Abstract  Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school (9th grade) are working with students who do not meet the requirement in the segment swimming. 1. In which way do the teachers interpret the requirements and the main content in Lgr 11, regarding swimming? 2. How do the teachers work with students who do not meet the requirements in the segment swimming? 3. What do the teachers consider to be the reason why students do not meet the requirements for swimming in grade 9? Method In this study we have used a qualitative approach using interviews conducted with five primary school PE teachers. The interviews are semi-structured with specific themes, but with open questions that provide opportunities for follow-up questions. The teachers were chosen based on a convenience selection with teachers in the Stockholm area. All interviews took place at the schools where the teachers themselves worked. The interviews were recorded and later transcribed. The theoretical starting points chosen for the study are curriculum theory, frame factorial theory and the teacher's repertoire. Results The results showed that the teachers consider the syllabus to be interpretable and that there is too little amount of time for swimming lessons, at the moment only regular checks are made. The teachers contact and talk with the students who do not meet the proficiency requirement. Those who do not meet the proficiency requirement are offered swimming schools organized by the municipality. The results also showed that teachers believe that students’ lack of swimming competence are dependent on external factors, such as fitness, home relationships and the students’ origins. Conclusion There is too little amount of time for teachers to accomplish swimming lessons in primary school. The proficiency requirement for the segment swimming in 9th grade are, according to the teachers, too broad and interpretable. External factors such as time, resources and past experiences affect how the swimming competence looks like among the students in 9th grade primary school. / Sammanfattning Studiens syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med elever som inte når kunskapskravet i simning i årskurs 9. 1. På vilket sätt tolkar lärarna kursplanen och det centrala innehållet i Lgr 11, avseende momentet simning? 2. Hur jobbar lärare med elever som inte når kunskapskravet i simning i årskurs 9? 3. Vad anser lärarna är anledningen till att alla elever inte når kunskapskraven i simning i årskurs 9? Metod Den här studien består av en kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer genomförda med fem idrottslärare. Intervjuerna är av semistrukturerad karaktär med specifika teman, men med öppna frågor som skapar utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval med lärare i Stockholmsområdet. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat I resultatet framkom att lärarna anser kursplanen som tolkningsbar och att det finns för lite tid för att bedriva simundervisning, i nuläget blir det endast regelbundna kontroller. Lärarna tar kontakt och pratar med de elever som inte når upp till kunskapskravet. De som inte når upp till kunskapskravet blir erbjudna simskola som anordnas av kommunen. Resultatet visade också att lärarna anser att elevers simkunnighet är beroende av yttre faktorer, till exempel kondition, hemförhållanden och elevens ursprung. Slutsats Det finns för lite tid för att lärarna ska kunna bedriva simundervisning och kunskapskravet för momentet simning i årskurs 9 är enligt lärarna för brett och tolkningsbart. Yttre faktorer som tid, resurser och tidigare erfarenheter påverkar hur simkunnigheten ser ut hos eleverna i årskurs 9

