Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74. Den statistiska analysen gjordes med icke-parametriska test. Resultatet visade att optimism korrelerade positivt med lyckonivå och livstillfredsställelse i alla kategorier förutom för särbo där det inte fanns någon korrelation mellan optimism och livstillfredsställelse. Det fanns en signifikant skillnad i ålderskategorin i avseende på livstillfredsställelse. Det som gjorde individer lyckliga var familj (51.5%), vänner/umgänge (36.4) och fritid (35.4%). / The aim of this study was, on the basis of the positive psychology perspective, to investigate how optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) relates to happiness (OHQ, Hills & Argyle 2002) and life satisfaction (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) and the influence of gender, age and marital status. The study also examined what makes people happy. The selection was made by the snowball method and 106 respondents participated in which 47 were male and 59 were women. Marital status was divided into three categories, married / partner, live-apart and single. Age was divided into three categories, 18-29, 30-49 and 50-74. Statistical analyses were made with non-parametric tests. The results showed that optimism was correlated positively with happiness and life satisfaction in all categories except for the live-apart where there was no correlation between optimism and life satisfaction. There were significant differences in the age group in terms of life satisfaction. What made people happy were family (51.5%), friends / relations (36.4) and leisure (35.4%).

<p>Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk. Psykologer och beteendevetare har en starkare vetenskapligt teoretisk och empirisk förankring, men saknar en evidensbaserat teoretisk hemvist som kan göra coaching till ett alternativ för framtidens psykologer. Positiv psykologi föreslås som en sådan hemvist, som fokuserar på styrkor och möjligheter, inte brister och problem. Psykologer som yrkesgrupp behöver anpassa sig till nya professionella förutsättningar, och rapporten föreslår en större anpassning till att i starkare grad möta behovet av psykologisk kunskap även utanför psykologens traditionella arena.</p>

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk. Psykologer och beteendevetare har en starkare vetenskapligt teoretisk och empirisk förankring, men saknar en evidensbaserat teoretisk hemvist som kan göra coaching till ett alternativ för framtidens psykologer. Positiv psykologi föreslås som en sådan hemvist, som fokuserar på styrkor och möjligheter, inte brister och problem. Psykologer som yrkesgrupp behöver anpassa sig till nya professionella förutsättningar, och rapporten föreslår en större anpassning till att i starkare grad möta behovet av psykologisk kunskap även utanför psykologens traditionella arena.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag. Anställdas arbetsengagemang och deraspersonlighetsdrag dvs. en optimistisk livssyn och affektiv personlighet mättes med Utrechts Work EngagementScale (UWES), Life Orientation Test (LOT) och Positive and Negative Affect Scale (PANAS). Enkäten frågadedessutom efter de anställdas demografiska faktorer, såsom kön, ålder och civilstånd samt deras arbetssituationoch tidsmässiga mönster i privatlivet.Resultat - Korrelation mellan affektivt temperament och arbetsengagemang .50, p &lt; .01, korrelation mellanoptimistisk livssyn och arbetsengagemang .38, p &lt; .01. Skillnader fanns mellan anställda med ett högt och lågtarbetsengagemang i hänseende till civilstånd U = 670.0, p &lt; .05, ansvarstillägg U = 674.0, p &lt; .05, upplevd orkoch energi utanför arbetet x2 (2) = 7.9, p &lt; .05, och tid ägnat åt familj U = 680.5, p &lt; .05.Diskussion - Resultaten av denna studie ger stöd åt att personlighetsdrag är signifikant kopplat till anställdasarbetsengagemang. Studien fann också att anställda med ett högt arbetsengagemang visade ett annorlundamönster i sin arbets- och privatlivssituation jämfört med dem med lågt arbetsengagemang. Baserat på dettaföreslås en modell av personlighetstyper som beskriver fyra olika typer av engagemang och dess möjligainteraktion med arbetsmiljön och sin privata miljö. Resultaten från denna studie kan vara av värdefullinformation och nytta för människor som arbetar inom HR-området eftersom de personlighetstyper ger en ökadförståelse för hur individer engagerar sig i sitt arbete baserat på deras tanke- och känslomässiga mönster. Förframtida undersökningar skulle man kunna utveckla individanpassade HR-strategier som stöttar och germöjligheter för dessa olika personlighetstyper enligt deras behov och förutsättningar.

