Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.

Detta examensarbete handlar om matematiksvårigheter som är vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvårigheter, hur vanligt det är och möjliga orsaker till svårigheterna. Det finns också en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvårigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lärare kan underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. I arbetet ingår en empirisk studie som bygger på intervjuer med två lärare (en grundskollärare och en speciallärare) och två elever på de olika stadierna samt observationer av elever. Syftet med detta var att ta reda på hur lärare arbetar för att förebygga och underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. Dessutom ville vi veta hur pass medvetna eleverna är om sina svårigheter, vad de tycker är svårast i matematik samt om de anser att de får den hjälp de behöver i skolan. Lärare behöver kunskap om detta område för att kunna vara lyhörda och observanta på elevernas signaler så att eleverna kan få den hjälp de behöver i tid. För att kunna hjälpa elever med matematiksvårigheter behöver läraren ha goda matematikkunskaper i de grundläggande momenten och även ha kunskaper om hur barn lär sig. Det är viktigt att bedöma svårigheternas omfattning och karaktär för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov.

The aim of this essay has been to surrey the perspective of view the special education teachers have on the tree concepts of special education, compensatory-, critical and dilemma perspective The questions that have been covered in this study are What does the concept of special education means for the special teachers?  What does the concept of mathematic difficulties means for the special teachers? What does the concept of the diagnostics of dyscalculia means for the special teachers? A qualitative research method has been used to answer the questions in this essay. In the purpose to get the most out of the study.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning. Det finns även flera faktorer som är bidragande till dyskalkyli. Bland dessa finner vi bland annat dyslexi, ADHD och genetiska faktorer. Vi har även funnit många tips på hur lärare kan arbeta med dessa elever i skolan. Som lärare är den viktigaste aspekten att individualisera undervisning. Läroplanen för grundskolan 2011 trycker även på att alla elever ska ha rätt till den hjälp och det stöd som de behöver. Det är därför viktigt att läraren vet hur han/hon ska arbeta med de elever som har diagnosen dyskalkyli.

Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om pedagogers kunskaper och erfarenheter kring dyskalkyli samt hur de stödjer elever som har eller misstänks ha diagnosen i sin undervisning. Vi har utgått från två frågeställningar. Den första är: Vilka kunskaper har matematiklärare, specialpedagoger och speciallärare om diagnosen dyskalkyli? och den andra är: Hur arbetar de för att hjälpa elever med konstaterad eller misstänkt dyskalkyli?  Vi har i vår studie utgått från det sociokulturella perspektivet på lärande, något som framkommer genom vår analys och diskussion. Vi har utfört en enkätundersökning och en semistrukturerad intervjustudie. Utifrån våra slutsatser kom vi bland annat fram till att det fanns kunskaper om dyskalkyli i de verksamheter som de deltagande tillhörde, men i väldigt olika utsträckning. Det fanns även kunskaper om olika stödinsatser för att hjälpa elever med diagnosen. Vi fick också fram att pedagogerna tyckte att det fanns för lite kunskaper om dyskalkyli i verksamheterna och att det är något som efterfrågas.

I skolan finns elever som är i matematiksvårigheter och bland dem finns elever som har fått diagnosen dyskalkyli. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur speciallärare beskriver begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli och hur speciallärare arbetar med de elever som innefattas av dessa begrepp. För att få syn på den kollektiva förståelsen av detta används metoden fokusgrupp. Fördelat på tre fokusgrupper har tolv speciallärare (i något fall specialpedagog) samtalat om elever i matematiksvårigheter utifrån de svårigheter eleverna visar och den undervisning som skolan möter dem med. Resultatet visar att matematiksvårigheter beskrivs som ett multifaktorellt problem där beskrivningarna av dessa elever och deras skolsituation utgår från såväl individuella förutsättningar som systematiska och organisatoriska förutsättningar som i sig skapar svårigheter. En tveksamhet till begreppet dyskalkyli framträder i allt från vilka som bör genomföra räkneutredningar till hur användbar diagnosen är. Speciallärarna beskriver en komplex vardag med en självbild som tyder på stor yrkesstolthet där ett möjligt fält för kompetenshöjande finns inom området dyskalkyli och vilken specifik träning som kan kopplas till detta.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Denna uppsats har gjort en observationsstudie i skolan kopplad till forskningsfrågorna ”vilken uppfattning har lärare om dyskalkylins och matematiksvårigheternas innebörd?” samt ”hur kan lärare arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter?”. De matematiklärare som jag samtalat med kopplat till mina gjorda observationer kände till diagnosen dyskalkyli. De uppfattade dyskalkyli som en svårighet kopplad till grunderna som krävs hos en person för att kunna räkna. Matematiksvårigheter var ett begrepp lärarna använde mer i det dagliga arbetet. Lärarna beskrev matematiksvårigheter som ett utbrett område som kan innefatta flera olika delar av lärandet. Eleven kan ha svårigheter med såväl räkning som koncentrationssvårigheter. Studiens resultat kopplat till hur man som lärare bäst kan arbeta med elever som har dyskalkyli och matematiksvårigheter är att det är av stor vikt att vara tydlig som lärare, att använda sig av olika typer av material, arbeta i mindre grupper och gärna under kortare arbetspass samt att skapa en positivitet och ett intresse kring matematikämnet.

Inledning Enligt Brian Butterworth, professor i neuropsykologi, har 4-8 % av befolkningen dyskalkyli. Dyskalkyli är en medfödd kognitiv nedsättning och innebär att eleven har specifika matematiksvårigheter som påverkar delar av den kognitiva processen, det vill säga tänkandet. Den intuitiva förståelsen av tal, matematiska procedurer och talfakta är något många elever med dyskalkyli har svårigheter med. Skolan måste veta hur de ska hjälpa eleven att lyckas nå målen i matematik samt finna strategier som underlättar i vardagen. Syfte Syftet med den här översikten är att undersöka och sammanställa vad som kännetecknar forskningen gällande matematikundervisning för elever med dyskalkyli och vilken undervisning som kan vara gynnsam enligt forskarna. Målet är att kunna dra slutsatser och använda kunskapen för att kunna anpassa undervisningen för eleverna. Metod Vi har inspirerats av SMART-metoden när vi genomfört översikten. Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning främst via databaserna Primooch ERIC ProQuest. I översikten har 10 artiklar granskats och kartlagts för att sedan analyserats. I analysen går det att utläsa likheter och skillnader mellan studierna. De flesta var interventionsstudier men vi har även valt ut intervju- och observationsstudier. Resultat I resultatet från studierna har vi kunnat utläsa att de ser den undersökta undervisningen som gynnsam. De har använt sig av olika typer av undervisning, i form av datorspel, digitala hjälpmedel samt genom undervisning som erbjuder multisensoriska inlärningsmöjligheter. Det har även framkommit i några av studierna att individanpassad undervisning är fördelaktigt, medan andra har sett goda effekter av individuell undervisning. En av studierna har fått fram att det är gynnsamt att hjälpa elever att hitta egna, individuellastrategier som kan fungera för dem. Ett annat resultat som majoriteten av artiklarna lyfter fram är att många av eleverna fått en mer positiv attityd till matematiken efter interventionerna då matematiken blir mer greppbar.