Quality of life is often defined in terms of happiness. Happiness can be divided into two components; a cognitive and evaluating form of happiness named life satisfaction and a more emotional form of happiness named affective well-being. The aim of empirical happiness studies is to survey which factors that influence life satisfaction and affective well-being. Despite the fact that the purpose of happiness studies is to understand which factors that impact these two forms of happiness, previous studies have, however, almost exclusively been focused on factors that impact life satisfaction. Whether determinants of life satisfaction and affective well-being are different and if there are factors that are especially important for affective well-being is hence uncertain on the basis of previous research. The first and main question of the dissertation revolves around the attempt to answer these questions. More specifically, this thesis examine the relationship between the two forms of happiness and socioeconomic status, social relationships, health, recreational activities, personality traits and context of society of an individual. These questions are analyzed using statistical data from the European Social Survey and the Swedish SOM-survey. The results of this dissertation indicate that the relationship between different determinants and the two forms of happiness, systematically differ. First and foremost, many important aspects of socioeconomic status, social relationships and societal factors are shown to be more related to life satisfaction than affective well-being. Some aspects of health and personality, on the other hand, show a stronger relation with affective well-being compared to life satisfaction. Besides investigating whether the determinants of life satisfaction and affective well-being diverge, the aim of the dissertation is also to answer whether peoples personality traits and personal values, affect what significance life circumstances have for life satisfaction and affective well-being of the individual. The results of the dissertation indicate that both personality traits, as well as values, affect the significance of a number of different living conditions. In conclusion, the results of the dissertation indicate that the study of people’s happiness should be balanced by studying life satisfaction and affective well-being separately. Furthermore, the study of individual differences in personality traits and personal values can extend the understanding of how living conditions influence life satisfaction and affective well-being of individuals. This knowledge can, in turn, contribute to important awareness about how people’s life satisfaction and affective well-being can be promoted both on a personal as well as on a social level. / Mänsklig livskvalitet definieras ofta i termer av lycka. Människors lycka kan i sin tur delas upp i två komponenter, en mer kognitiv och utvärderande form av lycka som går under benämningen livstillfredsställelse samt en mer känslomässig form av lycka som går under benämningen affektivt välbefinnande. Den empiriska lyckoforskningen syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar människors livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Trots att lyckoforskningen syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar både dessa två former av lycka har nästan alla tidigare studier ensidigt studerat vad som påverkar människors livstillfredsställelse. Huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt, samt om det finns vissa faktorer som är av särskilt relevans för välbefinnandet, är således oklart utifrån tidigare forskning. Avhandlingens första och huvudsakliga frågeställning kretsar kring att försöka besvara dessa frågor. Mer specifikt undersöks hur individens socioekonomiska status, sociala relationer, hälsa, fritidsaktiviteter, personlighetsdrag och samhällskontext relaterar till lyckans två komponenter. Dessa frågeställningar analyseras med hjälp av statistisk data från European Social Survey och den svenska SOM-undersökningen. Resultaten i avhandlingen pekar på att sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och individens livstillfredsställelse respektive välbefinnande systematiskt skiljer sig åt. Först och främst visar sig flera viktiga aspekter av individens socioekonomiska status, sociala relationer och samhällskontext samvariera starkare med livstillfredsställelsen jämfört med välbefinnandet. Aspekter av individens hälsa och personlighet uppvisar å andra sidan starkare samband med välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen. Vid sidan av att undersöka huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt syftar avhandlingen också till att besvara om individens personlighetsdrag och värderingar påverkar vilken betydelse de yttre livsvillkoren har för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Avhandlingens resultat pekar på att både individens personlighetsdrag och värderingar påverkar betydelsen av en rad olika livsvillkor.   Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att studiet av människors lycka bör nyanseras genom att individens livstillfredsställelse och välbefinnande studeras separat. Vidare kan studiet av individuella skillnader i personlighetsdrag och värderingar ge en utökad förståelse för hur olika yttre livsvillkor påverkar individens livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa insikter bidrar i sin tur till viktig kunskap om hur människors livstillfredsställelse och välbefinnande kan främjas både på ett individuellt och samhälleligt plan.

This paper examines which media messages related to happiness that can be found in interviews with famous people in the four largest lifestyle magazines in Sweden for the age group 16-34. The magazines are Cosmopolitan, Elle, Café and King. Depending on which magazine the reader chooses to read he/she will be presented with different roads to happiness. Common for all examined magazines are happiness factors related to personal goals, determination and work. Often in a causal connection where the goal orientation and determination is tied together with success in work and career for the interview persons. Cosmopolitan and King present relatively few roads to happiness in comparison with Elle and especially Café. One factor for happiness is the ability to choose your own road to happiness (Bok 2011). This means that Cosmopolitan and King from the perspective of their interview texts do not promote happiness to the same degree as Café and Elle.

Syfte med denna studie är att analysera etiska principer som kännetecknar familjer i senmoderniteten. För att uppnå det syftet beskrivs grundläggande familjeformer och familjeformers egenskaper, tolkas etiska värderingar ur de vuxnas och barnens perspektiv, och analyseras dessa principer med hjälp av etiska teorier. Studien använder sig av textanalys som metod för att analysera empiri (sociologiska artiklar samt examensarbeten av kvalitativ karaktär). I studien samspelar två perspektiv på familjesystem – det sociologiska och det etiska perspektivet. Den sociologiska synen på familjen underlättar förståelse för förändringar som sker i familjer, och Benhabibs, Noddings samt Mogårds etiska teorier används för att tolka och fördjupade etiska begrepp (kärlek som eros och agape; ömsesidigt ansvar i omsorgsprocessen; autonomi och lojalitet; "gemensamma lycka") som återfinns i det empiriska materialet. De tre etiska teorierna omstruktureras i enighet med empirins krav (spektrum av begreppen), vilket möjliggör att föresla en sammanfattande syn på den nutida familjeetiken. Resultatet i denna studie visar att förändringar i familjesystemet påverkar familjemedlemmars uppfattning av etiska principer. Därför bör etiska teorier kontinuerligt vända sig till en förnyad förståelse för familjen genom att anlita kvalitativa undersökningsmetoder samt ett tvärvetenskapligt tillvägagångsätt i analys.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74. Den statistiska analysen gjordes med icke-parametriska test. Resultatet visade att optimism korrelerade positivt med lyckonivå och livstillfredsställelse i alla kategorier förutom för särbo där det inte fanns någon korrelation mellan optimism och livstillfredsställelse. Det fanns en signifikant skillnad i ålderskategorin i avseende på livstillfredsställelse. Det som gjorde individer lyckliga var familj (51.5%), vänner/umgänge (36.4) och fritid (35.4%). / The aim of this study was, on the basis of the positive psychology perspective, to investigate how optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) relates to happiness (OHQ, Hills & Argyle 2002) and life satisfaction (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) and the influence of gender, age and marital status. The study also examined what makes people happy. The selection was made by the snowball method and 106 respondents participated in which 47 were male and 59 were women. Marital status was divided into three categories, married / partner, live-apart and single. Age was divided into three categories, 18-29, 30-49 and 50-74. Statistical analyses were made with non-parametric tests. The results showed that optimism was correlated positively with happiness and life satisfaction in all categories except for the live-apart where there was no correlation between optimism and life satisfaction. There were significant differences in the age group in terms of life satisfaction. What made people happy were family (51.5%), friends / relations (36.4) and leisure (35.4%).

<p>Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.</p>

<p>Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.</p><p> </p><p>Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.</p><p> </p><p>De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.</p>

<p>Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.</p>

<p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"