Syfte Syftet med studien är att genom intervjuer ta reda på hur pedagoger på flera småbarnsavdelningar med barn i åldrarna ett till tre år arbetar med barns kommunikation, språkutveckling samt om de använder TAKK och hur de i sådana fall arbetar med det. Bakgrund/tidigare forskning Tidigare forskning kring kommunikation, språkutveckling och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) presenteras. Många forskare nämner att en viktig del kring ämnet språk/kommunikation är allas rätt till kommunikation. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien och kommer presenteras närmare under tidigare forskning. Metod Studien grundar sig i en kvalitativ metod och intervju är det aktuella undersökningsverktyget för att få svar på syfte och frågeställningar. I studien ingick nio pedagoger från två olika förskolor. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med kommunikation, språkutveckling och TAKK i förskolan. Vilka olika arbetsmaterial som används i de två förskolorna och hur de använder dem. Exempelvis böcker, sånger, rim och ramsor. Det framkommer även mer specifikt hur pedagogerna arbetar med och tänker kring TAKK.

”Att vi numera lever i en mångkulturell värld är något som alla som arbetar i svensk skola har erfarenheter av” (Lorentz, 2013, s.17). Detta resulterar i att det blir många kulturmöten i skolan. Syfte med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare talar om att tillvarata kulturella uttryck i fritidshemmets praktik. Följande forskningsfrågor fokuserades: Vad anser fritidslärarna krävs för att arbeta med kulturella uttryck i fritidshemmets verksamhet? Hur tillvaratar fritidslärarna kulturella uttryck i fritidshemmets verksamhet? Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med fritidslärare har använts för att samla in empiri. Den teoretiska utgångspunkten för studien var ett interkulturellt perspektiv. Resultatet framställdes genom transkribering och kodning av den insamlade empirin där vi tolkade fritidslärarnas svar utifrån begreppen kultur, mångkultur och interkultur. Resultatet visade att fritidslärarna ansåg att kollegor med andra kulturella uttryck är en tillgång i fritidshemmets verksamhet. Vidare nämnde fritidslärarna att tid och resurser är en förutsättning för att tillvarata kulturella uttryck i verksamheten. Fritidslärarna hävdade att det behövdes mer kunskap för att arbeta med tillvaratagande av kulturella uttryck. Sökord: Fritidshem, fritidslärare, interkulturellt perspektiv, kultur, mångkultur, interkultur

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra vad ett urval av lärare i årskurserna 1–3 anser vara avsikten med att ge eleverna läsläxa, samt att ta reda på om dessa lärares elever är medvetna om lärarnas avsikter. Denna kunskap kan bidra till att öka medvetenheten om syftet med läsläxa både hos lärare och elever och på så sätt göra läsläxan mer meningsfull för dem. För att ta reda på detta intervjuades tre lärare och sex elever i årskurserna 1–3, från samma kommun. Efter att intervjuerna var genomförda framkom det att de tre lärarna har överensstämmande avsikt med att ge sina elever läsläxa samt att de intervjuade eleverna var medvetna om lärarnas avsikt med läsläxan. Resultatet av denna studie visar att såväl lärarna som eleverna anser att läsläxan finns till för att eleverna ska träna på sin läsning. I denna undersökning framkom ytterligare ett intressant resultat, nämligen att eleverna inte förstod varför de jobbar med läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsbok. Syftet med att svara på läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsböcker var för eleverna oklart. Nyckelord: läsläxa, lärare, elever

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar elevernas uppfattning om sin egen hälsa i samband med utökad rörelse på skolan i form av pulspass. – Vilka hälsodefinitioner kan identifieras utifrån elevernas berättelse om sin hälsa? – Hur upplever eleverna sitt välmående och hälsa i samband med den utökade fysiska aktiviteten i skolan? Metod För att få svar på elevernas uppfattning kring frågeställningarna, i samband med utökad fysisk aktivitet i form av två 30 minuters pulspass per vecka, genomfördes intervjuer. Normal idrottsundervisning är 60 min två gånger i veckan. Urvalsgruppen bestod av sex 13 åriga flickor som går i årskurs 7. De har ett annat modersmål än svenska och är specifikt utvalda med hjälp av elevernas idrottslärare. En tidigare kvantitativ delstudie i forskningsstudien ”Rörelse för bättre hälsa och inlärning” har genomfört och som givit anmärkningsvärt goda resultat beträffande välbefinnande i just denna grupp. Resultat Studien visar att flickornas uppfattning om begreppet hälsa och vad detta står för handlar om att må bra både fysiskt och psykiskt. Detta innebär att man rör på sig och har goda kostvanor. De anser även att det är viktigt att ha goda relationer och ett gott socialt umgänge för att må bra. De förknippar även hälsobegreppet med någon form av idrott eller sport. I samband med utökad fysisk aktivitet i skolan är elevernas uppfattning om sitt välmående och hälsa i stort att de har mer energi att klara av skolarbetet på ett bättre sätt jämfört med tidigare. De upplever en ökad koncentrationsförmåga och ork att hålla fokus och få mer saker gjorda i skolan. Eleverna känner sig dessutom starkare jämfört med tidigare och har även ändrat sina kostvanor framförallt beträffande frukostvanor då de äter mer regelbundet och nyttigare. Slutsats Elevernas uppfattning om hälsa som begrepp kretsar kring att må bra både fysiskt och psykiskt, att man rör på sig samt har goda kostvanor. En viktig aspekt är även att ha ett gott socialt umgänge för att må bra. Idrott och sport förknippas med hälsobegreppet. Eleverna i studien uppger själva att de förbättrat sin skolprestation genom en ökad koncentrationsförmåga och uthållighet att kunna prestera i skolan. De har förbättrat sina kostvanor och känner sig starkare