<p>Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.</p>

Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.

Många universitetsstudenter reser kollektivt till skolan, och under sin tid i kollektivtrafiken är det många som spenderar sin tid genom att använda sin smartphone. Flera använder den då för att kolla sociala medier, lyssna på musik eller bara fördriva tid. Detta är något som är väldigt intressant då många inte inser att de har en tid här som de kan utnyttja till att få saker gjort. Därför undersöker denna studie i vilken utsträckning notifikationer i smartphones kan fungera som ett hjälpmedel för universitetsstudenter att utnyttja inter-time; tillika sin restid, på ett effektivare sätt med avseende på deras egna studier. Studien genomfördes under en vecka och bestod av en inledande enkät, en testperiod med notifikationer, samt en avslutande enkät. Under testperioden mottog deltagarna notifikationer varje dag under fem dagar samt förde dagbok under periodens tre sista dagar. Notifikationerna var platsbaserade och innehöll en uppmaning om att studera. Studiens resultat visade att ingen av deltagarna följde notifikationernas uppmaning. Vidare visade det sig att åsikten och upplevelsen av notifikationerna varierade brett mellan deltagarna, med enstaka svar om att notifikationerna var välskrivna, destruktiva, bra, tydliga, ensidiga, hjälpsamma, motiverande, repetitiva. Tre deltagare ansåg notifikationerna som störande. Orsakerna till detta resultat berodde till stor del att deltagarna hade olika syn på sin inter-time och vad de helst gjorde under denna tid, samt att ingen av deltagarna såg sin smartphone som ett användbart hjälpmedel i deras studier. Vidare är slutsatsen för denna studie att för att notifikationerna ska påverka deltagarnas utnyttjande av sin inter-time behöver notifikationerna vara individuellt anpassade till varje deltagares schema samt preferenser. En annan intressant aspekt var att deltagarna inte såg sin smartphone som ett studieverktyg, trots att de var Medieteknikstudenter och alltså är vana att använda sin smartphone. / Many university students use public transport as a means to get to school, and during this time in transit a great many pass their time by using their smartphone. Most use it to check social media, listen to music or just to make time pass faster. This is something really interesting since many of these student do not realize they can use their smartphone for studying during this time in transit. For that reason, this study investigates to what extent notifications in a smartphone during these times can work as a reminder for university students to use their inter-time; their time in transit, in a more efficient manner with regards to their studies. This study was conducted during a school week and consisted of an initial questionnaire, a test period with notifications, and lastly a conclusive questionnaire. During the test period the participants received notifications every day for five days and for the last three days of the study they also wrote a diary. The notifications were location based and encouraged the students to study. The results of the study showed that even though none of the participants followed the suggestion to study during their inter time, the participants had both negative and positive attitudes towards the notifications as some deemed them irriating while some saw the potential but would rather have receieved a more personalized  suggestion. The reasons for these results were mainly due to the participants' different views on their inter-time and what they preferred to do during this time, furthermore, none of the participants regarded their smartphone as a useful tool to help them study. The conclusion of this study is that in order for the notifications to influence the students' usage of their inter-time, the notifications need to be individually adapted to each student's schedule and preferences. Another interesting aspect was that the participants did not see their smartphone as a mean to study, despite the fact that they were students of Media Technology and accustomed to use their smartphone.

Presumtiva studenter finns på sociala medier och det viktigt att högskolor/universitet använder sig av strategisk och effektiv kommunikation för att påverka utfallet av hur många och vilka studenter som söker sig till skolan. Vi tagit reda på vilka budskap som Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Högskola kommunicerar ut via deras Facebooksidor med hjälp av ett analysverktyg som är baserat på studenters rationella och emotionella aspekter när de söker utbildning utomlands. Vi har också undersökt var de är lika och olika i sin kommunikation genom kvalitativ innehållsanalys. Vi har använt oss av Angulo’s personlighetsteorier, Costumer Relationship Marketing-teorin och Sökbeteende på internet för att hitta ett resultat. Resultatet på totalt 16 analysenheter visar att KTH bland annat sänder ut budskap om att ha kul, trygghet, skapa en bra karriär och att det är vackert i Stockholm. Chalmers inlägg är kortare och de är mer fokuserade på kvalité och personliga mål än emotionella aspekter för att övertyga studenten. / Prospective students are using social media to find information about higher education. It is important for universities to use an effective communication to affect the outcome of how many and what kind of students that apply for the specific school. With an analyzing tool that is based on student’s rational and emotional aspects when they apply for a university, we found what messages that KTH and Chalmers communicate through their Facebook pages. We have also looked at where they are similar and different in their communication. We have used Angulo’s Personality Theory, Costumer Relationship Management and Searching behavior in internet to find a result. The result from a total of 16 analysis units shows that KTH is sending out messages about having fun, social security, career prospects and that it is beautiful in Sweden and at KTH. This is communicated through stories from students. Chalmers publications are shorter and more focused on quality and personal goals then any emotional factors to persuade students.