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur lärares bakgrund och erfarenheter inverkar på deras undervisning i ämnet specialidrott. Våra frågeställningar är följande: Vilken idrottslig och akademisk bakgrund och erfarenhet har lärarna i ämnet specialidrott? Hur motiverar studiens specialidrottslärare sina val av undervisningsinnehåll? Hur arbetar lärare i specialidrott med kursplanerna och det centrala innehållet?   Metod I studien användes kvalitativa intervjuer. Fem lärare i ämnet specialidrott har intervjuats, varav tre är utbildade lärare. Studiens deltagare är aktiva på nationellt godkända idrottsutbildningar med inriktning lagidrotter. Respondenterna valdes ut strategiskt då lärare/tränare som är verksamma i Stockholm kontaktades. Bekvämlighetsprincipen togs också i beaktning på grund av begränsade resurser och tidsaspekten. Vidare har deltagare också tillkommit via ett snöbollsurval då tidsaspekten tagits i beaktning. Pierre Bourdieus kultursociologiska teori ligger till grund för studiens teoretiska utgångspunkt.   Resultat Resultatet pekar på att respondenterna strävar efter att utgå från kursplanerna när de motiverar och planerar sin undervisning, samtidigt upplevs dokumenten som komplicerade och svårtolkade att applicera. Vidare visar resultatet att deltagarna har en gedigen idrottsbakgrund i form av eget utövande samt ledarerfarenhet på hög nationell nivå.   Slutsats Utifrån studiens resultat och diskussion framgår att ämnet specialidrott inte har tydliga riktlinjer för hur undervisningen skall bedrivas, vilket kan bero på en svag akademisk inramning. Studien visar att det förekommer en kamp inom fältet specialidrott kring hur verksamheten ska bedrivas. Idag har två olika aktörer skilda målsättningar inom specialidrotten. Vidare visar resultatet på att det symboliska kapitalet, i form av utbildning, har en inverkan på hur ämnet utformas. Att inneha en lärarutbildning visar sig ha betydelse för att kunna tolka och förstå ämnets kursplaner. / Abstract Aim The study aims to examine how teachers background and experiences affect their teaching in special sports. Our questions are: What kind of sport and academic background and experience does the teachers have in special sports? How do teachers in special sports motivate their choices of teaching content? How do teachers use the curriculum and the core content in special sports?   Method Qualitative interviews were used in the study. Five teachers in special physical sports were interviewed, three of whom are educated teachers. The studies participants are active in the nationally approved sports programs targeting team sports. The respondents were chosen strategically as teachers/trainers who are active in Stockholm was contacted. The principle of convenience was taken into consideration because of limited resources and the lack of time. Furthermore, some participants also came through a snowball selection when the time factor was taken into consideration. Pierre Bourdieus socio-cultural theory is underpinning the theoretical basis of the study.   Results The results indicate that the respondents aspire to assume curricula when they justify and plan their teaching, at the same time the documents are experienced as complex and difficult to interpret and to apply. Furthermore, the result shows that the participants have a solid background in sports as private pursuit and management experience at a high national level.   Conclusions Based on the results and discussion of the study it’s clear that the subject special sports don't have clear guidelines on how the teaching should be conducted, which may be due to a weak academic setting. The study shows that there is a battle in the field of special sports around how the education is conducted. Today there is two different players with different objectives in special sports. Furthermore, the result shows that the symbolic capital, in the form of education has an impact on how the subject is designed. Possession of a teacher education is found to be important to be able to interpret and understand the subjects curricula.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om idrottslärarkompetens och specifikt huruvida de anser att det är viktigt att en idrottslärare har en god kroppslig förmåga i syfte att demonstrera en övning. Hur värderar gymnasieelever olika idrottslärarkompetenser? Vilka uppfattningar har gymnasielever om den kroppsliga förmågan hos en idrottslärare? Metod Undersökningen har en kvalitativ ansats och består av en kombination av två olika metoder, dels en enkätundersökning, dels en halvstrukturerad intervjuundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på 132 gymnasieelever i årskurs tre. Eleverna kom från sex olika skolor inom Stockholms län och av dessa elever valdes 2 slumpmässigt ut till intervju. Allt analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av fem olika idrottslärarkompetenser: didaktisk förmåga, kroppslig förmåga, ledarskap- och organisationsförmåga, teoretisk kunskap och social kompetens/personliga egenskaper. Resultat Undersökningens resultat visar att gymnasieeleverna värderar den didaktiska förmågan något högre än de andra kompetenserna hos idrottslärare. Av de resterande kompetenserna verkar den sociala kompetensen/personliga egenskaper samt ledarskap- och organisationsförmågan hos idrottslärare vara mer centrala än teoretisk kunskap och kroppslig förmåga. Angående vikten av idrottslärarens kroppsliga förmåga tycks det finnas två styrande faktorer, dels beror det på i vilket sammanhang den placeras i, dels om den uttrycks implicit eller explicit. Det verkar nämligen som att gymnasieleverna värderar den kroppsliga förmågan högre när den uttrycks implicit, samtidigt som de värderar den lägre när den uttrycks explicit. Slutsats Denna undersökning visar att samtliga kompetenser i det teoretiska ramverket är viktiga men i olika grad. En tolkning är att man inte bör se på kompetenserna som antagonister utan att de hör samman. Det som verkar avgörande för hur gymnasieeleverna värderar de olika idrottslärarkompetenserna är i vilka sammanhang det rör sig om. Ibland kan en kompetens värderas högt medan den i ett annat sammanhang värderas lågt. Sammantaget verkar det som att idrottslärarens didaktiska förmåga och den sociala kompetensen värderas lite högre än de andra kompetenserna. Angående den praktiska kunskapen visar gymnasieeleverna upp en ambivalens huruvida den kroppsliga förmågan hos idrottslärare är viktig eller inte, vilket som tidigare nämnts beror på sammanhanget. / Aim The aim of the study is to investigate secondary school students’ view of the competence of the PE teacher and particular whether they consider it important that a PE teacher has a good physical skill in order to demonstrate an exercise. How do secondary school students value different competences of the PE teacher? What opinions do secondary school students have about the physical skill of a PE teacher? Method The study has a qualitative approach and consists of a combination of two different methods, partly through a questionnaire survey and partly by a semi-structured interview survey. The survey is based on responses from 132 secondary school students in grade three. The students are from six different schools, all located in Stockholm County, and two of them were randomly chosen for an interview. The result was then analysed by a theoretical framework, which consists of five different PE teacher competences: didactic ability, physical skill, leadership/organizational skills, theoretical knowledge and social skills/personal qualities. Results The results of the study show that the students value the didactic ability slightly higher than other skills of the PE teacher. Out of the other skills, the social skills/personal qualities, leadership/organizational skills of PE teachers seem to be more central than theoretical knowledge and physical skill. Regarding the importance of the physical skill in PE teachers there seems to be two governing factors, one depends on the context in which it is placed, and the other whether it is expressed implicitly or explicitly. The students seem to value the physical skill higher when it is expressed implicitly and at the same time value the physical skill lower when it is expressed explicitly. Conclusions This study shows that all the skills in the theoretical framework are important but to a different extent. My interpretation is to not look at the skills as antagonists, but rather to look at them as inseparable. What seems to determine how the upper secondary school students value the different PE teacher skills is the context. At times a skill can be valued high and in another context it is considered low. Overall it seems that the didactic ability and social skills of the physical teacher are valued a little higher than the other skills. Regarding the practical knowledge, the upper secondary school students show an ambivalence whether or not the physical skill of PE teachers is important or not, and, as mentioned previously, is depending on the context.