jämfört med tidigare. / Aim The purpose of the study is to investigate how physical activity affects the students' perception of their own health in connection with increased activity at school in the form of pulse passes. - Which health definitions can be identified from the students' story of their health? - How do the pupils experience their well-being in connection with the increased physical activity in the school for their overall health? Method In order to get answers to the students' perception of the issues in connection with increased physical activity in the form of two 30-minute heart rate passes per week, interviews were conducted. Normal sports lessons are 60min twice a week. The selection group consisted of six 13-year-old girls who attend grade 7. They have a mother tongue other than Swedish and are specifically selected with the help of the students' sports teachers. A previous quantitative sub-study in the research study "Movement for Better Health and Learning" has carried out and which has given remarkably good results regarding well-being in this particular group. Results The study shows that the girls' perception of the concept of health and what this stands for is about feeling good both physically and mentally. This means that you move and have good eating habits. They also believe that it is important to have good relationships and a good social interaction in order to feel good. They also associate the concept of health with any kind of sports. In connection with increased physical activity in the school, the pupils' perception of their well-being and health is largely that they have more energy to cope with the school work in a better way compared to earlier. They experience increased concentration and strength to keep focus and get more things done in school. The pupils also feel stronger compared to earlier and have also changed their dietary habits, especially with regard to breakfast habits, as they eat more regularly and healthier. Conclusions The pupils' perception of health as a concept revolves around feeling good both physically and mentally, that you move around and have good eating habits. An important aspect is also to have a good social interaction in order to feel good. Sport and activities are associated with the health concept. The students in the study state that they have improved their school performance through increased concentration ability and perseverance in being able to perform at school. They have improved their eating habits and feel stronger than before.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka inomhusmiljöns betydelse för personal i fritidshem och hur den integrerade delningen av lokaler med skolan påverkar fritidshemmets verksamhet. Genom att transkribera och analysera semistrukturerade intervjuer med hjälp av en tematisk analysmetod kunde vi erhålla kunskap om undersökningens område. Studiens resultat visade att den integrerade inomhusmiljön uppfattades försvåra och begränsa fritidshemmets verksamhet när fritidshemmet använde de klassrum som delades med skolans verksamhet. Vidare uppfattades den integrerade inomhusmiljön som ett problem då det kunde leda till förvirring hos elever gällande när verksamheterna börjar och slutar. Resultatet visade att fritidshem med egna lokaler inte påverkades av den integrerade inomhusmiljön även om verksamhetens lokaler användes av skolan. I studien drar vi slutsatsen att klassrummen upplevdes vara anpassade efter skolans verksamhet och fritidshemmet gavs ingen större möjlighet att anpassa de delade lokalerna efter sin verksamhet. Vidare kan vi dra slutsatsen att det fanns en önskan hos personal i fritidshem om att få tillgång till lokaler som är anpassade för verksamheten.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ochbedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd avaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hurSkolverkets bedömningsstöd är formulerat. 1. Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet vad gäller transformering och realiseringav läroplanen? 2. Hur beskriver Skolverket i bedömningsstödet att kunskapskravet kan tolkas ochbedömas? 3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärarnas respektivebedömningsstödets utsagor? Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med intervju och textanalys som metod.Respondenterna som intervjuades var fyra legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.Intervjun delades upp i olika kategorier utifrån de begrepp som finns i det undersöktakunskapskravet, goda rörelsekvaliteter, bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga. Sammabegrepp analyserades sedan i textanalysen av det tillgängliga bedömningsstödet för idrott ochhälsa på gymnasiet. En jämförelse gjordes sedan återigen med utgångspunkt av begreppen. Resultat Av resultatet framkom både skillnader och likheter i hur lärare respektive bedömningsstödettolkar och bedömer kunskapskravet. Vid tolkning av kunskapskravet använde respondenternasynonyma ord för beskrivning av begreppen. De främsta skillnaderna var gällande bedömningdär det övergripande var att lärarna känner sig osäkra på begreppen, vad de innebär och hurde ska bedömas likvärdigt. Slutsatser Lärarna i studien och tidigare forskning visar en osäkerhet i hur transformeringen ochrealiseringen av kunskapskravet ska ske. Trots detta visar resultaten på att det tolkas påliknande sätt, även i bedömningsstödet. Detta leder till likvärdighet när det kommer tilltolkning och bedömning, trots detta upplever lärarna att kunskapskravet inte går att bedömalikvärdigt. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education for upper secondaryschool interpret and assess the knowledge requirement in the curriculum: "The student canwith good movement qualities carry out a range of activities that develop physical ability",and then compare it with how Skolverket (The Swedish National Agency for Education)assessment support is phrased. 