According to some researchers, dyscalculia is at least as prevalent as dyslexia. Somewhere between 3.6-6 % of all pupils have specific mathematics difficulties named dyslexia. If this be true, it should present the most complex special education predicament by far in schools today. Despite the statistics, dyscalculia is still a rather unknown concept. The cause of dyscalculia is not yet fully analyzed. There are several theories and many researchers see similarities between dyscalculia and the special educational problem of reading and writing, dyslexia. The most important factor for pupils to be able to develop mathematical skills is adequate assistance at the earliest possible stage. It is probable that this adequate assistance is achieved if the pupil is diagnosed with dyscalculia and therefore gets access to a special educational resources. In this essay, I want to analyze the concept of dyscalculia and how recognized it is today. To this end, I have undertaken several interviews with the objective of seeing how educationalists relate to dyscalculia. In order to see how the diagnosis is performed, and what it means to be diagnosed, I have followed the work process from a pupil suspected of having dyscalculia to a possible diagnosis. I have also personally undergone a dyscalculia investigation at an authorized speech therapist in order to achieve a profound insight into the diagnosis process. My study shows that the concept of dyscalculia is not widely recognized, but that the knowledge around dyscalculia is increasing. Research is currently undertaken in the field even though it is not to the same extent as dyslexia.

Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg. Attityden hos lärarna visas vara positiv då de flesta accepterar dyskalkyli som diagnos och vill stötta elever med dessa svårigheter.

No description available.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad forskning visat hur matematikundervisningen ska se ut för elever med dyskalkyli. Studien utgick från följande frågeställningar: Vilka metoder som är framskrivna av forskningen för elever med dyskalkyli? Hur begreppet dyskalkyli definieras enligt forskningen? Data samlades in via databaserna ERIC, Swepub samt Libris, 10 artiklar inkluderades i studien. Resultaten delades in i 4 teman. Av resultaten framgick det att begreppet dyskalkyli är svårt att definiera. Det framkom även att en metod var mer beforskad än andra samt att två forskare var dominanta på det här fältet. Det krävs mer forskning inom den pedagogiska inriktningen på dyskalkyli för att få ett generaliserbart resultat. Dock visade en del av forskningen att det krävs olika metoder för att elever med dyskalkyli ska utvecklas på bästa sätt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärarna upptäcker matematiksvårigheter alternativtdyskalkyli hos elever. Undersökningen kommer även att lyfta hur undervisningen anpassas för deelever som möter hinder inom ämnet matematik. Vi kommer att lyfta hur elever med diagnosendyskalkyli alternativt matematiksvårigheter möter problem i undervisningen under skolgångenoch i det vardagliga livet. Om vardagsmatematiken saknas blir det svårt att klara av basalauppgifter.Metoden för denna studie är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp avlärarintervjuer på två olika skolor i nordvästra Skåne. Intervjuerna har visat att de flesta av lärarnasedan tidigare är bekanta med diagnosen dyskalkyli men att de inte mött någon elev som har fåttdiagnosen dyskalkyli utredd och bekräftad. En av de fem intervjuade lärarna hade sen tidigareinga erfarenheter eller medvetenheter av diagnosen dyskalkyli.Mot bakgrund av det faktum att även forskare och författare till läromedel inom området äroeniga om vad de anser om diagnosen dyskalkyli gör att detta ämne är väl diskuterat och behöverforskas mer kring. Anledningen till detta är att det ska bidra med mer enig syn om vad diagnoseninnebär. Vårt arbete har bland annat tagit utgångspunkt i Piagets tankar om inlärning, somgrundar sig i det kognitiva synsättet på kunskap. Den kognitiva teorin förklarar hur förståelseskapas med påverkan av människans inre faktorer.Resultatet av vårt arbete visar en tydlig oenad bild av vad svårigheter inom matematik betyderenlig olika forskare och deras teorier. För att få en helhetsbild av hur skolor arbetar med elevermed dyskalkyli alternativt matematiksvårigheter, har vi valt att intervjua lärare och logoped somarbetar med de elever som möter denna problematik varje dag i skolan.

