Inledning Enligt Brian Butterworth, professor i neuropsykologi, har 4-8 % av befolkningen dyskalkyli. Dyskalkyli är en medfödd kognitiv nedsättning och innebär att eleven har specifika matematiksvårigheter som påverkar delar av den kognitiva processen, det vill säga tänkandet. Den intuitiva förståelsen av tal, matematiska procedurer och talfakta är något många elever med dyskalkyli har svårigheter med. Skolan måste veta hur de ska hjälpa eleven att lyckas nå målen i matematik samt finna strategier som underlättar i vardagen. Syfte Syftet med den här översikten är att undersöka och sammanställa vad som kännetecknar forskningen gällande matematikundervisning för elever med dyskalkyli och vilken undervisning som kan vara gynnsam enligt forskarna. Målet är att kunna dra slutsatser och använda kunskapen för att kunna anpassa undervisningen för eleverna. Metod Vi har inspirerats av SMART-metoden när vi genomfört översikten. Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning främst via databaserna Primooch ERIC ProQuest. I översikten har 10 artiklar granskats och kartlagts för att sedan analyserats. I analysen går det att utläsa likheter och skillnader mellan studierna. De flesta var interventionsstudier men vi har även valt ut intervju- och observationsstudier. Resultat I resultatet från studierna har vi kunnat utläsa att de ser den undersökta undervisningen som gynnsam. De har använt sig av olika typer av undervisning, i form av datorspel, digitala hjälpmedel samt genom undervisning som erbjuder multisensoriska inlärningsmöjligheter. Det har även framkommit i några av studierna att individanpassad undervisning är fördelaktigt, medan andra har sett goda effekter av individuell undervisning. En av studierna har fått fram att det är gynnsamt att hjälpa elever att hitta egna, individuellastrategier som kan fungera för dem. Ett annat resultat som majoriteten av artiklarna lyfter fram är att många av eleverna fått en mer positiv attityd till matematiken efter interventionerna då matematiken blir mer greppbar.

Dyscalculia means that the individual has difficulties in acquiring arithmetic skills (i.e. addition, subtraction, division and multiplication). Even though dyscalculia affects 1.3- 10.3% of the population there is no national guidelines how dyscalculia should be investigated (SLL, 2015). The aim of this study is to standardize two tests and identify and compare any differences between genders and ages. The study includes 128 participants between school years 4-6 in central Sweden. To be included in this study the participants should have Swedish as their native language, fulfilled the tests and written informed consent from the caregivers. In this study two tests that measure parts of arithmetic ability were used; “Written multidigit calculation” and “Arithmetic fluency”. To standardize the tests descriptive statistics was made. Analysis of variance was computed to compare potential differences between gender and grades. Sidak Post hoc test was made to analyze the differences between grades. The results of the study were that school year 4 performed lower than school year 5 and 6 (p = < .05). Further we found that girls performed lower than boys on the test “Arithmetic fluency - subtraction” (p = .01). No differences between genders were found on the other tests. / Dyskalkyli innebär att individen har svårigheter att tillägna sig aritmetiska kunskaper (dvs. addition, subtraktion, division och multiplikation). Trots att dyskalkyli drabbar 1,3-10,3 % av befolkningen finns det idag inga nationella riktlinjer om hur det bör utredas (Stockholms läns landsting [SLL], 2015). För att bidra till mer kunskap om utredning av dyskalkyli är studiens syfte att normera testerna “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Ett annat syfte är att undersöka eventuella köns- samt åldersskillnader i mellanstadiet. Den slutgiltiga studiegruppen bestod av 128 mellanstadieelever från tre grundskolor i mellersta Sverige. Endast deltagare vars modersmål var svenska, fullföljt hela testningen samt fått skriftligt informerat samtycke från vårdnadshavare inkluderades i studien. Under testningen användes två tester som mäter delar av den aritmetiska förmågan; “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Normering för testerna togs fram genom deskriptiv analys. För att signifikanspröva eventuella skillnader mellan kön och årskurs gjordes en variansanalys. Sidak Post hoc test gjordes för att analysera skillnaderna mellan årskurserna. Studien visade att årskurs 4 presterade sämre än årskurs 5 och 6 (p = < 0,05). Vidare fann vi att flickor presterade sämre än pojkar på testet “Aritmetiskt flöde - subtraktion” (p = 0,01). Inga könsskillnader fanns på övriga deltester (p = > 0,05).