Out of the debate in Swedish media about homework, the idea for this study was born. The idea was to investigate the popular belief of many foreign language teachers which suggest that homework glossing is a necessity in the English classroom for pupils vocabulary acquisition, while other assumes this method doesn’t lead to knowledge that last. Therefore, the purpose for this study was to examine how learners of English as a foreign language (EFL) manage to learn new words when they received glossing as homework and when they studied the words in a context during class. Furthermore, out of the argument that homework stress pupils and lowers their interest and motivation for the subject, a secondary purpose was to find out pupils’ opinions about learning new words through glossing as English homework. The study was focused on two teaching methods for vocabulary acquisition: the traditional teaching method designed to teach vocabulary by giving glossing as homework, and teaching new words during class with a focus on teaching the new words in context. Through the survey of these two different methods for vocabulary learning and an empirical study with two primary school classes in which these two methods were put on test, contrary to the expectation that learning words through homework glossing wouldn’t lead to vocabulary knowledge that last, the results of the empirical study showed that the group which received glossing as homework, did better on both test than the group which studied the word in context. Similarly, the data results showed the average pupil had a positive attitude to vocabulary homework as for the most part they felt it benefited them to study this method because of the effects of learning.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur elever och lärare uppfattar och samtalar om motivation och välmående, i förhållande till positiv psykologi. Som avgränsning har vi valt att undersöka elevers och lärares uppfattningar om interventionskursen Studera starkt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre elever som deltagit i och fyra lärare som undervisat i interventionskursen Studera starkt. Empirin har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har haft positiv inverkan på elevernas motivation till att gå kursen Studera starkt.Elevernas motivation påverkades negativt av ett antal faktorer som hörde till kursen Studera starkts upplägg, såsom lektionstid och att kursen inte var betygsgrundande. Studera starkt har bidragit till ett gemensamt språk mellan lärare och elev, vilket gynnat elevers välmående. Välmåendet går att definiera som både ett fysiskt och psykiskt välmående och har en central del i lektionsinnehåll och upplägg i musikundervisningen på den undersökta gymnasieskolan. Dock används inte välmående som ett begrepp i undervisningen på skolan. Detta självständiga arbete visar att en kurs i positiv psykologi kan vara givande för gymnasieelevers välmående. Arbetet kan delvis också visa vilka faktorer och ramar som bidrar till att elever känner sig motiverade att gå en kurs i positiv psykologi. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils and teachers perceive and talk about motivation and well-being, in relation to positive psychology. We have chosen to examine high school pupils’ and teachers’ perceptions of the intervention course Study with Strength. We have used a qualitative method to investigate the topic and we have conducted semi-structured interviews with three pupils who participated in the course and four teachers who taught the course Study with Strength. The interviews have been transcribed and analyzed based on a phenomenographic research approach. The results show that a good relationship between pupil and teacher has a positive impact on the pupils’ motivation to study the course Study with Strength. The pupils’ motivation was negatively affected by several factors related to the course structure. The course Study with Strength has contributed to a common language between teacher and pupil, which has benefited pupils’ well-being. Well-being can be seen as both physical and mental well-being and has a central part in lessons and the structure of music education on the school where the course Study with Strength was being taught. However, well-being is not used as a central concept in teaching at the school. This study shows that a course in positive psychology can be beneficial for high school pupils’ well-being. The study also shows which elements and frameworks contribute to pupils feeling motivated to study a course in positive psychology.