<p>SO</p>

No description available.

På senare år har läsförståelse allt oftare diskuterats i media, på grund av bland annat försämrade resultat i Pisas kunskapsmätningar. Den här studien undersöker med hjälp av kritisk diskursanalys hur läsförståelse framställs i mediedebatten genom att undersöka artiklar från debatt- och ledarsidorna i tre tidningar. Syftet är att undersöka diskursiva konstruktioner av läsförståelse och ta reda på hur försämrad läsförståelse etableras som sant och giltigt, vad som konstrueras som orsaker till sjunkande läsförståelse och vilka möjliga lösningar som föreslås. I artiklarna framträder sjunkande läsförståelse hos barn och ungdomar som en etablerad sanning, som bidrar till att skapa bilder av en skola i kris. Det som orsakar den sjunkande läsförståelsen är enligt artiklarna ojämlikhet och segregering, den tidigare utbildningspolitiken, att barn och unga läser för lite, bristande ordning och reda i skolan och en anti-pluggkultur bland pojkar. Även lärare konstrueras som en del av skolans kris. De lösningar som konstrueras är tidiga insatser, ett behov av att förändra de normer kring läsande och studier som råder framför allt bland pojkar, mer statlig kontroll över skolan, att öka lärares kompetens och status, att arbeta med lässtrategier i skolan och att förbättra barn och ungdomars läsvanor. I ett specialpedagogiskt perspektiv blir det viktigt att nyansera den smala och svartvita bild av läsförståelse och de lösningar och åtgärder som framträder i mediedebatten och en slutsats av studien är att forskning och ett vidgat perspektiv på läsförståelse behöver lyftas fram.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning visar när det gäller metakognitiva strategier i relation till elever i behov av särskilt stöd och om det finns metoder som lärare kan använda för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd att utveckla sina metakognitiva strategier i syfte att nå bättre skolresultat. Metoden för detta arbete har varit systematisk litteraturstudie, vilket innebär sökning och analys av tidigare forskning på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna: ERIC, SCOPUS, artikelsök och DIVA. Mitt sökresultat resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att utveckla metakognitiva strategier hos elever i behov av särskilt stöd visade det sig att stöd, förberedelse, samarbete, arbetsminne, självförtroende och motivation var betydelsefulla faktorer. Fler studier behöver göras för att öka kunskapen och säkra kvaliteten.   Nyckelord: metacognitive, special needs, learning strategies, special education, self regulated strategies, learning disabilities.

Studien utgår ifrån Bowlbys anknytningsteorin samt forskning som beskriver att barn med en trygg anknytning till en personal i förskolan har lättare att ta till sig nya kunskaper genom hela livet. Studien tar upp anknytning i relation till inskolningen och hur förskollärare bör arbeta för att skapa en god anknytning mellan sig och barnet. Syftet med studien är att få en större förståelse för olika inskolningsmodellerna samt undersöka ett antal förskollärares uppfattningar om anknytning vid inskolning i samband med att de yngsta barnen börjar i förskolan. Frågeställningen studien ska svara på är: hur arbetar förskollärare för att ge en trygg start för de yngsta barnen i förskolan? I studien tillämpas kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt intervjuades fyra förskollärare. Resultatet visade att det som skiljer de olika inskolningsmodellerna åt, är själva utformandet. Det vill säga föräldrarnas roll vid inskolningen, längden på den första separationen samt betydelsen av att ha en anknytningsperson eller inte. Det framkom även att flera förskollärare saknar förutsättningar för att kunna vara lyhörda och närvarande för barnen vid inskolningen. Det som de upplevde saknades var framför allt tid, personal samt att det var för hög arbetsbelastning. / We based our study on Bowlby’s attachment theory and research, which describes how children with a secure attachment to a caregiver in preschool find it easier to acquire new knowledge throughout their lives. We discuss attachment in relation to preschool introduction and how the preschool teacher should work in order to create a good attachment between themselves and the child. We used qualitative methods and carried out semi-structured interviews with four preschool teachers. We audiorecorded and then transcribed to find different themes. We found that there were differences in the method of preschool introduction: how the introduction was designed; what the children’s parents’ role was during preschool introduction; how long the first separation was and the significance of having a person from preschool with whom to form an attachment. We also found that a number of preschool teachers lack the prerequisite resources to be responsive and present for the children during the introduction period. They lack time, staff and also feel that their work load is too high.