Syftet med studien var att ta reda på vilka kunskaper verksamma pedagoger säger sig ha omdyskalkyli och hur de jobbar med elever som eventuellt har dyskalkyli. Uppfyller dessa skolor sina skyldigheter mot elever som är i behov av särskilt stöd som elever med dyskalkyli är? En kvalitativstudie genomfördes med 7 verksamma lärare som undervisade i ämnet matematik på två olika grundskolor i Västsverige. Resultaten visade att lärarnas kunskaper om dyskalkyli var begränsad, de kände bara till begreppet. Det som också kom fram var att de inte hade stött på elever med dyskalkyli. Lärarna visade ett stort intresse av att de ville lära sig mer om hur man möjligtvis kunde upptäcka elever med dyskalkyli och hur man sedan kan erbjuda dem den bästa hjälpen.

Dyscalculia is a specific learning disability that’s affecting brain capacity of individuals, more specifically the ability to perform specific mathematical operations. Given that there is little research about how dyscalculia is supposed to be treated teachers are faced with these students anyway. This study aims at how math teachers view and handle students in dyscalculia in the upper secondary school. Data were collected through 66 random picked math teachers who answered a web based survey.The teachers generally perceive the concept of dyscalculia in various ways. It turns out that the female teachers perceive dyscalculia to a greater extent from a cognitive perspective than the male teachers. Analytics also show that most of the teachers work in a school that doesn't have any systematic work to detect or manage students with dyscalculia. / Dyskalkyli är en inlärningssvårighet som påverkar hjärnkapaciteten hos individer, mer detaljerat påverkas förmågan att utföra specifika matematiska operationer. Lärare möter elever i dyskalkyli trots att kunskap om begreppet kanske saknas och den tunna forskningen som finns gör inte uppgiften enklare. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet uppfattar och hanterar dyskalkyli. Datan samlades in genom en webbenkät där 66 slumpmässigt utvalda matematiklärare svarade på enkätundersökningen.Lärarna uppfattade generellt begreppet dyskalkyli på olika sätt. Det visar sig att de kvinnliga lärarna uppfattar dyskalkyli i större utsträckning ur ett kognitivt perspektiv än de manliga lärarna. Analysen visar även att majoriteten av lärarna arbetar på en skola som inte har ett systematiskt arbetssätt för att upptäcka och hantera elever i dyskalkyli.

Syftet med studien är att göra en kunskapsöversikt om vad forskningen inom matematiksvårigheter grundar sitt underlag på. Resultatet av studien visar att forskningen av elever i matematiksvårigheter inte ses ur en helhet, utan matematiksvårigheterna ses som antingen biologiska hos individen eller med ett omvärldsperspektiv. Detta göra att de olika studierna missar faktorer som kan påverka resultatet. Studien visar även att forskningen har en ensidig syn på elever i svårigheter och hur urvalet av informanterna väljs ut. Forskningen bedrivs inte heller ien naturlig social miljö vilket gör att undervisningen och lärarens roll inte är i fokus eller finns med alls i forskningen. Det kan påverka hur resultaten kan tillämpas på elever i en verklig skolmiljö.

Inledning: Vi har valt att fördjupa oss inom ämnet matematiksvårigheter eftersom det finns beskrivet i litteraturen att elever som uppvisar matematiksvårigheter riskerar att få en negativ inställning till matematik. Det kan leda till att elever går miste om väsentliga kunskaper som i sin tur kan påverka lusten att lära även i andra ämnen i skolan. Att ha förmågan att matematisera innebär att kunna tänka, resonera och hantera matematik. Att matematisera är en förutsättning för att självständigt klara vardagen i dagens samhälle. En inverkande faktor på elevers inställning till matematik kan vara det sätt varpå lärare arbetar kring ämnet. Syfte: I den här studien syftar vi att undersöka elevers förutsättningar för matematiskt lärande i förskoleklass. Vi vill undersöka vilken koppling lärares användning av formativ undervisning har i mötet med elever som uppvisar matematiksvårigheter. Vi vill även ta reda på om lärare i förskoleklass upplever att de har tillräckliga kunskaper för att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sitt lärande. Vidare vill vi undersöka om de resurser som finns att tillgå och de lärmiljöer som omger elever som uppvisar matematiksvårigheter i förskoleklass utgör ett tillräckligt stöd i deras undervisning. Metod: Med hjälp av en kvantitativ undersökning redogör vi för de metoder vi använt för att få ett relevant urval för vår undersökning. Vi redogör för utformningen av den enkät vi skapat som ligger till grund för insamlandet av data kring vårt syfte och frågeställning och enkätens olika delar som vi sedan kodat och analyserat. Under metod presenterar vi även hur vi konstruerat missivbrev, brev till lärare i förskoleklass och urval av deltagare i studien. Resultat: Som sammanfattning kan sägas att lärarna som har deltagit i studien har en god tilltro till sin matematiska kompetens och sitt sätt använda sig av formativ undervisning. Lärarna beskriver vidare att de lärmiljöer som omger eleverna i förskoleklass, både den fysiska- och den psykosociala lärmiljön är relativt god och tillåtande och stimulerar elevernas matematiska förmåga. Något som framkommer i de svaren lärarna i studien har lämnat angående resurser i skolan visar ett relativt brett missnöje.