Intresset av att fånga aktualiteter i projekt uppmuntrade den här studien till att fånga verkliga, levda erfarenheter kring hur positiva känslor skapas i projekt. Genom studiens inledning, resultat och diskussion har det getts en inblick om hur positiva känslor i projekt skapas samt beskrivit tillfällen i projekt som ger upphov till dessa känslor. Att förstå behoven som beskrivs genom positiv mening är av stor nytta i ett projektsammanhang då projektledare kan förse projektmedlemmarna med rätt förutsättningar för att uppleva positiva känslor i projektet. Genom att ge mer uppmärksamhet till positiva känslors betydelse i projekt kan det bidra till mer projektframgångar men också till ett förbättrat välmående bland projektmedlemmarna i en arbetsmiljö som tidigare forskning beskriver som komplex, stressande och krävande.

<p>Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.</p>

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.

Inom positiv psykologi menar man att genom att bygga på positiva grunder kan sjukdomstillstånd förebyggas och ett ökat välbefinnande uppnås. Ett problem är dock att människor inte engagerar sig i dessa aktiviteter på grund av stress och tidsbrist. Avsikten med denna undersökning var att studera om man istället kan förändra utformningen av det vi redan behöver göra. Syftet med denna studie var sålunda att studera om olika instruktioner kan skapa en mer eller mindre omedveten påverkan på uppmärksamhetsfokus och därmed skapa olika emotioner som i längden leder till ökat välbefinnande. Experimentet utfördes på 112 psykologistudenter. Grupperna fick olika instruktioner innan de tittade på en bildserie av glada och neutrala ansikten med därefter följande självskattningsenkät. Resultatet påvisade ingen signifikant effekt men visade en generell positiv korrelation mellan ålder och positiv affekt. Framtida forskning bör undersöka frågeställningen ur ett longitudinellt perspektiv och med en större undersökningsgrupp.

Under de senaste decennierna har vi kunnat se en global ökning av ungdomar med antisocialt beteende. Dessa unga visar ofta tecken på låg psykisk hälsa och låg Subjektivt välbefinnande (SWB), vilket kan öka utvecklingen av negativa psykosociala beteenden i framtiden. Positiv psykologi (PP) är det forskningsfält som fokuserar på att öka individuellt välbefinnande och mänsklig tillväxt. Tillämpad positiv psykologi (TPP) har en positiv påverkan på SWB, särskilt hos ungdomar med låg SWB. Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka effekten av TPP på SWB såväl som beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Fyra studier ligger till grund för denna systematiska litteraturöversikt, som genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis (PRISMA). Resultaten pekar på att TPP har en positiv behandlingseffekt på välbefinnandet samt beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Dock kunde inga samband mellan TPP och daglig lycka samt daglig beteende fastställas. TPP skulle kunna användas som en effektiv behandling för att öka ungdomars välmående och livskvalitet, samt minska eventuellt antisocialt beteende på relativt kort tid. Detta är viktigt för en god utveckling, både för individen och samhället. TPP kan fungera som en optimal behandling att användas globalt. På grund av ett få antal studier i detta forskningsområde, så finns det begränsad data tillgänglig. Mer forskning kring detta område behövs för att säkerställa resultaten. / In recent decades we have seen a global increase in young people with antisocial behavior. These youth often show signs of low mental health and Subjective Well-Being (SWB), which may increase the development of negative psychosocial behaviors. Positive Psychology (PP) is the field of research that focuses on increasing individual well-being and human growth. Applied Positive Psychology (TPP) positively affects SWB, especially in youth with low SWB. This systematic review aims to examine the effect of TPP on SWB and behavior in adolescents with antisocial behavior. Four studies form the basis of this systematic literature review, which was conducted according to the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis (PRISMA) guidelines. The results indicate that TPP positively affects SWB in adolescents with antisocial behavior and has a positive treatment effect on the sample's behavior. Furthermore, no correlations between TPP and daily happiness and behavior could be seen. TTP could be used as an effective treatment to increase young people's well-being and quality of life and reduce possible antisocial behavior in a relatively short time. This is important for good development, both for the individual and society. TPP may serve as an optimal treatment to be used globally. However, more data is needed due to the small number of studies in this research area. More research in this area is required to confirm the results.

No description available.