1. How do teachers interpret and assess the knowledge requirement regarding transformationand realization of the curriculum? 2. How does Skolverket describe in the assessment support that the knowledge requirementcan be interpreted and assessed? 3. What similarities and differences can be identified between the teachers' and assessmentsupport's statements? Method The methodological approach used in this study is qualitative, with interview and text analysisas the method. The respondents interviewed were licensed teachers in physical education. Theinterview was divided into different categories based on the concepts contained in theknowledge requirement examined. The same concept was then analyzed in the text analysis ofthe available assessment support in physical education in upper secondary school. Acomparison was then made again on the basis of the concepts, good movement qualities,breadth of activities and physical ability. Results The results revealed both differences and similarities in how teachers and the assessmentsupport interpret and assess the knowledge requirement. When interpreting the knowledgerequirement, synonymous words were used to describe the concepts. The main differenceswere regarding assessment, where the overall was that teachers feel uncertain about theconcepts, what they mean and how they should be assessed equally. Conclusions The teachers in the study and previous research show an uncertainty in how thetransformation and realization of the knowledge requirement should take place. Despite this,the results show that it is interpreted in a similar way, also in the assessment support. Thisshould lead to equivalence when it comes to interpretation and assessment, but despite this,the teachers feel that the knowledge requirement cannot be assessed equally.

Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i skolor inom Stockholms län upplever att undervisningen har förändrats av distansundervisning och hur det har påverkat deras lärande i Idrott och Hälsa 1. Vi fokuserar på en del av följande kunskapskrav: “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan [...] ” (Skolverket, 2011).  Vad är elevernas upplevelse av distansundervisningen sett till kunskapskravet?  Har upplevelsen av inlärningen utav kunskapskravet under distansundervisningen varit positiv eller negativ enligt eleverna? På vilket sätt anser eleverna att det förekommit positiva och negativa effekter på deras lärande sett till kunskapskravet med distansundervisning? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Studiens undersökning består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts på sex elever. Eleverna går på gymnasier inom Stockholms län och har haft kursen idrott och hälsa 1 på distans. Studiens teori utgår ifrån Piagets lekteori om scheman och jämvikt.  Resultat Samtliga elever hade en negativ upplevelse med distansundervisningen. Kopplat till kunskapskravet upplevde eleverna att den fysiska delen av ämnet var minimal och otillräcklig, när de jämför med den tidigare undervisningen som genomfördes på skolan. Slutsats Sammantaget upplevde att kursen idrott och hälsa var tråkig och svår med distansundervisning. Lektioners innehåll och upplägg upplevdes sämre än de lektioner som de hade på skolan. Eleverna upplevde att kunskapskravet berördes lite under distansundervisningen. Med teori med utgångspunkt från Piaget drog vi slutsatsen att på grund av den bristande kopplingen mellan fysisk aktivitet och undervisningen som bedrevs resulterades detta i en negativ effekt på elevernas lärande. / Aim The aim for this study is to examine the students experiences/perceptions regarding distance education in one of the courses in Swedish physical education and especially one criteria stated in the curriculum. The study further wants to examine the students overall experience and learning process regarding the criteria, and is delimited to students in Stockholms county. Following questions were constructed:     What are the students' perception of distance education regarding the criteria? Has the perception of the learning process regarding the criteria been positive or negative according to the students? In which way do the students feel that it has had positive or negative effects on their learning of the criteria during the distance education? Method  To examine the purpose of the study, a qualitative method was applied whereas interviews were used. The study uses semi-structured interviews, in which six students were interviewed. The students are studying in Stockholms county and had Idrott och hälsa 1 during the first year in upper secondary school. The theory of the study is Piaget's play theory regarding schemes and equilibrium.  Results  The results clearly showed that students had a negative perception of the distance education, both regarding their own learning of the criteria, and the excitement of the criteria. All of the interviewed students preferred to return to their regular physical education in school rather than continuing the course over distance. The students who participated in the study all had a positive attitude towards physical education in the school and advocated that the physical activity was a missing piece in distance education. Conclusion A conclusion that can be drawn is that the students overall had a negative perception regarding the course idrott och hälsa 1, distance education and the learning process during it. Students didn’t feel the same joy concerning the education compared to the regular lessons in school. They all felt the same about the criteria that was examined in the study. The criteria wasn’t touched as much during the distance education. With Piaget’s theory as base, a conclusion could be drawn that due to the deficient connection between physical activity and the lessons’ content resulted in a negative impact on the students' learning.