Min studie förväntas bidra med kunskap om hur speciallärare, specialpedagoger och grundskollärare uppfattar begreppet dyskalkyli samt hur de strukturerar undervisningen för eleverna. Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka olika utgångspunkter det finns bland lärare, speciallärare och specialpedagoger för att förstå dyskalkyli. Jag vill även med studien skapa en bild över de olika sätt lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med elever med dyskalkyli, så att deras matematiska kunskapsutveckling blir så god som möjligt. Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor:•Hur beskrivs begreppet dyskalkyli av lärare, speciallärare/specialpedagoger i några grundskolor?•Hur strukturerar lärare, speciallärare och specialpedagoger sitt arbete med fokus på diagnos, kartläggning och undervisning? Det har genomförts ett flertal forskningsprojekt gällande dyskalkyli. Vid genomgång av avhandlingar och vetenskapliga artiklar rörande dyskalkyli kan jag konstatera att det framförallt finns tre olika teoretiska perspektiv; •Det medicinska perspektivet, vilket påstår att dyskalkyli har neurobiologiska orsaker (Butterworth & Yeo, 2011; Klingberg, 2011)). •Det psykologiska perspektivet, som enligt Adler (2007) och Östergren (2013) är att diagnosen ställs med hjälp av psykologiska test som avslöjar kognitiva svårigheter att lära sig matematik. •Det pedagogiska perspektivet som innebär att dyskalkyli diagnostiseras med hjälp av kartläggning, betyg, provresultat och testintervjuer där endast skolämnet matematik visar icke godkända resultat. Skagerlund (2016), Jiménez-Fernández (2016), Dowker och Morris (2017), Witzel och Mize (2018) samt Karlsson (2019)Jag har valt att utgå ifrån ovanstående perspektiv i analysen av empirin. Mitt val av teorier om kognitivismen och den kognitiva kunskapssynsätten på lärande är med utgångspunkt från Piagets tankar om inlärning och ett integrerat specialpedagogiskt perspektiv. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats då jag är intresserad av att lyfta fram informanternas tankar och upplevelser kring dyskalkyli. Genomförandet har skett i form av semistrukturerade intervjuer från fyra informanter, varifrån olika intressanta teman lyfts fram och analyserats. Ett av resultaten i studien visar att tre av fyra informanter anser att kartläggning och utredning för att upptäcka elever med dyskalkyli eller i andra matematiksvårigheter är nödvändig. En-till-en undervisning förespråkades av informanterna som menade att detta är en effektiv undervisningsmetod som gynnar elever med dyskalkyli. Alla informanter använde laborativt material för att hjälpa eleverna på bästa sätt. Föreliggande studie riktar fokus mot hur en specialpedagogisk undervisning kan planeras och struktureras för elever med dyskalkyli. Specialpedagogik handlar i hög grad om att bidra till att undanröja hinder i lärandemiljön. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyskalkyli får möta undervisning som kompenserar för t.ex. kognitiva svårigheter. De specialpedagogiska insatserna ska på såväl organisations- som grupp- och individnivå jämsides med andra insatser öka elevernas måluppfyllelse i matematiken. Min slutsats blir att det både krävs insatser i undervisningen och handledningsinsatser i samarbete med övriga aktörer.

Vi anser båda att det är av stor vikt för vår framtida profession att ha en överblick över elevers svårigheter i matematik. Denna text är skriven i syfte att utifrån forskning se hur dyskalkyli och låga prestationer påverkar elevers utförande och resultat i matematiken. Vi valde att gå vidare med följande frågeställning: Hur uttrycks dyskalkyli och låga prestationer i matematik och vilka samband finns mellan dem? Detta för att kunna se vilka likheter och skillnader som finns mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. I metoden presenteras hur sökningsprocessen utfördes. Det redovisas vilka sökmotorer, vilket tidsspann, vilka nyckelord och databaser som använts. I resultatet presenteras dyskalkyli och låga prestationer i två fristående delar för att tydliggöra deras uttrycksformer. Resultatet avslutas med samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik. Den slutsats som kan dras är att dyskalkyli och låga prestationer i viss mån uttrycks lika i matematiken men samtidigt har olikheter. Det finns både tydliga och icke tydliga samband mellan dyskalkyli och låga prestationer i matematik.

No description available.

Syftet med arbetet är att ta reda på om alla inlärningssvårigheter i matematik är dyskalkyli, hur skolan kan hjälpa elever som har dyskalkyli och hur personalen på skolan arbetar med denna diagnos. De forskningsfrågorna som arbetet utgår ifrån är följande: Är alla inlärningssvårigheter i matematik dyskalkyli? Hur kan skolan hjälpa en elev med dyskalkyli? Hur ser skolans, rektorns, lärarens och specialpedagogens arbete ut med ett diagnostiserat barn? Arbetet är en empirisk studie som utgår ifrån intervjuer med följande yrkesgrupper: forskare, rektor, lärare och specialpedagog. Intervjuerna tar upp kunskaper och erfarenheter från dessa yrkesgrupper angående dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter i matematik.Resultatet visar att alla inlärningssvårigheter i matematik inte är dyskalkyli. Inlärningssvårigheterna kan bero på olika orsaker som t ex okoncentration, missade genomgångar, matematikångest, språksvårigheter etc. Eleven kan få olika typer av hjälp i skolan. Det kan vara extra anpassningar eller särskilt stöd. För att få extra anpassningar krävs det ingen diagnos hos eleven. Särskilt stöd kan vara t ex specialpedagog och är ytligare stöd än det de får i den ordinarie undervisningen för att utvecklas och lyckas med att uppnå målen och kunskapskraven. Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är mängden hjälp som eleven får. Skolpersonalens arbete är ett samarbete mellan rektor, lärare och specialpedagoger där även kurator och skolpsykologen kan dras in. Personalen på skolan kartlägger tillsammans problemen för at anpassa och stödja utifrån ett åtgärdsprogram som personalen utformat specifikt för varje elev. Varje vecka träffas rektorn, läraren och specialpedagogen (eventuellt kurator och skolpsykologen) för att diskutera resultat.

Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter. Vår frågeställning är: hur jobbar en specialpedagog, två förskolelärare, två lågstadielärare och två fritidspedagoger med barn som har matematiksvårigheter? Vi har gjort en fallstudie på en skola i en mindre kommun på landsbygden. I analysdelen diskuteras vad pedagogerna har sagt om sitt arbetssätt. Detta är uppdelat i rubriker som de lyft fram som viktigast, vilken har jämförts med aktuell forskning i ämnet. Adler och Malmer (1996) samt Ljungblad (2001) framhåller språket som en viktig del i utvecklingen i matematik. Adler (2001) och Doverborg och Samuelsson (1999) tar upp hur viktig pedagogens roll är. Ljungblad (2003) trycker på hur viktig organisationen är med tanke på tillgång till rätt stöd för barnen med svårigheter samt vikten av rätt strategier. Under intervjuerna var det fyra mönster som framträdde som viktiga: språk, organisation, strategier och lärarrollens betydelse. Under diskussionskapitlet resonerar vi kring vårt metodval och hur undersökningen har fortskridit, samt de resultat vi fått fram.