Litteraturen visar att dyskalkyli är en specifik form av matematiksvårigheter vars diagnos fastställs genom utredning av medicinsk personal. Ca 3-6% av alla elever har dyskalkyli. Denna studie siktar mot att visa dagens metoder för undervisning av elever med dyskalkyli. Studien är baserad på individuella intervjuer med en specialpedagog och tre speciallärare inom matematik. De svarar på frågor kring vilka didaktiska metoder samt hjälpmedel de som pedagoger använder tillsammans med elever med dyskalkyli för att hjälpa eleverna att utvecklas i sina matematikstudier. Pedagogerna som intervjuats nämner olika typer av hjälpmedel och undervisningsmetoder. I metoderna ingår bland annat att främja den praktiska inlärningen genom lathundar, tabeller och fysiska verktyg så som till exempel att använda en våg för att visualisera matematiken. Det viktigaste är kontakten med eleven och att hjälpa den framåt baserat på dennes individuella styrkor och svagheter i matematiken.

Dyslexi är ett allvarligt och utbrett språkligt handikapp. Åtskilliga barn får överraskande stora svårigheter att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Dyslexi är betydligt vanligare än man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lära sig läsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade. Som en följd av nederlaget i ”kampen om bokstäverna” får dessa barn dåligt självförtroende. Detta i sin tur, får till följd att barn med dyslexi sällan kommer till sin rätt i skolan. Ett holistiskt och lösningsfokuserat synsätt är av stor vikt vid hjälp till dyslektiska personer.Dyslexi får också allvarliga konsekvenser ute i samhället. I takt med datoriseringens fortskridande i arbetslivet, ställs det högre krav på samhällsmedborgarnas läs- och skrivkunskaper. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, medför dessa problem negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Idag är det knappast möjligt att finna en anställning där läs- och skrivförmågan inte behövs. Det är därför av största vikt att elever lär sig läsa och skriva innan de lämnar skolan.Huvudfrågan i arbetet är hur skolor (från förskolan till gymnasiet) organiserar sin hjälp till dyslektiker. För att få fram information har jag kontaktat samtliga skolor i en västsvensk kommun och genomfört både en kvantitativ enkätstudie, riktad till rektorer, lärare och specialpedagoger ute på skolorna, samt några kvalita-tiva intervjuer med utvalda specialpedagoger. För mig som blivande studie- och yrkesvägledare är det viktigt med denna kunskap, då jag i min framtida yrkesprofession kommer att möta både unga och vuxna med dessa problem.De väsentligaste resultat som jag kommer fram till i studien är, att hjälpen till dyslektiker fungerar bra i grundskolan. Den svaga länken är gymnasieskolan, både vad gäller hjälpen till dyslektiker och kunskapen hos lärarna/pedagogerna angående ämnet dyslexi. Dock uppfattar jag att samtliga yrkesgrupper, både i grundskolan och på gymnasiet, har en uttalad vilja och önskan om att förbättra och utöka sina kunskaper i och kring ämnet dyslexi. Detta för att i framtiden än bättre bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter. / Dyslexia, difficult to say and far more difficult to spell

Syftet med examensarbetet är att förvärva kunskap och förståelse för elever med specifika matematiksvårigheter som ska ligga till grund för vårt kommande yrke som matematiklärare. Vi avser att undersöka hur elever med specifika matematiksvårigheter identifieras samt hur elevens vardag påverkas. För att uppnå detta har vi gjort en fallstudie av en elev med specifika matematiksvårigheter. Vi har studerat relevant litteratur i ämnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvårigheter. Elever med specifika matematiksvårigheter är som regel normalbegåvade, men uppvisar svårighet med specifika delar i matematik. Elevens vardagsliv kan påverkas av svårigheterna bl.a. genom dåligt självförtroende, problem med att läsa av klockan samt rimlighetsbedömning. Dessa elever behöver individuell och välriktad hjälp för att utvecklas på ett optimalt sätt.

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet. Det framkommer av resultaten att det finns få svårigheter i förskoleklassen, och att dessa ofta är kopplade till läs- och skrivsvårigheter. I tredjeklassen har eleverna andra sorters svårigheter och dessa behöver inte vara kopplade till andra problem i skolan.