Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Syftet med studien var att undersöka hur det nya bedömningsstödet, som blir obligatoriskt för årskurs 1 hösten 2016, möjliggör att lärare kan upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Bakgrundsavsnittet presenterade det nya bedömningsstödet, olika specialpedagogiska perspektiv samt matematiksvårigheter. Enligt skollagen ska särskilt stöd skyndsamt sättas in då elever bedöms vara i behov av det. Forskningsöversikten presenterade hur forskningsläget om dyskalkyli ser ut och tematiserade resultaten. De teoretiska utgångspunkterna grundade sig framförallt i forskning av B. Butterworth, som är en central forskare inom området dyskalkyli och därmed även i denna studie. Bedömningsstödet analyserades utifrån ett perspektiv på dyskalkyli. Analysverktyget utgick då från de fem aspekterna av dyskalkyli samt faktorerna konkret material, ineffektiva strategier och tidsfaktorn. Den övergripande metoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visade att uppgifterna i bedömningsstödet ger förutsättningar för skolor och lärare att upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Det visade sig att de tecken som är mest talande för dyskalkyli är användning av ineffektiva strategier och därmed lång svarstid. Diskussionen lyfte forskning och bakgrund i relation till analysresultatet, bland annat att lärares kunskaper om dyskalkyli är en förutsättning för att se tecken på dyskalkyli hos elever. Specialpedagogiska perspektiv återkom även i diskussionen. Vi bedömde att bedömningsstödet kan vara ett sätt att synliggöra tecken på dyskalkyli hos elever eftersom uppgifterna behandlar taluppfattning, vilket är ett område inom matematiken där personer med dyskalkyli kan uppleva svårigheter.

<p>Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.</p><p>Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen. Vidare diskuteras elever i matematiksvårigheters möjlighet att nå målen i år 5. Samtliga pedagoger i undersökningen är också överrens om vikten av lärarens ämnesdidaktiska kunskap.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.</p><p>I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser. Slutligen analyseras forskning och intervjuresultat i diskussionskapitlet.</p><p>Dyskalkyli visade sig vara ett svårtolkat begrepp, något som även framkom i intervjuerna med lärarna. De var dock eniga om att dyskalkyli är matematikens motsvarighet till dyslexi. De intervjuade lärarnas uppfattning gällande elever med dyskalkyli var att man måste utgå från varje elevs specifika svårighet. Att använda sig av konkret material ansåg de är mycket viktigt i arbetet med elever med dyskalkyli.</p>

<p>Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?</p><p>Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.</p><p>Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik.</p>

<p>I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter. Våra frågeställningar var: Hur tänker lärare kring elever med matematiksvårigheter? Hur arbetar lärare för att hjälpa elever som har matematiksvårigheter? Vilket stöd/hjälp finns att få när en elev har matematiksvårigheter? Metod: Med utgångspunkt ifrån de ovanstående frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med 13 frågor formulerade med öppna svarsalternativ. Frågorna var indelade i de fyra kategorierna: Lärarnas bakgrund, Uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter, Arbetssätt och arbetsformer samt Extern hjälp. Resultat: Lärarna i vår undersökning har många uppfattningar kring elever som har matematiksvårigheter, men flertalet av lärarna har likartade åsikter. Det stöd som lärarna beskriver att de kan få när det gäller elevers matematiksvårigheter är bl a hjälp och stöttning från specialpedagog/lärare, men de anser att den är långt ifrån tillräcklig. Lärarna menar också att med en varierad undervisning så får fler elever möjlighet att utveckla sitt matematiska kunnande</p>

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på? Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik. Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik.

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter. Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen. Vidare diskuteras elever i matematiksvårigheters möjlighet att nå målen i år 5. Samtliga pedagoger i undersökningen är också överrens om vikten av lärarens ämnesdidaktiska kunskap.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter. Våra frågeställningar var: Hur tänker lärare kring elever med matematiksvårigheter? Hur arbetar lärare för att hjälpa elever som har matematiksvårigheter? Vilket stöd/hjälp finns att få när en elev har matematiksvårigheter? Metod: Med utgångspunkt ifrån de ovanstående frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med 13 frågor formulerade med öppna svarsalternativ. Frågorna var indelade i de fyra kategorierna: Lärarnas bakgrund, Uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter, Arbetssätt och arbetsformer samt Extern hjälp. Resultat: Lärarna i vår undersökning har många uppfattningar kring elever som har matematiksvårigheter, men flertalet av lärarna har likartade åsikter. Det stöd som lärarna beskriver att de kan få när det gäller elevers matematiksvårigheter är bl a hjälp och stöttning från specialpedagog/lärare, men de anser att den är långt ifrån tillräcklig. Lärarna menar också att med en varierad undervisning så får fler elever möjlighet att utveckla sitt matematiska kunnande