This essay poses the question of how the use of cultural media in the ESOL classroom can promote motivation with students. Building on existing theories and research within the field, this study surveys  opinions from students and teachers through interviews and questionnaires, and also includes a case study in the form of a music project conducted with students attending Swedish upper secondary school. The results point to the beneficial aspects of implementing cultural media, but also to a reluctance among teachers to use tools to which they are not accustomed. The study concludes that teacher education needs to be reformed to include a wider variety of cultural material and ways of working with it pedagogically in order to meet student needs.

No description available.

Världen vi lever i idag blir mer och mer globaliserad och då blir samtidigt behovet av andraspråksinlärning allt viktigare. Då detta behov ökar anser vi att det bör vara intressant att undersöka vad som kännetecknar forskning om betydelsen av motivation för att lära sig ett andraspråk. Den här forskningsöversikten syftar därmed till att undersöka vad som kännetecknar forskningen om motivationens betydelse för att lära sig ett andraspråk men även vilka metoder som varit dominerande för att undersöka detta. Vi har med hjälp av sökmotorer och manuella sökningar tagit fram nio vetenskapliga artiklar som ska ge en bild av hur det socio-psykologiska forskningsområdet framställer betydelsen av motivation i andraspråksinlärning. För att undersöka området har vi utifrån de niovetenskapliga artiklarna kartlagt syfte, metod och resultat. Genom kartläggningen har vi kommit fram till att motivation är en viktig faktor förandraspråksinlärning. Dock är forskare till viss del oense om vilken betydelse motivation harjämfört med andra viktiga faktorer som till exempel begåvning. Forskningsområdet har under lång tid dominerats av kvantitativa metoder som undersöker motivation i andraspråksinlärning, särskilt den metod Robert Gardner tagit fram. I nyare forskning inom området går det att se en övergång till kombinerade metoder eller enbart kvalitativa. Orsaken till den övergången är att kritik riktats till de kvantitativa metoderna då vissa forskare anseratt kvantitativa metoder är bristfälliga. De menar att ett djupare subjektivt perspektiv behöver belysas, vilket enbart kan framkomma med hjälp av kvalitativa eller kombinerade metoder. Det visar sig också råda en del oklarheter kring begreppet andraspråk och dess användning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka upplevelser professionella erhåller i arbetet med våldsutsatta barn. Samt hur man som professionell kan utveckla sin kunskap för att nå fler våldsutsatta barn. Den metodologiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutisk och kvalitativ. Intervjuerna har varit semistrukturerade med sammanlagt fyra professionella som arbetar med våldsutsatta barn. I studien har vi utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt fenomenologi. Resultatet påvisar att det finns vissa svårigheter i arbetet med våldsutsatta barn, både svårigheter i själva arbetet samt känslomässiga och personliga svårigheter hos de professionella. Resultatet visar även att personal genom samarbete försöker nå ut till fler våldsutsatta barn, samt att de använder sig av diverse utbildningar för att utöka sin kompetens. Slutsatsen av studien påvisar att det finns både svårigheter i arbetet samt personliga svårigheter hos professionella. Struktur och bra kommunikation är viktiga delar för att klara av arbetet. Kompetensutveckling är något som ständigt sker i verksamheterna.

Cooperation between Fritidslärare and Primary Teachers – A qualitative study about after school teacher’s and primary teacher’s cooperation and effects of cooperation.

No description available.