Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet. Materialet har analyserats ur ett samhällsperspektiv med hjälp av Eric Fromms teorier om frihet, individuationsprocessen, själviskhet och ideal samt delar av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visade att självhjälpslitteraturen som studerats förmedlar budskap som var och ett för sig kan uppfattas som sunda och rimliga. Läsaren uppmanades sätta sig själv främst, vara målmedveten, lära sig att hantera relationen till sig själv och andra samt hantera sina svagheter. Texterna förmedlade att självrespekt och empati var förutsättningar för lycka. Sammanfattningsvis har vissa budskap återfunnits som i samspel med varandra kan ses som narcissistiska. Studiens slutsats var att litteraturen förmedlade narcissistiska budskap, där gränsen mellan det sunda och osunda i hur läsaren uppmanades sätta sig själv i fokus, använda relationer, sätta egna mål samt sträva efter lycka och framgång, inte var självklar. / The purpose of this study was to investigate if a selection of best-selling self-help literature focusing on self-development contained narcissistic messages. The study is based on previous studies which analyzed narcissism from a psychological as well as a sociologic perspective. Research concerning self-help literature has also been used in the study. Content analysis has been applied to the material. The empiric selection consisted of three popular Swedish self-help books. The material has been analyzed from a sociologic perspective by using Eric Fromm’s theories on freedom, the individuation process, selfishness and ideals as well as Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The result showed that the chosen self-help literature contained messages that on their own could be interpreted as rational and sound. The reader was encouraged to focus on itself, be goal-oriented and learn how to manage the own self and its weaknesses. The texts conveyed that self-respect and empathy were necessary conditions for achieving happiness. In summary, some messages that in interplay encouraged narcissism were found. In the end it was concluded that the literature conveyed narcissistic messages, where the line between healthy and unhealthy in how the readers were encouraged to put themselves first, use relations, set their own goals as well as pursuing happiness and success, wasn’t obvious.

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who’ve felt mentally bad and who’ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study’s result showed first of all, that there are different ways to define well-being. The most significant factors to achieve well-being, seemed to be positive, quality relations and a supportive social network. This appeared to be strengthening and creates resilience. Other factors that appeared to be strengthening for the development of resilience and well-being, are for example high self-esteem and competence. The result also showed that professional help seemed to have been important. Risk-factors that were found in the study are for example an unfavourable childhood environment, insecurity and early unhealthy relations. The study indicated that resilience in individuals can have different strength.

Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ”framgångslitteratur”. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre. Jag har dock funnit diskursanalyser kring just framgångslitteratur vara näst intill obefintligt. Därav har förhoppningen varit att denna studie ska fylla ett viktigt tomrum i det analytiska fältet kring det moderna samhället och dess fokus på framgång och utveckling. Genom en selektion av tre böcker synliggörs och analyseras denna ”framgångsdiskurs”. I studien undersöks huvudsakligen vilka konstruktioner som är framstående inom den valda framgångslitteraturen och vilka uppmaningar läsaren får däri. Arbetet knyts an till teorier och tidigare forskning inom områden som bl.a. det moderna samhället, identitet, lycka och otillfredsställelse. Av studien framgår det att framgångslitteraturen fokuserar på individens eget ansvar över sitt liv och en synnerligen framstående konstruktion är att läsaren har mängder av möjligheter, möjligheter som proklameras bli tillgängliga genom individens vilja, fokusering samt att kontinuerligt och medvetet välja det ”rätta” sättet att tänka, sätta upp mål och agera. Vidare har individens framgång och ständiga utveckling en central plats i diskursen, och individens varande sammankopplas med vad denne gör vilket öppnat upp för att titta på hur identitet konstrueras. Genom diskursen, samt genom författarnas auktoritärt framställda position i relation till läsaren, konstrueras och rekonstrueras kort sagt föreställningarna att ”man är vad man gör” och att ”man kan om man vill”. Något som kan relateras till de värdegrunder som vårt moderna samhälle tycks generera.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI. Resultatet vid faktoranalys av både QOLI och BBQ stämmer väl överens med vad som framkommit vid tidigare forskning av QOLI, det vill säga att instrumentet mäter en bakomliggande faktor; livskvalitet. För att uppskatta diskriminativ förmåga och ta fram meningsfullt gränsvärde har studien även undersökt BBQ gentemot en klinisk patientgrupp bestående av 501 individer med förmodad social fobi. Att studien har visat att BBQ har lika god reliabilitet och validitet som QOLI, samt bättre diskriminativ förmåga att skilja mellan en icke-klinisk och en klinisk population, kan på sikt leda till att BBQ övertar QOLIs position som guldstandard i att mäta självupplevd livskvalitet.

No description available.

Dans är aktivitet som väcker positiva emotioner och förknippas med bland annat högtider, musik, social gemenskap, motion och andra positiva händelser, vilka är faktorer som kan bidra till lycka. Exempelvis har forskningsvärldens nyfikenhet på fritidsaktiviteter lett till att pardans, som generellt setts som en social och kulturell aktivitet, numera blivit accepterad som alternativ behandlingsform mot psykisk ohälsa såsom stress, ångest och depression. Dock fann jag i min litteraturundersökning att det var få studier som var gjorda där man undersökte socialdansen (pardans utan tävlingsinslag) och dess påverkan på friska människors lycka. Därför ämnade föreliggande studie undersöka sambandet mellan socialdans och lycka. För att besvara frågeställningarna mättes de oberoende variablerna duration, intensitet och frekvens i socialdans med de två beroende variablerna livstillfredsställelse (kognitiv lycka) och välbefinnande (affektiv lycka). Självskattningsskalan SWLS användes för att mäta livstillfredsställelse och PANAS C för att mäta upplevt välbefinnande. Deltagarna var 136 socialdansare i åldrarna 19–70 år, från olika delar av Sverige, med en medelålder på 37,83 år (SD = 12,138 år), där 68 procent var kvinnor och 43 procent var män. Multipel linjär regression användes för dataanalysen. Resultaten visade att endast variabeln duration uppvisade signifikant värde gällande prediktion av kognitiv lycka (livstillfredsställelse). Däremot visade också resultaten av samtliga oberoende variabler; duration, frekvens och intensitet, signifikanta värden gällande prediktion av affektiv lycka (välbefinnande). / Dance is an activity that evokes positive emotions and is associated with, among others: festivals, music, community, exercise and other positive occasions; factors that seem to contribute to happiness. The research community's curiosity within the field of recreational activities has for instance led to the fact that ballroom dancing, commonly viewed as a social and cultural activity, now has been accepted as an alternate form of treatment for mental illness, such as stress, anxiety and depression. However, in my literature overview I found that there were few studies on social dancing (basically ballroom dancing without the competitive components) and its effects on healthy human beings' happiness. Therefore, this study endeavors to investigate the relation between social dancing and happiness. To answer the questions, the independent variables duration, intensity and frequency in social dancing were measured and related to the dependent variables of perceived happiness, life satisfaction (cognitive happiness), and general well-being (affective happiness). The selfreport scale SWLS was used to measure life satisfaction and PANAS C to measure perceived well-being. The participants were 136 social dancers 2 between the ages of 19-70 years, with an average age of 37.8 years (SD = 12.1 years); 68 percent were women and 43 percent were men. Multiple linear regression was used for data analysis. The results show that only the variable duration showed significance in predicting cognitive happiness, i.e. satisfaction of life. However, the results showed that all the independent variables of duration, intensity and frequency showed a significant value for prediction of affective happiness, i.e.general well-being.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.