmetiska kunskaper, men de kan däremot behöva extra stöd.
10

Dyslexirelaterade svårigheter i matematik : En studie om dyslektiker som är normalpresterande i matematik

Halldén, Beatrice January 2015 (has links)
Den allmänna uppfattningen är att dyslexi inte ger svårigheter i matematiken, men samtidigt säger viss forskning att det finns dyslexirelaterade svårigheter som påverkar matematiken. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dyslexin påverkar matematikinlärningen. De frågor denna studie söker svaret på är vilka svårigheter som kan identifieras i dyslektikers, som är normalpresterande i matematiks, utsagor att de har eller har haft? Och på vilket sätt är informanterna lika respektive olika när det gäller deras dyslexirelaterade svårigheter i matematik? Detta studeras genom att intervjua 9 dyslektiker som är normalpresterande i matematik. Under studiens gång användes en egen teori där olika dyslexirelaterade svårigheter i matematik från forskning, sammanfattades. Resultatet visar på att dessa nio dyslektiker hade relativt många eller alla dyslexirelaterade svårigheter i matematik. Dock återfanns inte med säkerhet några likheter i svårigheterna.

Page generated in 0.1643 seconds