Spelling suggestions: "subject:"pedagogical work"" "subject:"pedagogical york""
51 |
Åtgärdsprogram inom gymnasiesärskolan : En kvalitativ studie av innehåll i åtgärdsprogram upprättade inom gymnasiesärskolanNilsson Ebers, Elise, Jaktlund, Emma January 2021 (has links)
No description available.
|
52 |
Högläsning i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare använder högläsning som ett språkutvecklande verktyg med barn i förskolan / Reading aloud in preschool : A qualitative study on how preschool teachers use reading aloud as alanguage development tool withchildren in preschoolBjörklund, Johanna, Milicevic, Emma January 2021 (has links)
No description available.
|
53 |
La valeur de la motivation selon la vision du professeur pour apprendre le français comme une langue étrangère : La langue française à l’école primaire en Suède / Motivationens betydelse enligt läraren för att effektivt undervisa i franska som främmande språk : Franska på grundskolan i SverigeAlkgatib, Samer January 2021 (has links)
No description available.
|
54 |
Elever och lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsaIbrahim, Wesam January 2020 (has links)
Syfte Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares syn på undervisning i idrott och hälsa i årskurs 6 och 8. Frågeställningar Vilken uppfattning har elever och lärare om idrottsundervisningen i skolan? Tycker elever samt lärare att ämnet idrott och hälsa är viktigt? Hur skulle ämnet idrott och hälsa se ut om elever samt lärare fick bestämma? Metod Studien kräver information om elever och lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa på ett djupgående plan, därför bygger undersökningen på kvalitativa intervjuer. Denna metod rekommenderas för studier som kräver förståelse för människors sätt att tänka, handla och särskilja varierande handlingsmönster. För att analysera intervjusvaren har studiens teoretiskautgångspunkter utgått ifrån Wagnssons teori om idrottens betydelse för ungdomar och Hirdmans genusteori. Resultat Samtliga lärare delade åsikten att idrott och hälsa är en utav de viktigaste ämnena i skolan, de såg sambandet mellan en god fysik och bra skolresultat. Lärarna tyckte att ämnet borde undervisas varje dag. Tre av fyra elever var väldigt positiva till ämnet, de tyckte att det var kulmen även ett viktigt ämne. Om eleverna fick bestämma skulle de ha mindre teoretiska delaroch mer tid för rörelse. Några elever tyckte även att det skulle vara bra med könsuppdelning under vissa moment. Slutsatser De flesta elever tyckte att ämnet idrott och hälsa är ett roligt ämne men även viktigt, fastän att det kunde bli lite väl för mycket bollsporter ibland enligt en utav av tjejerna jag intervjuade. Även lärarna hade en positiv inställning till ämnet men var väldigt besvikna på hur den svenska skolan ger ut en bild utav att ämnet inte är lika viktigt som de teoretiska ämnena genom att skära ner på idrottstimmar. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Ht 2011</p>
|
55 |
Kontemplation i skolan : Ett pedagogiskt verktyg för lärande och stressreducering? / Contemplation in school : a pedagogical tool for learning and stressreduction?Sarahang, Arash, Berggren, Mikael January 2020 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur kontemplativa förhållningssätt kan integreras i skolan för att delsgynna inlärning, dels för att stärka elevernas psykiska hälsa. På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt vara kopplat till elevers hälsa? På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt vara kopplat till elevers lärande? På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt implementeras i skolan iallmänhet och i idrott och hälsa i synnerhet? Metod Studien har utförts med en kvalitativ ansats där en forskare, två utbildningsansvariga personeri en organisation och två lärare intervjuades enligt en semistrukturerad modell. Urvalet somgjordes var bekvämlighetsurval samt kedjeurval. Intervjun med de två utbildningsansvarigapersonerna hölls på plats medan resterande intervjuer genomfördes per telefon.Datainsamlingen transkriberades från ljud till text och analyserades med hjälp av AronAntonovskys modell känsla av sammanhang, KASAM. Resultat Resultatet i denna studie indikerar att kontemplativa metoder dels efterfrågas av majoritetenav elever i en skola i Sverige, dels att kontemplativa metoder kan fungera som hjälpmedel föratt hantera och reducera elevernas stress. Kontemplativa metoder kan öka elevernasmedvetna närvaro i allmänhet och medvetenheten om sina känslor i synnerhet. Det kan ocksåleda till en bättre självkännedom och bättre förståelse för sin omgivning. Kontemplativametoder kan även ha en positiv effekt på lärande eftersom kontemplation gynnar