Syfte och frågeställningar Utifrån den tidigare forskning som existerar kring inkludering behöver lärare utveckla sittarbete för att flerspråkiga elever ska lyckas i undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares perspektiv på inkludering av flerspråkiga elever i ämnet idrott och hälsa. Studiens perspektiv på inkludering genomsyras av de teoretiska ramverk som ställs mot lärarnas uttalande och uppfattningar. Studien utgår från följande frågeställningar: -  1. Hur upplever lärare i idrott och hälsa arbetet med inkluderande av flerspråkigaelever i undervisningen? -  2. Hur beskriver idrottslärarna sina olika didaktiska val eller metoder för inkluderingav flerspråkiga elever? Metod Kvalitativ metod i form av intervjuer användes för att samla in det empiriska materialet från desex deltagande idrottslärarna. De deltagande idrottslärarna valdes ut genom ett tillgänglighetsurval, förutsatte att de hade erfarenhet kring arbete med flerspråkiga elever. Införmaterialinsamlingen genomfördes en pilotstudie. Pragmatismen, sociokulturellt perspektiv, inkluderingstänkande och inkluderande exkludering har bildat det teoretiska ramverket somanvänts för att analysera uttalanden som berör inkludering av flerspråkiga elever. Resultat Lärare upplever generellt att inkludering innebär att alla elever ska vara delaktiga. Detframkommer olika uppfattningar om svårigheter kring inkludering i vissa moment, kulturella och språkliga skillnader och planering i undervisningen. Lärarna använder olika didaktiska valför att inkludera flerspråkiga elever i undervisningen. Majoriteten av idrottslärarna uppfattar att det optimala lärandet sker när elever ingår i samma lärandekontext, vilket gör inkluderingen viktig. Slutsats Utifrån studiens teoretiska ramverk är studiens slutsatser att lärarens didaktiska val ochförhållningssätt har stor påverkan på om eleverna blir inkluderade och delaktiga i undervisningen och uppnår målen. Studien visar att de intervjuade idrottslärarna har bredakunskaper för att inkludera flerspråkiga elever och samtidigt tydliggörs den utmaning och det ansvar som krävs för att eleverna ska bli inkluderade och därmed lyckas i undervisningen. / Aim Based on the previous research that exists on inclusion, teachers need to develop their work formultilingual students to succeed in teaching. This study aims to examine physical educationteachers' perspectives on the inclusion of multilingual students in the subject of sports and health. The study's perspective on inclusion is permeated by the theoretical frameworks that areset against the teachers' statements and perceptions. The study is based on the following questions: -  1. How do teachers in physical education experience the work of includingmultilingual students in teaching? -  2. How do the physical education teachers' describe their different didactic choices ormethods for the inclusion of multilingual students look like? Method Qualitative method in the form of interviews was used to collect the empirical material from the six participating physical education teachers. The participating physical education teachers were selected through an accessibility selection, provided that they had experience of workingwith multilingual students. Prior to the material collection, a pilot study was conducted. Pragmatism, sociocultural perspective, inclusion thinking, and inclusive exclusion have formed the theoretical framework used to analyze statements concerning the inclusion of multilingual students. Results In general, teachers experience that inclusion means that all students must be involved. Theypresent different perceptions about difficulties of inclusion around certain elements, cultural and linguistic differences and planning in teaching, and that teachers use different didactic choices to include multilingual students in teaching. The majority of physical educationteachers perceive that optimal learning takes place when students are included in the samelearning context, which makes inclusion important. Conclusion Based on the study's theoretical framework, the study's conclusions are that the teacher'sdidactic choices and attitudes have a great influence on whether the students become included and participate in the teaching and achieve the goals. The study shows that the interviewed physical education teachers have broad knowledge to include multilingual students and at the same time clarifies the challenge and the responsibility required for the students to be included and thus succeed in teaching.