bådekoncentration och en fördjupad medvetenhet. För vissa elever kan kontemplation komma attframstå som oklart och svårt att ta till sig om de inte har bekantat sig med det tidigare.Resultatet visar att om kontemplativa metoder ska få plats i skolans verksamhet måste detförankras vetenskapligt, få stöd politiskt och även, men kanske allra viktigast, att detimplementeras i lärarutbildningen. Det anses viktigt eftersom det är läraren som ska lära utdet till eleverna och behöver därmed vara utbildad och förtrogen med metoderna. Slutligenvisar resultatet att skolan i sin helhet bör arbeta med elevernas hälsa och inte endast inomämnet idrott och hälsa. Slutsats Skolan har en stor del i elevers stressrelaterade problematik och det går inte att förbise denstarka kopplingen mellan psykisk hälsa och lärande. De verktyg vi skickar med våra eleverefter avklarad skoltid kan inte enbart bestå av ämneskunskaper utan det bör även balanserasupp med stärkta inre förmågor, såsom en god självbild och självtillit. / Aim The purpose is to investigate how contemplative approaches can be integrated into the schoolto partly promote learning and partly to strengthen students' mental health. Method The study method was conducted with a qualitative approach in which a researcher, anorganization and two schools were interviewed according to a semi-structured and openinterview. The selection that was made was convenience selection and chain selection. Theinterview with the organization was held in place while the remaining interviews wereconducted by telephone. The data collection was transcribed from sound to text and analyzedusing the KASAM theory. Results The results of this study indicate that contemplative methods are in part demanded by themajority of pupils in a school in Sweden and secondly that contemplative methods can serveas a means to manage and reduce students' stress. Contemplative methods can increase thestudents' conscious presence in general and the awareness of their feelings in particular. It canalso lead to better self-awareness and a better understanding of their surroundings.Contemplative methods can also have a positive effect on learning as contemplation favorsboth concentration and deepened awareness. For some students, contemplation may appearunclear and difficult to grasp if they have not been familiar with it before. The result showsthat in order for contemplative methods to take place in the school's activities, it must bescientifically anchored, supported politically and also, but perhaps most importantly, that it isimplemented in teacher education. This is considered important because it is the teacher whowill teach it to the students and thus need to be educated and familiar with the methods.Finally, the results show that the school should work in its entirety with the students' healthand not only in the field of sport and health. Conclusion School has a large part in students' stress-related problems and it is not possible to overlookthe strong link between mental health and learning. The tools we send with our students aftercompleting school can not only consist of subject knowledge, but it should also be balancedup with strengthened inner abilities, such as a good self-image and self-confidence.
|
56 |
Arbetet med nyanlända barn i svensk skola : En intervjustudie med sex rektorerPereira Nielsen, Hugo January 2017 (has links)
Mitt arbete handlar om sex olika rektorers beskrivningar av hur de arbetar med nyanlända och flyktingbarn i en mottagarskola och fyra ordinarie skolor i en större svensk stad i Mellansverige. Med uppsatsen vill jag ge läsaren en förståelse och kunskap kring hur detta arbete ser ut och bidra till att fler människor får upp ögonen för arbetet med nyanlända i skolan. De frågeställningar jag har i min studie är ”Hur beskriver rektorer hur arbetet ser ut med nyanlända i skolan?” och ”Vilka faktorer lyfter de fram som centrala och viktiga i arbetet med nyanlända och flyktingbarn?” Jag använde mig av kvalitativ metod i min studie för att ta reda på informanternas uppfattningar och beskrivningar baserat på mina frågeställningar och syftet med arbetet. I min studie har jag låtit mig inspireras av grounded theory för att bearbeta och koda av intervjuerna. De tre teman som framträdde i intervjuerna var Organisering och kartläggning, Språket samt Skoldagens innehåll. Skolans arbete med nyanlända fokuserar dels på kartläggning av kunskaper och ett fokus på svenska språket. Men studien pekar också på betydelsen av att ta hand om eleverna och göra dem delaktiga i skoldagen genom olika hälsofrämjande aktiviteter. Detta tillsammans ger en bild av att skolan såväl som fritidshemmet är viktiga delar i nyanländas integration i den svenska skolan.
|
57 |
The Programming Citizen: införandet avprogrammering i gymnasietsmatematikundervisning ochexkludering : införandet avprogrammering i gymnasietsmatematikundervisning ochexkludering / The programming citizen: introduction of programming in highschool mathematics and exclusionGerdau, Victor January 2021 (has links)
Arbetets syfte är att analysera om införandet av programmering imatematikundervisningen enbart i studieförberedande linjer på gymnasiet exkluderaryrkeselever från en relevant kunskap. För att förstå vad som menas med viktig kunskapanvänds Basil Bernsteins teori om vertikala och horisontella kunskapsstrukturer. Fördetta bedrivs en textanalys av beslut som föregick införandet av programmering såsomämnesplaner och kommentarmaterial till dessa. Det visar sig att regeringen ochskolverket hade en något annorlunda syn på programmering och det som slutligenimplementeras i matematikundervisningen på gymnasienivå har som grund en syn påprogrammering som horisontell kunskap, d.v.s. som ytterligare en kunskap, jämförbartmed andragradsekvationer eller derivata, och att inte inkludera den i yrkeslinjernasmatematikundervisning inte leder till ökad segregation mellan linjerna.Nyckelord: matematik, programmering, skolsegregation, Basil Bernstein4
|
58 |
Gymnasieelvers upplevelser av momentet bollspel samt deras uppfattning om hur de bedöms i momentet : En kvalitativ studie på gymnasieelever / Students´ Perception of Assessment in Ball Games and Their Experiences of Ballgame Activities : A Qualitative Study of High School StudentsIderstål, Erica, Skretting, Alida January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bollspel som moment i ämnet Idrott och hälsa, samt undersöka elevernas uppfattning om hur de bedömsinom momentet. Utifrån syftet skapades frågeställningar för att besvara studiens syfte. ● Hur upplever elever på gymnasiet momentet bollspel i ämnet Idrott och hälsa? ● Vad har elever för uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel? Metod I studien har kvalitativt tillvägagångssätt använts, sju personer har intervjuats genom ensemistrukturerad intervjumetod. Urvalet plockades ut av en kontakt till en av författarna.Deltagarna var gymnasieelever som studerar sitt första år och läser kursen Idrott och hälsa 1.För analys av resultatet har Kasam och Bourdieus teori använts. Resultat Gymnasieelevernas upplevelse av momentet bollspel visade sig vara mestadels positiv, eleverna uppskattade momentet och tyckte det var roligt med bollspel. Dock upplevde några elever att innebandy inte var lika roligt och även lite obehagligt, det framkom även att det kan bli en segregering mellan könen inom vissa bollspelsmoment. Eleverna uppfattar att bedömningen sker på hur de kan samarbeta och hur de pratar med och till varandra på lektionerna. Slutsats Det som undersöktes i denna studie visade att de flesta elever tycker bollspel är ett roligt moment men vissa bollspel kan vara obehagliga. De allra flesta elever uppfattar att de blir bedömda gällande hur de samarbetar och hur de pratar till varandra och även med varandra i momentet bollspel, vilket inte kan kopplas till vad som står i läroplanen för gymnasiet gällande bedömning. / Aim and research questions The purpose of this study is to investigate high school students' experiences of ballgames as an element in the subject of sports and health, and their perception of how they are assessed in this activity. Based on the aim, the following research questions were created to answer the aim of the study. ● In what way do students in high school perceive ballgames in the subject Physical Education? ● In what way do students perceive that they are assessed in the specific activity ballgames? Method A qualitative approach was used in this study, seven students were interviewed through a semi-structured interview method, the sample for this study was picked through a contact toone of the writers of this essay. The participants were upper secondary students studying their first year and had Sports and Health 1 as a subject in their curriculum. Kasam and Bourdieuwere the theoretical frameworks that was used to analyze the interviews. Results The student’s experiences of ballgames as an element in Sports and Health education turnedout to be mostly positive, they appreciated the activity and thought that it was fun. However, some students said that they felt that floor ball was not as fun as other ballgames and even a little uncomfortable. Other results that can be seen that segregation can arise between the sexes in certain ballgame activities. The students believe that the assessment is based on how they can collaborate with each other and how they act linguistically in the lessons. Conclusion What was examined in this study showed that most of the students thought that ballgames as an activity during lessons is fun but that some ballgames can be uncomfortable. The vastmajority of students perceive that they are assessed on how they cooperate and act 5 linguistically in the activity ballgames which cannot be linked to the content of the curriculum for upper secondary school regarding how students should be assessed.
|
59 |
Idrottslärares upplevelse av kompetens i rörelse och dans - räcker detta för att bedriva momentet (ändamålsenligt)? : En kvalitativ intervjustudie riktad mot idrottslärare i årskurs 7–9 / Physical Education teachers experienceof competence in movement and dance –is this enough to carry out this part ofteaching (expedient)? : A qualitative interview study aimed at PhysicalEducation teachers in grades 7–9Wärdig, Livia, Pettersson, Nina January 2021 (has links)
Aim and research questions The aim of this study is to examine what Physical Education teachers in grades 7-9 experiences in their teaching in movement and dance. The study also examines how movement and dance is applied in their teaching. The following two research questions were used: What prerequisites and limitations do Physical Education teachers perceive when working with movement and dance in their teaching? and in what way do Physical Education teachers implement movement and dance in their teaching? Method This study is of qualitative nature with a phenomenological epistemological focus. Data was collected through interviews and a low structured interview guide was used. The participants consisted of six Physical Education teachers in grades 7-9 who worked in different schools in Stockholm county and Södermanland county. The selection method that has been applied is randomized selection where the selection-group was contacted via e-mail and in one case via text message. The analysis process of collected data was carried out through a thematic content analysis. The study is analyzed through curriculum theory, framework factor theory and sociocultural perspective on learning. Results The results showed that the respondents had an interest in movement and dance, which was developed during their teacher education. The results also show that the majority of the respondents believe that they have sufficient subject knowledge in order to conduct movement and dance in their teaching. A limiting factor that the respondents believe can affect their teaching, are students and colleagues with a negative attitude towards movement and dance. A necessary prerequisite factor that the respondents mentioned was access to music and a sports hall. The respondents also described that they apply both teacher- and student-centered teaching styles when teaching in movement and dance. Conclusions Access to material is not considered a limiting factor in order to conduct movement and dance in Physical Education teaching. However, a limiting factor seems to be limited subject knowledge in movement and dance, which could lead to a reduced variety of content in teaching situations. A varied content is considered important to contribute to positive experiences of movement and dance for the students. Student-centered teaching is considered to promote the positive experiences and can be applied with the help of Laban's BESS-concept. / Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9 upplever somsvårigheter och möjligheter i momentet rörelse och dans, samt hur momentet tillämpas i undervisningen. Studiens två huvudsakliga frågeställningar är: Vilka förutsättningar och begränsningar i undervisningen upplever lärare i ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9 i momentet rörelse och dans? och Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de realiserar momentet rörelse och dans i sin undervisning? Metod Studien är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk kunskapsteoretisk inriktning. Insamlingen av data genomfördes genom intervjuer och en intervjuguide med låg grad av strukturering. Deltagarna bestod av sex stycken lärare i idrott och hälsa årskurs 7–9 som arbetade i olika skolor i Stockholms län och Södermanlands län. Urvalsmetoden som tillämpats är randomiserat urval där urvalet kontaktades via mejl och vid ett tillfälle via sms. Analysprocessen av insamlad data genomfördes genom entematisk innehållsanalys. Studien tar utgångspunkt i läroplansteori, ramfaktorteori och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat Resultatet visade att respondenterna funnit ett intresse för momentet rörelse och dans genom utökadeerfarenheter från bl.a. lärarutbildningen. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna anseratt de besitter tillräckliga ämneskunskaper för att bedriva momentet i sin undervisning. En begränsadefaktor som respondenterna menar kan påverka undervisningen i rörelse och dans är elever och kollegormed en negativ syn på momentet. En förutsättning menar istället respondenterna är tillgång till musikoch en idrottshall. Respondenterna beskriver även att de tillämpar både lärar- och elevcentrerade undervisningsstilar i sin undervisning i momentet rörelse och dans. Slutsats Materiella tillgångar anses inte som en begränsning för att bedriva rörelse och dans i undervisningen. En begränsande faktor verkar dock vara begränsad ämneskunskap i momentet, vilket kan leda till enminskad variation av innehåll i undervisningen. Ett varierat innehåll anses viktigt för att bidra tillpositiva upplevelser av momentet för eleverna. Elevcentrerad undervisning anses främja de positiva upplevelserna och kan tillämpas med hjälp av Labans BESS-koncept.
|
60 |
Om ja ska vara helt ärligt så kände jag inte till det : En kvalitativ studie av lärares uppfattning om det kompensatoriska uppdraget / If I´m completely honest I wasn´t aware about it : A qualitative study of teachers´ perception of the compensatory taskNorr, Anton, Nordström, Rikard January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar det kompensatoriska uppdraget.Studiens syfte är även att bidra med kunskaper som bidrar till att lärare och blivande lärare fåren djupare förståelse för hur vi kan se det kompensatoriska uppdraget från ett praktiknära perspektiv. Frågeställningarna som besvaras i studien är följande. “Hur definierar lärare detkompensatoriska uppdraget?” och “Hur förverkligar lärare det kompensatoriska uppdraget?” Metod Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Studiens urval består av fyra lärare som har intervjuats. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk från Pierre bourdieus teorier om kapital, fält samt habitus. Vi använde Pierre Bourdieus teorier som hjälp för att tolka våra resultat och för att vi var intresserade av lärarnas uppfattning och tolkningar av det kompensatoriska uppdraget. Resultat Resultaten av intervjuerna pekar på att lärarna inte har en enhetlig uppfattning av innebördenav det kompensatoriska uppdraget och dess betydelse i deras vardagliga lärararbete. Vissalärare tolkade det kompensatoriska uppdraget som något som handlar om elevernas olikaförutsättningar och behov utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Majoriteten av lärarna uttryckteen positiv inställning till det kompensatoriska uppdraget, men det påtalades även attinnebörden av det kompensatoriska uppdraget är komplext och bör definieras. Slutsats De intervjuade lärarnas definition av det kompensatoriska uppdraget stärker den bild som gesi den tidigare forskningen, att det är något väldigt komplext och att begreppet det kompensatoriska uppdraget och dess innebörd behöver definieras. Ingen enhetlig bild existerar av det kompensatoriska uppdraget baserat på de intervjuade lärarnas uttalanden. Alla lärare hade en egen bild av vad det kompensatoriska uppdraget är och ska syfta till i skolan. Lärarna påpekade detta till trots att det var någonting som var väldigt viktigt. / Aim and question formulations The aim of the study is to investigate how teachers define the compensatory task. The aim of the study is also to contribute with knowledge that contributes to teachers and future teachers gaining a deeper understanding of how we can see the compensatory task from a practical perspective. The questions answered in the study are as follows. "How do teachers define the compensatory task?" and "How do teachers realize the compensatory task?" Method The study has a qualitative approach and semistructured interviews were used as a method. The sample of the study consists of four teachers who have been interviewed. The collected data was analyzed with the help of a theoretical framework from Pierre Bourieus theories about capital and habitus. We used Pierre Bourdieus theories to help interpret our results and because we were interested in the teachers perception and intepretations of the compensatory task. Results The results of the interviews indicate that the teachers do not have a uniform view of the meaning of the compensatory task and its significance in their everyday work. Some teachers interpreted the compensatory task as something about the pupils different conditions and needs from an equality perspective. The majority of the teachers expressed a positive attitude towards the compensatory task, but it was also pointed out that the meaning of the compensatory task is complex and should be defined. Conclusions The interviewed teacher’s definition of the compensatory task reinforces the picture given in the previous research, that it is something very complex and that the concept the compensatory task and its meaning needs to be defined. There is no uniform picture of the compensatory task based on the statements of the interviewed teachers. Every teacher had their own idea of what the compensatory task is and should aim for in school. The teachers point this out even though it was something that it was very important.
|
Page generated in 0.0913 seconds